kultur

Kopernikus förord (3) – Hans verkliga motståndare

I slutet av november 2009 briserade den så kallade “Climategate skandalen”. E-post som hackats från University of East Anglia i Norfolk, Storbritannien, påstods visa att klimatforskarna där, i synnerhet deras ledande man, Phil Jones, hade förvanskat data och orättmätigt tystat eller hållit tillbaka “obekväma” vetenskapliga kollegor.

Kopernikus förord (2) – Rädd för Vatikanen?

I det föregående avsnittet om förordet till Nikolaus Kopernikus berömda bok “Om himlakroppars kretslopp” sökte jag visa att den första inledande delen av “förordet”, skriven av hans medhjälpare Andreas Osiander, inte alls var vetenskapligt eller moraliskt klandervärd. Det som Kopernikus erbjuder i sin bok är ett nytt sätt att beräkna himlakropparnas rörelser med solen som deras centrum, inte något bevis för att solen faktiskt skulle vara i centrum.

Edward Snowdens fantastiska historia

Redan i förordet till sin bok I allmänhetens tjänst berättar Edward Snowden om omfattningen av den insamling av information som bedrivs av CIA (Central Intelligence Agency) och NSA (National Security Agency). Det rör sig om allt som skickas och lagras på vad vi kallar ”nätet” och lagringskapaciteten är så stor att allt ryms och allt är sökbart för all framtid.

Är politik främst en fråga om värdegrund?

Nej, att politik bara rör sig om värderingar eller värdegrunden – stämmer inte. Visst förkommer mycket löst grundat tyckande hit och dit i moralfrågor, men nog har politiken en djupare dimension. I en demokrati är ju politiken främst ett redskap för sämre ekonomiskt lottade att flytta fram sina positioner på överhetens bekostnad. Alltså att säkra en större del av kakan åt sig och sina klass-systrar och bröder. Det här blir allt svårare att urskilja i dagens politiska rävspel…

Kopernikus förord (1) – Egentligen inget nytt?

När jag satte mig ner för att skriva en miniföljetong på tre delar om Nikolaus Kopernikus (1473–1543) började jag med att undersöka vad som skrivits om honom tidigare här på sajten. På sökordet “Kopernikus” hittade jag fyra artiklar av mig själv och två av Mats Parner. När jag sökte på “Copernicus” fann jag sex artiklar…

Skolvägen då och nu

När jag år 1943 började i första klass i småskolan, med Annie Fabricius som lärarinna, gick jag varje dag tillsammans med skolkamraten Patrik den dryga kilometern till Klockargårdens skola på Lidingö. Först genom villaområden, så rundade vi idrottsplatsen Vallen för att sedan ta oss uppför den branta backen till skolhuset. Vintertid kunde vi åka spark innan sandbilen gjorde slut på det nöjet.

FiB/K har nu en ny hemsida

Idag lanserar tidningen Folket i Bild/Kulturfront en ny hemsida. Den har hela fyra föregångare, den första startade i början av 90-talet om jag är rätt informerad. Den är tänkt att vara mera offensiv och bli en viktigare dela av föreningens publiceringsverksamhet. Nu finns tre kanaler: papperstidningen, satirarkivet.se, och nu även an vitaliserad hemsida.

Investera 10 000 kr i Jan Myrdal-biblioteket!

Nu sjösätter vi investeringsinitativet för att säkra Jan Myrdal-biblotekets framtid. Idén väcktes av bloggens Australienmedarbetare Jan-Arvid Götesson. Han konstaterade att för lite pengar inkommer genom pågående insamlingar. Intresset i Sverige för att rädda denna kulturskatt måste vara större än så, var hans tanke.

Sången “Warszawianka”

På sidan 336 i sin bok om Sverige och Polen berättar Herman Lindqvist om den patriotiska polska kampsången “Warszawianka”, som kom till i samband med juliupproret 1830. Det var ursprungligen en fransk dikt av Casmir Delavignes, som översattes till polska av Karol Sienkiewicz och tonsattes av Karol Kurpinski.

De svåra transkriberingarna

Det började med att jag retade mig på tidningarnas stavning av Israels statschef Benjamin Netanyahu. Så hade  jag visserligen själv stavat honom på denna blogg men i takt med att jag mer och mer kommit att intressera mig för transkriberingar från ryskan, har jag blivit mer kritisk. Huvudregeln är ju att transkriberingen ska lägga sig så nära det “andra” språket som möjligt.

Min far Gunnar Stenberg

Min far Gunnar Stenberg föddes 1904 i Göteborg. Han var en stark kommunist och ryssvän. Hade han haft möjlighet att emigrera hade han säkerligen gjort det. 1954 fyllde han 50, men det återkommer jag till. Vi tar det från början…