Därför måste man stödja hamnarbetarna i Göteborg…

Löntagare vill ha högre lön, kortare arbetstid och bättre arbetsförhållanden medan arbetsgivare vill sänka löner förlänga arbetstider och slippa betala för bättre arbetsförhållanden. När arbetsvillkor och löner blir alltför usla strejkar arbetarna. För att hålla produktionen igång lockoutar arbetsgivarna de strejkande och tar in strejkbrytare. Att det här är grundmönstret står nog klart för de allra flesta. Alltså den klassiska motsättningen mellan arbete och kapital finns där och ingen förmår ändra på detta.

Hur människor sedan ställer sig i denna konflikt är inte givet. De som ställer sig på arbetsgivarnas sida tycker att arbetare ska nöja sig med vad arbetsgivarna betalar och inte bråka. ”För de där arbetarna är ganska lata innerst inne…” Denna von oben-attityd är nog på frammarsch idag. Klasshatet mot överheten kan kanske ibland också bli aningen kontraproduktivt.

Nå, för att hantera denna eviga konflikt har arbetsgivare och arbetare sedan 1930-talet enats om regler för hur den ska hanteras. Man sluter via sina organisationer löpande kollektivavtal om löner och arbetsvillkor och i tidsluckan mellan ett utgånget avtal och ett nytt har arbetarna strejkrätt. På så sätt har båda parter bidragit till arbetsfred, anständiga löner och rimliga arbetsvillkor. Men allt detta bygger på att båda parter erkänner att grundkonflikten finns och att man respekterar varandra som motparter. Och som sagt, stridsmedlen finns där i bakgrunden. Och staten blandar sig inte i avtalsprocesserna.

Allt står nu på spel
Det är detta som håller på att lösas upp i och med hamnkonflikten i Göteborg. En minoritet av hamnarbetarna (50 st) är medlemmar i Transport (LO) och har slutit kollektivavtal med arbetsgivaren medan majoriteten (250 stycken) är med i Hamnarbetarförbundet (en utbrytning ur Transportarbetarförbundet på 70-talet) inte har något kollektivavtal. De tycker avtalet är för dåligt och har nekats inflytande på förhandlingarna. Så länge arbetsgivaren var Göteborgs kommun hade Hamnarbetarförbundet sin strejkrätt och på så sätt utövade de visst inflytande på de kollektivavtal som Transport sedan slöt med arbetsgivaren.

Men efter att hamnverksamheten “outsoursades” till den danska storkoncernen APM Terminals, med 23 hamnar i 13 olika länder, har framstötar för att pressa arbetsförhållandena tilltagit. Bland annat har man utökat användning av bemanningsföretag och minskat antalet fasta tjänster, dragit in ersättningar till och trakasserat fackligt förtroendevalda. Hamnarbetarförbundet har förstås motsatt sig det här och tvingats ta till strejkvapnet för att bjuda motstånd. Striden har pågått mer än ett år och har nu börjat gnaga på hamnens effektivitet, som ju är en pulsorder för den svenska exporten och en garanti för att vinsterna ostört ska strömma in till svenska företagsägare.

Och då bränner det till!

Näringslivet kräver därför att regeringen ska lagstifta om att avskaffa (eller inskränka) strejkrätten, så att Hamnarbetarförbundet ska kunna oskadliggöras och så att de 50 LO-anslutna ”Transportarna” i Göteborgs hamn ska få godkänna APM Terminals villkor i lugn och samförstånd.

Arbetsmarknadsministern Ylva Johansson (f d vänsterpartist, senare socialdemokrat och gift med men sedan 2015 separerad från Erik Åsbrink – sedan 2011 rådgivare på Goldman Sachs) hänger inte helt oväntat på.

Med ett LO så intimt kopplat till etablissemanget – och till och med till regeringen – som idag, är det stor risk att strejkrätten far all världens väg. Det skulle öppna för splittring inom fackföreningsrörelsen och till en ännu svagare fackföreningsrörelse. Utan (eller med försvagad) strejkrätt kommer arbetsgivarna att kunna bestämma praktiskt taget oinskränkt. Manipulationer med små arbetsgivarstyrda fackföreningar (via LO) kommer säkert också att breda ut sig.

Jonas Sjöstedt (V) har nu protesterat och hotat att lämna allt regeringssamarbete om de nu ger sig på strejkrätten. Låt oss alla, även om vi råkar vara pensionerade medelklassgubbar, hänga på detta och protestera efter bästa förmåga.

Stöd Hamnarbetarna i Göteborg!
Hamnarbetarna i Göteborg är idag en verklig – men mycket utsatt – spjutspets mot ökad utsugning av det arbetande svenska folket, varken mer eller mindre. Förloras strejkrätten blir svenska arbetstagare ännu mer försvarslösa i kampen för bevarad välfärd och mot globaliseringens effekter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.