Stalinbilden i litteraturen

Jakov – Stalins äldste son (3)

Om Jakov Iosifovitj Dzjugasjvili sista år vet vi att han den 16 juli 1941 blev tillfångatagen av tyska trupper vid Vitebsk och avled den 14 april 1943 i Koncentrationslägret Sachsenhausen genom självmord eller avrättning. Om detta har det spekulerats en hel del. Bl.a. har man undrat om han verkligen dog då, våren 1943. Varför skulle ha begå självmord när krigslyckan verkade ha svängt i Sovjetunionens favör?

Jakov – Stalins äldste son (2)

Mycket har psykologiserats kring relationen mellan fader och son Dzjugasjvili. Det var emellertid inte under ideala förhållanden som den 14-årige Jakov 1921 flyttade in hos sin far i Kreml. De tidiga tonåren är en känslig tid för att byta miljö. Dessutom hade han trvits bra hos sin mors släktingar i Tiflis. Men kanske värst av allt – han kunde ingen ryska. Det fick han lära sig nu…

Jakov – Stalins äldste son (1)

Den här serien, i tre delar, tar sin början efter sista avsnittet i serien om “Stalin i Stockholm”. Åtta månader efter Josef Stalins[1] och Jekaterina “Kato” Svanidzes bröllop föddes deras son Jakov 18 (31) mars 1907. Det hade varit på vippen att han sett dagens ljus i ett fängelse. Hans politiskt aktiva mamma hade nämligen arresterats vid en razzia i november 1906 och släpptes först när nedkomsten närmade sig…

Vetenskap i Stalins Sovjetunion

Är Lysenko-historien typisk för hur vetenskapen behandlades i Sovjetunionen? Anders Persson går till källorna och undersöker saken. Mycket vanföreställningar förekommer.

Stalin i Malmö?

Den långa Stalinserien om hans besök i Sverige 1906 skulle inte vara komplett om den inte också nämnde hans korta besök året efter i Malmö – om han nu alls var där. Året efter konferensen i Stockholm hade de ryska socialdemokraterna (bolsjeviker och mensjeviker) beslutat att göra ännu ett försök att lappa ihop partiet. Det skulle ske på en ny “enhetskonferens”, den här gången i Köpenhamn 6–17 maj 1907…

Stalinbilden i dagens Ryssland (1) – Oleg Khlevniuks nya biografi

Den lite improviserade serie om Stalin som Redax haft vänligheten att låta mig publicera här inspirerades delvis av frågan: – Varför är Stalin fortfarande populär bland ryska folket? När man går tillbaka i historien visar det sig att den utlösande faktorn var Anders Björnssons recension 10 januari av Stephen Kotkins två första böcker om Stalin…

Stalin och Lenins “testamente” (2) – Allsköns “textjusteringar”

Från Foreign Language Press i Moskva har vi två svenska översättningar, båda från 1956, där “testamentet” figurerar, i Lenins samlade verk (återgivet i förra avsnittet) samt i Chrustjovs “hemliga” tal på 20:e partikongressen. Det är intressant att “tillägget” är lite mer korrekt översatt i den senare än det förra. Men båda ger uttryck för tanken…

Stalin som politiker (10): Krig om tio år?

I avsnittet “Fake news 1930” för några veckor sedan ironiserade jag över Uppsala Nya Tidning (UNT) som verkade ta in utrikestelegram utan någon närmare källkontroll. Det var kanske lite orättvist, ty UNT:s policy hade det goda med sig att man t ex kan läsa telegrambyåns TASS hela referat…

Stalin som politiker (9): Spionen som varnade för kriget

När sovjetledningen band sig så hårt för ett kommande krig skedde det mot bakgrund av ett omfattande underrättelsematerial. I Lennart Samuelsons bok Tankograd – Den ryska hemmafrontens dolda historia 1917-1953 (SNS Förlag 2007) berättas i förbigående om “Ernst Henri”, en av de mer spektakulära sovjetiska underrättelseagenterna i Tyskland…

Stalin som politiker (8): Ödesåret 1930

Det här var tänkt att bli det avslutande kapitlet i min Stalinserie. Men eftersom jag skriver “i flygande fläng” vet jag inte riktigt vad nästa kapitel kommer att handla om. Den planerade avslutningen skulle handla om hur Stalin och Sovjeledningen såg på framtiden efter inledningen av den första femårsplanen 1928–32…

Stalin som politiker (7): Paris som kontrarevolutionens centrum

Jag tror det är fel att beteckna de “små” processer som ägde rum i Sovjetunionen 1927–33 emot inhemska och utländska “experter”, som några slags generalrepetitioner inför vad som skulle komma i och med de “stora” processerna 1934–38. Syftet med processerna var ganska olika…