nationalitet

Vem är “radikal” och vem är “konservativ” idag?

I slutet av 60-talet när min generation var mellan 25 och 30 hade orden radikal och konservativ sin mycket precisa och helt oomstridda betydelser. Radikalt var allt som lutade åt den tidens vänster, för vilka FNL-arna gick i täten. Och konservativ var den gamla högern med rötter i adel och ett fördemokratiskt borgerskap. Liberaler och…

Mänskliga eller medborgerliga rättigheter?

Det kan knappast ha undgått någon att storkapitalets herrar och damer nuförtiden rör sig fritt och hänsynslöst över alla gränser med sitt kapital, sina varor, sina tjänster, sin kriminalitet samt grundar sitt handlande i den heliga äganderätten, som är en del av “de mänskliga rättigheterna” (1948 års FN-deklaration). Beggreppet ”Mänskliga rättigheter” har därmed kommit i…

Postmodernismen predikar idealism och ödestro

Nu är plötsligt postmodernismen under debatt igen. Här kommer den “avsuttne” KP-ordföranden Robert Mathiasson med en marxistisk kritik av postmodernismen. Människan eller ödet som historiens drivkraft, det är en grundläggande fråga. Postmodernismen utsätts just nu för mördande kritik. Äntligen! För om nyliberalismen har varit det politiska vapnet i storföretagens och eliternas stora samhällsexperiment de senaste…

Kärnpunkten i frågan om Sydkinesiska sjön

När hangarfartygen Ronald Reagan och Nimitz samt medföljande skepp nyligen engagerade sig i “verksamhet” i Sydkinesiska sjön, undgick det inte många cyniker att USA:s stillahavsflotta gjorde sitt bästa för att vända en infantil teori om Thucydides fälla till en självuppfyllande profetia. Det formella officiella snacket, via konteramiral Jim Kirk, befälhavare för Nimitz, är att övningarna…

Yttrandefriheten bör ses som en inrikespolitisk fråga

Denna publikation (lindelof.nu) har liksom FiB/K tre paroller som ledstjärnor; för en folkets kultur, försvara yttrande- och tryckfriheten och antiimperialism. Innan man i FiB/K fastställde yttrandefrihetsparollen fördes en ingående diskussion om hur en ”rättighetsparoll” borde formuleras. I flera andra sammanhang valdes “försvara de demokratiska fri- och rättigheterna”, vilket ju är en mycket vidare paroll, som…

Om Sverige, Kina och fri åsiktsbildning

På lindelof.nu publiceras många artiklar och kommentarer om Sveriges relationer med Folkrepubliken Kina. Redaktören har nappat på mitt förslag att frågan reds ut i en serie läsarbidrag. Jag vill taga upp tre frågor. Första frågan är den om att respektera att främmande länder har en annan tradition. Knut Lindelöf skrev att ”Kina är en 3000-årig…

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (5)

Det var i början av november 1979 jag begav mig till Helsingfors. Jag hade förvarnat om min resa och när jag kom till Hufvudstadsbladet vid Mannerheimvägen fördes jag genast till chefredaktören Jan-Magnus Jansson (1922–2003). Denne var en högt aktad publicist, vetenskapsman och politiker och skulle i presidentvalet 1982 ställa upp emot Mauno Koivisto. Det finns mycket gott att berätta om honom men det får räcka med att han var ordförande i Paasikivisällskapet, d v s verkade för goda relationer österut, dock utan överdrifter.

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (3)

Det finns en spridd missuppfattning att det här med “näthat” är något som dykt upp med Internet. För fyrtio år sedan, 1979 fanns det inga “sociala medier” i dess moderna form, men väl postal service. Den utnyttjades nu av en massa irriterade och förbannade finländska medborgare att bombardera mig och Hufudstadsbladet (Hbl) med en strid ström av arga brev efter min insändare i Hbl den 26 oktober om finlandssvenskarna…

Mitt vinterkrig med finlandssvenskarna (2)

En insändare av en fil. mag. Gudrun Steinbock i Hufvudstadbladet den 13 oktober 1979 provocerade mig att komma med ett motinlägg. Den kom att bära den provokativa rubriken “Finlandssvenskarnas sak är inte vår!”. Jag påminde först om varför jag tog till orda: “Gudrun Steinbock menar att finlandssvenskar…

Vitbok avslöjar lögner om träningscenter i Xinjiang

Global Times, Kinas officiella webbplats, ger här sin bild av förhållandena i de olika yrkesutbildnings- och korrektionsinrättningar för att motverka terrorism i Xinjiang som kontrast till den bild som givits i västerländska medier.

Vad var det vi sa?

Nu säger Jimmie Åkesson att det “känns inte längre som Sverige”. Och han fortsätter: “Man vill slå sönder det som håller oss samman, som binder ihop oss till en nation.” Och så tar han upp Vilhelm Mobergs berömda proklamation från 1941; Svensk strävan.
– Svensk strävan Sverigevänner, det är strävan mot trygghet och gemenskap.