popper
Karl Popper

Vad var det Sven Melander sade ”Brexit, vilket dj-la liv det blev om det….”? Utgången av valet har fått våra liberala ledarskribenter att gå upp i högvarv. Vad ska man göra med ett folk som inte vet sitt eget bästa? Kanske skulle man ge dem det råd Bertold Brecht gav de östtyska partipamparna efter missnöjesaktioner i Östberlin 1953:

– Välj er ett nytt folk!

Ty det förefinnes stora likheter mellan dagens liberaler och de kommunistiska partipamparna: tron på att de besitter en felfri politisk formel. När Muren föll 1989 hade visserligen en mängd av oss icke-liberaler insett ihåligheten i både det östtyska och andra föregivet ”socialistiska” system, men nu med ”kommunismens slut” tyckte sig liberalerna på något sätt ha fått ”carte blanche” på att de haft rätt hela tiden: fri marknad, avreglering, globalisering etc etc. Äntligen hade Mänskligheten nått fram till Sanningen om det Perfekta Samhället. Dagens totalitära och dogmatiska attityder hittar man, paradoxalt nog, bland de sk. ”liberalerna”.

Fult att ”fria till folkliga opinioner”?
De som trilskas utmålas som ”populister”, ”extremister” eller allmänt okunniga. Genom att tillåtas deltaga i allmänna val anses dessa människor utgöra ett hot emot demokratin i ett öppet samhälle. I gårdagens underledare i UNT sammanfattas det mycket klart:

Demokratisk legitimitet uppnås inte bara genom att fria till folkliga opinioner eller ens genom att få flest röster i ett val. Lika viktigt är att den demokratiska processen håller måttet. Och det kan den bara göra i ett öppet samhälle.

Det sista är lite luddigt, i synnerhet som det ska förklara varför det jag fick lära mig i skolan, att ”demokratisk legitimitet uppnås genom vem som får flest röster i ett val avspeglar folkliga opinioner”.

Men enligt UNT är det inte så enkelt. För att kvalificera sig som en röstberättigad medborgare ”som håller måttet” bör man ha vissa kunskaper, till exempel ha läst den österrikisk-brittiske filosofen Karl Poppers bok The Open Society And It’s Enemies från 1945. Den översattes samma år till svenska Det öppna samhället och dess fiender, men det verkar inte vara lika fint i UNT:s ögon.

Vem var Karl Popper?
Karl Popper (1902-94) är en intressant filosof som blev populär efter kriget just därför att han kritiserade Marx. Att hans kritik också var bredare och innefattande bland annat psykoanalysen och många andra ”mjuka” vetenskaper ansågs mindre viktigt. Poppers huvudkritik gällde vad som var ”vetenskapligt sant”. Popper menade att man aldrig kan bevisa att en vetenskaplig hypotes är sann, bara om de är falsk. Hittar man ett enda fel i en teori, så faller den.

Med de kriterier som Popper satte upp råkade inte bara Marx och Freud illa ut utan också Kopernikus, Kepler och de flesta välkända och välrenommerade vetenskapsmän. Detta eftersom alla vetenskapliga satser och lagar, även de ”hårda” matematiskt-naturvetenskapliga, är preliminära och föremål för ständiga omarbetningar. Inget är perfekt och faller därför för Poppers kritik.

I naturvetenskapliga kretsar är Popper speciellt populär i Storbritannien. Detta förklarar varför många av mina brittiska kollegor helst håller på med matematik och verkar sky fysik och kemi. Matematiken är ju alltid exakt, Pythagoras sats är ju lika sann i dag som på upphovsmannens tid i Antiken, men kan vi vara helt säkra på att Einstein och Bohr har haft 100% rätt?

Det finns mycket mer att säga om Popper, bland annat hans kontrovers med en annan vetenskapfilosof Thomas Kuhn (1922-96) som såg den vetenskapliga utvecklingen mera ”språngvis”, inte så olikt den marxistiska modellen: hur perioder av kvantitativ vetenskaplig verksamhet plötsligt avlöses av en kvalitativ förändring, ett ”paradigmskifte”.

Får jag vara med?
Förr i tiden måste man ha en viss förmögenhet eller inkomst för att få delta i allmänna val, nu verkar UNT förorda någon slags kunskapskontroll. Jag vet inte om mina kunskaper i Popper, Kuhn m fl i UNT:s ögon kvalificerar mig för att få delta i den ”demokratiska processen”, att få se min röst tas på allvar och inte, med UNT:s ord, bidra till att göra valen till inte mer än ”ett sätt att kanalisera tillfälliga folkopinioner”.

En sista suck: – Ack, om britterna röstat ”rätt” så hade vi sluppit allt det här. Eller åtminstone som irländarna och danskarna, fått rösta omigen, när de inte röstade ”rätt” första gången.

Föregående artikelIdrottsvärlden skakar i grunden
Nästa artikelAlgeriet (5)

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.