Kap 1 – Bygderna i Svea och Göta Riken

Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88

ftersom Du inte kan färdas ett tusen år tillbaka i tiden på riktigt är det här faktiskt en helt omöjlig historia. Men vi människor har en nästan gränslös fantasi, det vill säga förmåga att föreställa oss det otänkbara, därför är det bara att traska vidare in i vår historia.

Över skogsbrynet rullar bulliga sommarmoln ut mot havet. En kal klippa skjuter ut mellan vassruggarna och bryter vågornas glitter. Skriande måsar och rödnäbbade tärnor susar runt på jakt efter mat. Det är som vilken sommardag som helst. Men hade det varit en vanlig sommardag i Ditt liv och Din tid hade skärgården varit full av fritidsbåtar och sommarturistande människor. Nu är Du ensam, nästan helt ensam.

Sommarbrisen ligger på från andra sidan viken. Röklukt? Rök eller spår av eld betyder nästan alltid människor i närheten. Vän eller fiende?

Det är alltså den tid för länge sedan, då marken Du lever och bor på idag ännu inte kallas Sverige. Vikar och fjärdar är djupare, bredare och större. På många ställen är det idag land där det förr var vatten. Marken Du går på utanför fönstret nuförtiden har rest sig upp ur havet lika mycket som ett femvåningshus sedan dess. Denna landhöjning pågår fortfarande likadant. Solen skiner oftare och varmare. Vintrarna är kortare och mildare. Ek- och bokskogar breder ut sig över stora områden, inte som i vår tid då det finns mest gran och tall.

Djuren lever i fred för bilar, snöskotrar, städer, vägar och nästan allt annat som idag tränger undan naturen. och växter lever ett ganska ostört liv. Åtminstone på de flesta håll. Men längs kuster, vid stora sjöar och vattendrag bor människor sedan tusentals år. Där är det lätt att skaffa mat genom jakt och fiske. Över vatten är det lätt att färdas. Sjöar, åar, floder, havsvikar, fjärdar och sund är bara farligt i oväder, medan skogar alltid kan gömma vilda djur, rövare eller vittror och troll. Över vatten kan man segla tunga laster på stora skepp eller små båtar. Genom skogar över stock och sten är det svårt att frakta tunga lass.

Områden där människor bygger sina byar, odlar sin jord och lever kallas bygder. Det är glest mellan bygderna. Varje bygd befolkas av en ätt. Nästan alla i bygden är mer eller mindre släkt med varandra. Blodsband förenar ätten. Bygder har sedan gammalt slagits samman till stora folkland. Folklanden skiljs från varandra av bergiga och vilda skogsområden. Ett folkland är så stort att det tar dig flera dagar att rida från ena ändan till den andra. I våra trakter, som senare kommer att kallas Uppland, finns tre folkland; Attundaland, Tiundaland, Fjärdrundaland och den ostyriga kustbygden Roden eller Roslagen. Ätteledarna samlas på folklandets ting och väljer kung och sliter tvister. Tinget bestämmer också om annat, till exempel om ledungshären, d v s hur krigare skall utrustas och hur de ska sköta bygdernas och folklandets försvar.

En människa föds och lever hela sitt liv inom bygden. De gamla berättar om vilda vikingafärder i österled som pågick på farfarsfars tid. Vikingarnas långa färder har numera blivit mycket sällsynta. De allra flesta ser aldrig mer än skogarna på någon dags gångavstånd från hembyn och träffar inte människor utanför sin egen ätt.

Det mesta Du har runt omkring Dig nu finns inte i den tid för länge länge sedan, som denna historia handlar om. Men det lever människor som tänker, äter, gråter, skrattar, längtar och arbetar. Fantisera gärna över vad som inte finns i denna historia, men som finns här och nu. Eller tvärtom vad som finns i historien men inte här. Det språk dom talar skulle du förmodligen inte förstå många ord av.

Läs vidare kap 2 >>

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.