Sovjetunionen

Ukraina 1919 – Kaotiskt inbördeskrig

Detta har hänt: Efter oktoverrevolutionen 1917 ville ukrainarna nog vara självständiga för att undgå den bolsjevistiska smittan. För säkerhets skulle sökte de också hjälp hos Kejsar-Tyskland, vilket äntligen gav tyskarna en chans att förverkliga sina gamla “alltyska” koloniala planer med avseende på “kornboden” Ukraina. Men efter det tyska nederlaget i november 1918 är Ukraina återigen…

Ukraina 1918 – Mellan tyskar och bolsjeviker

Detta har hänt: Efter februarirevolutionen kunde Ukraina utveckla ett egenstyre, dock fortfarande som en del av Tsar-Ryssland. Men krigströttheten var lika stor bland ukrainarna som bland ryssarna. Och bolsjevikerna i Ukraina var inte starka nog att haka på vad deras partikamrater gjorde norr om gränsen.Den 22 januari 1918 förklarade sig Ukrainas Folkrepublik som helt självständig,…

1917 – Ukraina, desorganiserad folkrepublik

Jag har sedan en längre tid känt ett ökande behov av att sätta mig in i Ukrainas historia. Liksom var fallet med Estland är det ett land som har eller kommer att få betydelse för oss i Sverige – på gott eller ont.Mina tidigare försök att sätta mig in i Ukrainas historia var inte framgångsrika…

Ett typexempel från propagandaskolan

En artikel i dagens UNT ser ut så här. Där räknar våra militära experter på FOI kvantiativa militära resurser och kommer fram till att – om Nato drar sig tillbaka från Europa – kommer Ryssland bli den starkaste militärmakten i Europa – vilket skulle bevisas (som man sa i skolan på matematiken). Jag läser alltså…

Tyst kring bomben

Varför tiger försvarsministern och Nato-­anhängarna om kärnvapnen? De är inte mind­re farliga nu. Varför låtsas de som om kärnvapnen inte finns? Det skriver Bernt Jonsson (knuten till Missionskyrkan i Uppsala).Kärnvapnen har en stor fördel. De nedrustar sig själva. Det beror på radioaktiviteten. När den verkat tillräckligt länge, blir den kritiska massan för att en explosion…

Karl Säre och mordet i Kongelunden (III)

Det som Karl Säre hösten 1941 berättade för sin estniske förhörare Evald Mikson var följande: 1933 hade Komintern flyttat sin “central” i Skandinavien från Stockholm till Köpenhamn. Till denna “central” var 1936 knutna fem estniska kommunister: Karl Säre, Johannes Meeritz (även kallad Looring), August Vakapea, Albert Sakkara och Paul Eltermann (Martynov). Meeritz och Eltermann kände…

En stulen revolution? (VIII): Frågor kring Estlands historia (summering)

Att den nuvarande krisen mellan USA, Nato och EU å ena sidan och Ryssland å den andra kunde leda till krig stod klart redan från början av 2014. Men detta krig skulle inte bli av en Operation Bararossa-typ, utan “mjukt” där bland annat småländer som Sverige, Finland och de baltiska staterna skulle dras in. Eftersom…

Richard Peters (3) – Resan till Sverige

I samband med Hitlers maktövertagande 1933 flydde Richard Peters först till Italien. Men efter 1936 hade läget även där kärvat till sig, varför han med sin familj valde att fly vidare till Turkiet, som var ett neutralt land. Turkiet fick stora problem med att balansera mellan de krigförande, så i juni 1941 slöt man en…

Fred, jord och bröd – och politisk allmakt

Snart är det 2017. Då är det 100 år sedan den ryska revolutionen och diskussionens vågor kommer åter att svalla. Mats Parner ger här sin syn på de närmast mytomspunna händelserna från februari 1917 och en bit in i 1920-talet och påstår att Lenins elitism var starkt bidragande till kommunismens senare fall i Sovjet?Att samtiden…