Bror på Norra bantorget i Stockholm den 9 oktober 2012 i protest mot Vidselbasen i Norrbotten och mot de svenska soldaterna i Afghanistan. Han åtalades för att ha flugit drake i närheten av basen 2010 i samband med en fredsaktion av aktivistnätverket Ofog. (Foto: K Lindelöf)
Nås av det sorgliga beskedet att livet tog slut för kämpen Bror den 23 augusti. Bror och jag möttes första gången i Umeå på Rårhustorget redan i början av 1970-talet, där jag sålde FiB/K. Då jobbade han i LKAB-gruvan och var på besök i Umeå. Vi snackade där på torget om allt som då rörde sig i tiden, och han berättade långt senare att han mindes detta samtal mycket väl och att det var betydelsefullt för honom.
Våra vägar korsades senare dels i Östhammar och dels i FiB/K några gånger, och vi hade kontakt om böcker och skrivande. Han blev senare lärare och bodde och jobbade bland annat några år i Kopparberg. Han imponerade också med sitt teaterengagemang i Hertsö happening, sitt arbete med enmanstidskriften Krattan med mera… och var en av de outslitliga FiB-försäljarna längst norrut i vårt avlånga land.
På senare år fick Bror svårt med försörjningen och familjen har nu besvär med alla kostnader till en värdig begravning. Många tycker Bror förtjänar både dödsannons och en minnesstund. Därför har vännerna i Luleå startat en insamling till detta. Kjell-Arne Johansson har åtagit sig att samla in pengar för att täcka det mesta. Du som vill bidra kan swisha ditt bidrag till följande nummer 070 591 35 01. Skriv ”Bror” som meddelande med betalningen. En lista kommer att göras på alla bidragsgivare (såvida du inte önskar vara anonym).
Begravningen blir måndag 25/9 kl 12.30 i Ljusets kapell på Örnäset.
Är Bror död?
Så tråkigt att höra. Bror var verkligen vår trognaste fotsoldat. Han stod där alltid på gatan med en bunt tidningar. I början var det Gnistan och Norrlandsbulletinen, sedan blev det Folket i Bild för hela slanten. Ja, hela slanten var nu inte så stor varken för Bror eller rörelsen. Men han stod där han stod, i alla väder. Han reste också runt, han sökte sig till platser där det verkade hända något. Han ville verkligen vara med.
Jag mötte Bror första gången våren 1973. Det var på Ekbergs konditori i Piteå. KFml hade tagit steget och bildat parti, SKP, Sveriges Kommunistiska Parti och nu skulle det presenteras i Piteå. Per Axelsson förde talan. Och Bror var där.
Han såg ut som en liten pojke; som en lovikkavante med pliriga ögon. Jag förstod på hans efternamn att han var bördig från de finsktalande (meänkieli, säger vi idag) bygderna efter gränsälven mellan Sverige och Finland. Bror utstrålade en självklarhet för saken och jag gladde mig åt hans självförtroende. Om partiet där upp i norr består av sådana som Bror Kajsajuntti är framtiden ljus, tänkte jag då.
Våra vägar korsades ibland, särskilt när jag bodde i Norrbotten. I samband med att han läste till lärare förde vi resonemang kring sovjetiska pedagoger och författare. Bror var förtjust i den fantasifulle Kornej Tjukovksij, han som i motvind kämpade för barnens rätt till nonsens och fritt fantiserande. Tjukovskij kämpade mot bolsjevikiska betongklossar – och vann! Mitt bidrag till diskussionen med Bror var Vygotskij. Senare skrev jag en bok om hans verk. En bok som Bror återkommande presenterade för sina kolleger och vänner.
Jo, jag visste att han kämpade för att ordna med försörjningen. Det hände att jag hjälpte honom. Bland annat köpte jag gamla Gnistan och del internmaterial från KFml-tiden av honom.
Bror reste ned till styrelseuppdrag för FIB i Stockholm. Han mejlade mig och skrev att han någon gång tänkte stanna till på Söderhamns station och hälsa på.
Det blev inte så. Han klev aldrig av i Söderhamn. Och nu finns han inte längre bland oss. Det är mycket tråkigt. Och jag önskar honom Guds frid. Eller som det egentligen heter:
Jumalan terve.
Tack Bror!
PS
Ett tack också till Kjell Arne som ordnar med en minnesfond
DS
Bror får en stilig nekrolog i Dagens Nyheter lördag 16/9. En hel spalt tillägnas Bror. Han tillskrivs ha sagt ”revolutionen är en tebjudning”.