Sovjetunionen

1917 (nr 35) Fritagningen från ”Korsets fängelse”

När myndigheterna satte åt anarkisterna i Durnovos datja var deras egentliga, strategiska mål att komma åt Lenin och bolsjevikerna i deras högkvarter i ballerinan Ksjesinskajas hus, hävdar Anders Persson.I historieskrivningen kring revolutionen 1917 har ockupationen av Durnovos villa (eller datja) inte alltid fått den uppmärksamhet den förtjänat. Till skillnad från andra samtida  husockupationer i Ryssland,…

1917 (nr 34) Demonstrationen som blev bolsjevistisk

De folkliga demonstrationerna i Petrograd den 18 juni (1 juli) 1917 utgjorde en vändpunkt i den politiska kampen.I avsnitt 30 skrev jag avslutningsvis angående den av bolsjevikerna hastigt planerade, men sedan inställda, demonstrationen lördagen den 10 (23) juni: ”I historieskrivningen har man utgått från att mensjevikerna och socialistrevolutionärerna i sovjeten av politiska skäl ville sätta…

Oktober 1917 – revolution med tycke av statskupp

Att samtiden fick bevittna en genuin folkresning i det ryska tsarväldet för 100 år sedan kan anses höjt över varje rimligt tvivel. Upproret ägde rum i februari (eller i mars enligt vår europeiska tidtabell) och innebar tsarismens slutliga fall efter månghundraårigt förtryck. En provisorisk regering löste av den störtade Nikolaj II:s hovkamarilla, och en hel…

1917 (nr 33) Kampen om Durnovos datja

Den framlidne Durnovos datja, var det ett ”anarkistiskt näste” eller ”proletärt kulturcentrum”? Om detta av historien förbisedda sommarhus berättar Anders Persson.Som tidigare nämnts hade anarkister efter revolutionen, troligen i april 1917, ockuperat ett hus som en gång tillhört ämbetsmannen och (reaktionäre) politikern Pjotr Durnovo (1845-1915), men som nu stod tomt. Man konverterade huset till ett…

1917 (nr 32) Anarkister och provokatörer

Problemet i alla tider med anarkistiska grupper, i Ryssland och annorstädes, har varit (och är) att de är så lätta att infiltrera, berättar Anders Persson.Anarkismen, läser jag i Sten Högnäs bok Idéernas Historia, kan mycket kort sammanfattas i en tro att människan är god, men fördärvad av staten, det organiserade samhället. Staten härskar genom sin…

1917 (nr 31) Anarkister och bolsjeviker

Bolsjevikerna visste inte riktigt om de skulle betrakta anarkisterna som fiender eller möjliga bundsförvanter, berättar Anders Persson.Efter den inställda bolsjevikdemonstrationen den 10 (23) juni, skrädde dess motståndare på högerkanten inte orden. Bolsjevikerna beskylldes för att ha försökt iscensätta ett ”kuppartat maktövertagande”. Men läser man de kritiska rösterna noga finner man att inte bara bolsjevikerna utpekas…

1917 (nr 30) Lenin under press: – Vågar vi demonstrera?

Bolsjevikpartiets hastiga tillväxt våren 1917 ledde till att de ofta hade svårt att kontrollera sina medlemmar och sympatisörer, menar Anders Persson.Den här serien kommer till på någon slags ad hoc-basis: när jag skrivit ett avsnitt och sätter mig ner för att författa nästa, vet jag aldrig riktigt vad det kommer att handla om. Ett tillfälligt…

1917 (nr 29) Rysslands första fria val

Valet till den konstituerade församlingen i november 1917 var inte, som ofta påstås, det första fria valet i Ryssland, hävdar Anders Persson.Som det första fria valet i Rysslands historia brukar man utnämna valet till den konstituerade församlingen den 12 (25) november 1917. Det är inte riktigt sant. Den hedersplatsen intas av lokalvalen till stadsfullmäktige i…

1917 (nr 28) Lenins utrop – myt eller sanning?

Lenins berömda utrop på den första all-ryska sovjetkonferensen i juni 1917 var inte, som påståtts, ett propagandapåhitt, har Anders Persson funnit.Historien har berättats många gånger. Den första Allryska Sovjetkongressen öppnades den 3 (16) juni och avslutades den 24 juni (7 juli) 1917. Av de 1029 delegaterna hade 822 rösträtt av vilka 105 var från det…

1917 (nr 27) Vad gjorde Lenin?

Vilken roll spelade Lenin vid oroligheterna i Petrograd under aprildagarna? Anders Persson gräver vidare…I slutet av april (skiftet april-maj enligt vår tideräkning), höll sig Lenin borta från offentligheten. Han höll inget tal vid Första maj. Han var inte ute och agiterade bland soldaterna under de dramatiska dagarna den 20–21 april (3–4 maj) och följaktligen uppstod…

1917 (nr 26) Skottlossning på Nevskij

Fredagen den 21 april (4 maj) fortsatte kritiken emot Miljukovs not. Maxim Gorkijs tidning Novaja Zjisn (Nytt Liv) skrev, att den regering som för en månad sedan förklarat ”krig ända till slutet”, fastän den totalt saknar de för ändamålet nödvändiga resurserna, ”bör nu rikta sina ansträngningar åt rakt motsatt håll, annars kan demokratin ej känna…