Sovjetunionen

1917 (nr 30) Lenin under press: – Vågar vi demonstrera?

Bolsjevikpartiets hastiga tillväxt våren 1917 ledde till att de ofta hade svårt att kontrollera sina medlemmar och sympatisörer, menar Anders Persson.Den här serien kommer till på någon slags ad hoc-basis: när jag skrivit ett avsnitt och sätter mig ner för att författa nästa, vet jag aldrig riktigt vad det kommer att handla om. Ett tillfälligt…

1917 (nr 29) Rysslands första fria val

Valet till den konstituerade församlingen i november 1917 var inte, som ofta påstås, det första fria valet i Ryssland, hävdar Anders Persson.Som det första fria valet i Rysslands historia brukar man utnämna valet till den konstituerade församlingen den 12 (25) november 1917. Det är inte riktigt sant. Den hedersplatsen intas av lokalvalen till stadsfullmäktige i…

1917 (nr 28) Lenins utrop – myt eller sanning?

Lenins berömda utrop på den första all-ryska sovjetkonferensen i juni 1917 var inte, som påståtts, ett propagandapåhitt, har Anders Persson funnit.Historien har berättats många gånger. Den första Allryska Sovjetkongressen öppnades den 3 (16) juni och avslutades den 24 juni (7 juli) 1917. Av de 1029 delegaterna hade 822 rösträtt av vilka 105 var från det…

1917 (nr 27) Vad gjorde Lenin?

Vilken roll spelade Lenin vid oroligheterna i Petrograd under aprildagarna? Anders Persson gräver vidare…I slutet av april (skiftet april-maj enligt vår tideräkning), höll sig Lenin borta från offentligheten. Han höll inget tal vid Första maj. Han var inte ute och agiterade bland soldaterna under de dramatiska dagarna den 20–21 april (3–4 maj) och följaktligen uppstod…

1917 (nr 26) Skottlossning på Nevskij

Fredagen den 21 april (4 maj) fortsatte kritiken emot Miljukovs not. Maxim Gorkijs tidning Novaja Zjisn (Nytt Liv) skrev, att den regering som för en månad sedan förklarat “krig ända till slutet“, fastän den totalt saknar de för ändamålet nödvändiga resurserna, “bör nu rikta sina ansträngningar åt rakt motsatt håll, annars kan demokratin ej känna…

1917 (nr 25) Vem var Fedor Linde?

Fedor Lindes ursprungliga namn var Friedrich Linde. Han var son till en tysk apotekare och en polsk bondkvinna. De bodde i Mustamäki (nuvarande Gorkij) på Karelska näset, nordväst om Petrograd och på finska sidan av gränsen. S:t Petersburg, Viborg och trakten däremellan var mycket kosmopolitisk. Förutom ryska, tyska och kanske polska, bör Linde ha haft…

1917 (nr 24) Demonstrationer i Petrograd

Torsdagen den 20 april (3 maj) publicerade tidningarna den not som utrikesminister Miljukov tillställt de allierades legationer och där han i stort sett höll fast vid sin aktivistiska utrikespolitik. Medan tidningarna till höger försvarade noten, angreps den hätskt av center- och  vänstertidningar. Folket i Petrograd engagerade sig på liknande sätt — för eller emot. Redan…

1917 (nr 23) Miljukovs not

Lenin och bolsjevikerna fick gratishjälp av den provisoriska regeringen, när den underskattade folkets fientlighet emot storryska erövringsplaner, berättar Anders Persson.Ju mer april 1917 framskred, desto mer blev den provisoriska regeringen i Petrograd trängd in i ett hörn, tvingad att bekänna färg för de allierade och det ryska folket om krigsmålen. Var man inställd på fortsatt…

1917 (nr 22) Drömmen om Tsargrad och turkiska sunden

Som berättades i förra avsnittet kände sig Lenin så hotad, att han valde att att hålla sig borta från Första maj-demonstrationerna den 18 april (1 maj). Men samtidigt, på annat håll i Petrograd, lades grunden för hans politiska återkomst. De borgerliga hade hoppats att med tsarväldet störtat skulle ryska folket, med återvunnen patriotisk entusiasm, enhälligt…

1917 (nr 21) Första maj – men var är Lenin?

Tisdagen den 18 april var helgdag, den internationella arbetardagen, eftersom det enligt  västerländsk tideräkning var den 1 maj. Utländska turister hade en svår dag. Inga rum i hotellen städades och inga måltider serverades. Affärerna på stan var stängda liksom restaurangerna. Mer än en miljon människor deltog i strålande sol. Alltifrån morgonen drog oräkneliga tåg från…

1917 (nr 19) Lenin och soldaterna

De ryska soldaterna och matroserna betraktade till en början Lenin med blandade känslor, berättar Anders Persson.  Den andra stora gruppen som Lenin måste övertyga, var soldaterna och matroserna. Å ena sidan utgjordes de av krigströtta bondpojkar, som gärna hade velat avbryta kriget och återvända till hembygden. Å andra sidan var många av dem besjälade av…