örsta maj demonstrerade Vänsterpartiet i Umeå tillsammans med Kommunisterna (K – alltså f d KP), några trotskister och anarkister, vilket har fått våra ledande massmedier och några politiker att veva igång det gamla positivet. Vill ni ta makten med våld? Stöder ni Chávez och Maduro i Venezuela? Är ert prat om demokrati bara en läpparnas bekännelse? o s v.
Till att börja med vill jag bara klargöra att jag varken är kommunist eller vänsterpartist eftersom jag har mina ideologiska tvivel. Jag håller mig kvar i folkrörelsernas reformistiska huvudfåra, den där alla tillerkänns rätt att yttra sig (även politiska motståndare), där svensk lag gäller lika för alla och där rikets gränser kan försvaras av svenska värnpliktiga.
Det förefaller mig dock som att en kommunist idag inte är mindre demokratiskt pålitlig än en socialdemokrat, miljöpartist, liberal, centerpartist, moderat, sverigedemokrat eller kristdemokrat? Jag ska strax förklara.
Och visst kan man se de där svartklädda anarkisterna och IMT-trotskisterna som unga stollar med tokiga idéer om att skapa socialism nu genom att spöa fascister på gatorna. Men de mognar nog med åren. Och visst är det märkligt att kommunisterna (K) och vänsterpartisterna (V) vill förbjuda våldsbejakande och terroristiska organisationer, samtidigt som de samverkar med anarkister och IMT-trotskister. Men det här återkommer jag som sagt till.
Nå, i gårdagens DN-ledare kölhalades alltså Jonas Sjöstedt för sin demokratiska opålitlighet – för att han inte städar ut extremisterna ur partiet. Och extremisterna är alltså i det här fallet är ”kommunisterna” (K).
Men så enkelt är det inte idag. Vänsterpartierna förvaltar åtminstone idéerna om klassernas kamp och för ett jämlikare samhälle. Och hur står det egentligen till med de övriga riksdagspartiernas demokratiska sinnelag? Som vi alla vet betyder demokrati folkstyre, vilket enligt regelboken bäst sker genom fri åsiktsbildning (yttrandefrihet), fri partibildning, fria hemliga val och lagstiftning i ett demokratiskt valt parlament. Men av våra riksdagspartier är alla (utom V och SD)djupt inblandade i avskaffandet av den svenska demokratin genom att satsa ännu mer på EU, som bevisligen är en djupt odemokratisk organisation styrd av USA, Tyskland, Frankrike och storbankerna.
Det här visas klart och tydligt – också i DN – den 2 maj genom ett stort faktareportage med rubriken ”Hur stor makt har EU i Sverige?” Så här svarar DN själva ”i korthet” (bilden t h).
DN preciserar att ”De senaste fem åren har i genomsnitt 37 procent av lagarna haft sitt ursprung i EU-beslut”. Alltså, Sveriges lagstiftande församling ägnar sig i förbluffande hög grad åt att godkänna det som redan beslutats i Brüssel och Stasbourg.
Så här summerar DN utvecklingen i sin egen grafik (bilden t h).
Men! Alla riksdagspartier (även V och SD) är överens om att denna ordning är möjlig att påverka inifrån. Det är enligt andra (inklusive undertecknad) helt utsiktslöst, vilket jag försökte visa tidigare. Och just det här är ett gigantiskt problem i alla EU:s länder idag. Medborgarna ser detta svarta hål i politiken och anar att det är ländernas självbestämmande, parlamentens lagstiftningsrätt och snart också ländernas eget försvar, ja själva demokratin, som hotas av EU – trots att ”DEMOKRATIN” är vad Merkel, Macron, kommission och ministerråd säger sig värna. Demokratin ska nu ”försvaras” med avlyssning, övervakning, yttre gränsskydd, EU-armé, extremism-/våldsförbud och inskränkningar i yttrandefriheten. I Sverige pågår detta hela tiden.
Som sagt, även smågruppsvänstern (inkl. V) är alltså demokratiskt opålitlig. De vill förbjuda åsikter som de menar står till höger och är fascistiska. Och de svävar på målet om ett organisationsförbud eller medlemskap i sådan organisation. De ser också kampen för socialismen nu som överordnad, vilket gör dem oklara i frågan om vår alliansfrihet, länders oberoende i allmänhet och folkrättsfrågor. Många gånger hamnar de därför i knät på EU- och Nato-smeten i riksdagen. De stödde faktiskt krigsinsatserna mot Serbien, Libyen, Afghanistan och Syrien – trots att dessa länder var suveräna stater, erkända av FN.
Den breda EU-mitten (och Nato-lobbyn) har naturligtvis ett växande behov av att också kunna skrämma även för den ”vänsterextremistiska” faran. Alla former av ”våldsbejakande extremism” (inkl. länder med diktatur) är ju deras samlingspunkt. Att de själva ständigt inför nya antidemokratiska, repressiva lagar och bestämmelser, rustar våldsapparaten och samordnar sig med främmande makt (USA) i kampen mot ”diktaturer” (Ryssland, Kina…) underminerar ju vår demokrati högst påtagligt. Det här ser folk idag. Därför omvandlas nu det politiska landskapet i snabb takt.
Hotet mot svensk demokrati kommer alltså inte från Ungern, Polen, Italien, Venezuela, Kuba, Ryssland eller Kina. Det kommer från vårt eget USA-, EU- och bankstyrda svenska etablissemang. ”Regeringen Löfven och hans justitieminister är demokratiskt ovarsamma”, säger yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. i Expressen den 2 maj.
Så, det faktum att man på vänsterkanten börjar samla ihop sig på första maj – som i Umeå i år t ex – är helt harmlöst. Larmandet om att Vänsterpartiet inte håller rent mot extremister är med andra ord bara gammal, unken, ideologisk dimspridning.
”Jag håller mig kvar i folkrörelsernas reformistiska huvudfåra, den där alla tillerkänns rätt att yttra sig (även politiska motståndare), där svensk lag gäller lika för alla och där rikets gränser kan försvaras av svenska värnpliktiga.” Nå Knut, är inte ett av problemen att denna huvudfåra blivit alltmer svag? Hur mycket finns kvar av de tre folkrörelserna? Vad jag ser på denna blogg och andra går yttrandefriheten snarast bakåt och folkförsvaret är ett skämt; mer och mer skall Sverige lita på den ”transatlantiska länken”.
Visst vore det bra om fler av oss gör som i Umeå. Det är nog den enda framgångsvägen för att försöka hejda, som du skriver, ”Det (hotet) kommer från vårt eget USA-, EU- och bankstyrda svenska etablissemang.” Men din skrivning ”Så, det faktum att man på vänsterkanten börjar samla ihop sig på första maj – som i Umeå i år t ex – är helt harmlöst.” undrar jag över. Om det är helt harmlöst, vad är det då för mening med det?
Hade du inte lite för bråttom nu?
”smågruppsvänstern (inkl. V)… ser… kampen för socialismen nu som överordnad, vilket gör dem oklara i frågan om vår alliansfrihet, länders oberoende i allmänhet och folkrättsfrågor. Många gånger hamnar de därför i knät på EU- och Nato-smeten i riksdagen. De stödde faktiskt krigsinsatserna mot Serbien, Libyen, Afghanistan och Syrien.”
1. V:s ”kamp för socialismen” är väl ändå inte särdeles framträdande? Hur en sådan kamp skulle kunna leda till att man hamnar ”i knät på EU- och Nato-smeten i riksdagen” förefaller oklart.
2. Mitt parti (K) stödde INTE ”krigsinsatserna mot Serbien, Libyen, Afghanistan och Syrien”. Det vet du nog.
3. K förespråkar – i enlighet med FN:s konvention mot rasdiskriminering – ett förbud mot RASISTISKA organisationer. Borgarna och sossarna försöker blanda bort korten genom luddigt tal om “våldsbejakande extremism”, där de givetvis INTE inbegriper sitt eget stöd till massmördande krig, som i de ”krigsinsatser” du nämner.
Instämmer med dina synpunkter och påpekar än en gång att Walter Hallsteins tillsammans med Hitlers plan för Neuropa bokstavligen ligger till grund för det överstatliga EU där klyftorna växer och landsbygden avfolkas och förslummas. Att högerkrafter och nationella rörelser växer är ett resultat av den odemokratiska utvecklingen av/i eliternas EU. Frånvaron av en kraftfull kritisk motrörelse eller verklig vänster rotad i arbetarklassen gör att en välorganiserad höger tar hem spelet. Om inte en verklig vänster tar upp de frågor som bekymrar arbetarklassen kommer EU leda till fascistiska rörelser.
John N!
Visst är det lite olika i de olika vänstergrupperna utanför riksdagen, varav K förefaller mig föra den mest förnuftiga politiken, inte minst när det gäller kampen mot imperialismen. Men ett förbud mot rasistiska organisationer är lika kontraproduktivt som mot våldsbejakande extremism, trots att FN rekommenderar detta. Det blir åsiktsförbud, vilket är en hädelse för en gammal fibbare. Där hamnar ni i riksdagens EU- och Nato-smet. Men ni får väl ändra er på den punkten?
Jag invände bara mot ståndpunkten att rasistiska handlingar ses som brottliga, men att organisationer som låter utföra dem ska vara tillåtna. Det är inte huvudsaken i din text, men du har av någon anledning tagit med den i det resonemanget.
Annars är jag förstås överens om att ”hotet mot svensk demokrati kommer… från vårt eget USA-, EU- och bankstyrda svenska etablissemang.”
I klartext är det alltså borgarklassen (inte bara den svenska) som hotar demokratin.
En som förtjänstfullt analyserat detta fenomen är den tyske sociologen Wolfgang Streeck. Till exempel artikeln i ”Between Charity and Justice: Remarks on the Social Construction of Immigration Policy in Rich Democracies” (googla!), men mer utförligt i böckerna ”Köpt tid” (Daidalos 2013) och – framför allt – ”How Will Capitalism End” (Verso 2016), där han blottlägger de ekonomiska grundvalarna bakom Politikens kapitulation inför Kapitalet.
Du har inte nappat på mina tidigare påstötningar om Streeck. Kan det vara dags nu?
En del redan sagt av Näsman m fl som jag instämmer i: K har tagit klar ställning i Afghanistan, Syrien och Serbien samt, efter inledande vacklan Libyen.
Håller med dig Knut vad gäller förbud mot rasistiska organisationer. Däremot måste polisen bli bättre på att beivra alla hatiska, rasistiska uttalanden/skrivningar typ hets mot folkgrupp som redan är förbjudna i svensk lag. Kanske viss omsvängning inom K kan skönjas, se Proletären nr 21/2018, sid 5.
Viktigt påpekande att det inte är Polen, Ungern och Italien som är det stora hotet i Europa utan nyliberalismen inom EU och USA/Nato.
När det gäller V så är inte problemet att de prioriterar socialismen utan att de prioriterar frågor som feminism och hbtq. Dessa är inte klassfrågor.
V prioriterar också kampen mot rasism men på ett sätt som motverkar syftet.
Ingen vanlig människa blir rasist av att se hakkors eller höra NMR skandera slagord. Däremot om vänstern inte tar upp klassfrågor som arbetslöshet, boende, äldrevård, fattigpensionärers villkor, utarmningen av stora delar av Sverige, otrygga arbetsvillkor etc så kan vanligt folk/arbetare börja lyssna på falska profeter som SD, som dessutom ibland har rätt.
Tänk alla manifestationer/aktioner som vänstern genomfört kring flyktingfrågan, de senaste åren och jämför med hur många vänstern gjort kring t ex fattigpensionärer. Inte konstigt om detta gynnat SD! Även här visar K på en annan linje: deras ordf. Robert Mathiasson vill t ex gå i samma demonstration om pensionärsfrågor som SD, K i Karlstad säger nej till moskébygge (jag vet inte om de gör rätt) o s v.
Att V och K hade ett gemensamt 1 majtåg i Umeå är nog ett uttryck för att många medlemmar i V inte är nöjda med sitt partis ensidiga betoning av den identitetspolitik som där förs under Jonas S:s ledning. Det skulle vara mycket intressant att få veta vad dessa vanliga medlemmar i V (inklusive ledningen i Umeå, antar jag) tycker om den kritik som i TV framfördes mot dem av partiledaren.
”Ingen vanlig människa blir rasist av att se hakkors eller höra NMR skandera slagord.” skriver Ulf N. Ingen vanlig människa blir heller förbannad om klasskampsfrågor förs fram i 1 majtåg. Men Jonas S tycker uppenbarligen mer illa om det än t ex NATO:s krig i Libyen.
Ulf Nilsson och Bertil Carlman!
Men det mest fantastiska är väl ändå att de traditionella höger- och vänster-partierna inte förstår att de med sitt engagemang för den överstatliga EU-konstruktionen gräver sin egen grav.
Eller är det så det brukar gå till i historien? Man skapar ett system som man sedan själv undergräver. Eller uttryckt på ytterligare ett sätt: man kommer till i ett visst tidsskifte och går under i nästa.
Jan Myrdal använder just det ordet – ”tidsskifte” – i sin senaste bok och frågar sig om vi just nu lever i ett sådant skifte.
”Nå, i gårdagens DN-ledare kölhalades alltså Jonas Sjöstedt för sin demokratiska opålitlighet – för att han inte städar ut extremisterna ur partiet. Och extremisterna är alltså i det här fallet är ’kommunisterna’ (K).”
Hur ska detta halvcitat tydas: när blev (K) vänsterpartister som kan städas ut!
Enad Vänster arrangerades i många år av bl a (K) innan särdemonstrerande (V) inbjöds och – för att göra en lång historia kort – ”städade ut” kommunala Arbetarpartiet ur enhetsdemon, varför den ombildades till Samling Vänster.
(V) möjligen flest, men utan Sjöstedtskt monopol att ”städa ut” annat än sina egna medlemmar – ännu.
För mediala ”ideologer” är det kanske egalt, vad som är åsikter och vad som är organisering (t o m olaglig), men fakta bör åtminstone få vara fakta?