“Conspicuous consumption”

Thorstein-Veblen

En del böcker förtjänar att ges ut i ny upplaga, justerad efter tidens utveckling. Inte skönlitteratur, förstås, men teknisk och vetenskaplig litteratur.

En bok som väl får räknas som trotsar etiketter – en sociologisk klassiker med litterära förtjänster – är Thorstein Veblens The Theory of the Leisure Class. Jag vet inte om den finns på svenska – kanske på norska eftersom Veblen kom från en norsk familj som utvandrat till USA.

Boken beskriver den amerikanska överklassens sätt att vara till – dess ambitioner, politik, konsumtions-vanor, val av skolor, sätt att utöva religioner, sport och fritid. Som titeln anger, mycket fritid.

Thorstein-Veblen-bokBoken kom ut 1899. Han drar jämförelser mellan hur samhället fungerade under stenåldern, den feodala historien och hans egen tid med växande industri-kapitalism. De som kallas ”fritids-klassen” är folk med stor ekonomisk makt, som i sitt sätt att vara demonstrerar sin sociala överlägsenhet genom att visa upp motsatsen till de dygder de kräver av sina anställda. Lättja, meningslösa fritids-sysselsättningar, kläder omöjliga att ha på sig i ett produktivt jobb, och slöseri genom köp av lyxvaror med tvivelaktigt mervärde jämfört med billiga vardagsvaror.

Veblen myntade uttrycket ”conspicuous consumption” (konsumtion för beskådan) vars funktion är att markera ekonomisk makt och social status och utan att ha något nyttigt motiv.

Boken var träffsäker på också det svenska samhället i flera årtionden. Riktigt fel blev den först i slutet av 60-talet, när det inte längre var på modet med fin kostym och kamelhårsulster, när fabrikörer köpte Bentley istället för Rolls-Royce, och en känd konstnär ville begära utträde ur adeln.

Det tycks ha vänt nära 50 år senare. Dagens svenskar fungerar till stor del enligt fritidsklassens teori.

Man spelar golf, en dyr sport med föga utbyte i form av fysisk träning. Samlar vansinnigt dyra klockor med sämre precision än ett batteridrivet armbandsur för en 50-lapp. Kör en bil som gör 300 km/tim. Sätter barnen i en privat skola där känt och rikt folk placerat sina barn, fast kursplanen är densamma som i skolan närmast där de bor. Byter namn till något som låter adligt för att bli bättre bemötta när de visar kreditkortet i varuhuset. Och så vidare.

Det viktiga är nu som för 115 år sen att visa att man inte deltar i produktivt arbete. Eller i varje fall ge det intrycket.

Boken kan laddas ned från Gutenberg.com alldeles gratis.

  3 kommentarer for ““Conspicuous consumption”

  1. Hermann Nietzch
    2015-07-24 kl. 8:37

    Det är bara att söka på författatens namn och språket svenska på libris.se, så finner man tre svenska upplagor (1926, 1986, 2014) av “Den arbetsfria klassen”:

    https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=f%C3%B6rf%3a%28Veblen%2c+thorstein%29+spr%C3%A5k%3aswe&f=ext&spell=true&hist=true&p=1

  2. 2016-09-29 kl. 9:02

    För övrigt har detta väckt visst uppseende i Norge. Här är en recension i Morgenbladet.

    Nu väntar vi bara på uppmärksamhet i Sverige.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.