Ur min egen historiebok för mellanstadieelever 1987-88

Livet på jorden är nästan outhärdligt, men har trots allt små ljuspunkter. Alla tror på den kristne Guden. De nya ofantliga kyrkorna, fyllda med prakt och ljus, känns som en föraning av himmelriket. Dom överträffar allt människor tidigare skådat och måste vara ett verk av Gud, trots att man ser vanliga bönder slita med dom stora stenblocken, som hissas upp till svindlande höjder för att sättas på plats.

För att komma till det riktiga himmelriket måste skärselden passeras. I den ska man stekas olika mycket beroende på hur mycket man syndat i jordelivet. Kristenhetens olika tjänare med sina kyrkor och kloster står närmast Gud på jorden. Därför lönar det sig att ge dem gåvor. Dom kan då be för givaren så att skärselden blir lindrigare. Om man är fattig och ”egendomslös” är det enda tillåtna i nödens stund att be till högre makter. Man ber Gud, Jesus, biskopar, präster, munkar, nunnor, helgon och diverse andliga väsen om nåd och hjälp. Dom är dom enda som lyssnar till lidande och kanske skänker en gnutta tröst eller hjälp.

Den kristna världen finns i Europa. Dess högste ledare är Påven i Rom. Han härskar över katolska kyrkan, och tävlar med Europas mäktigaste kejsare om vem som är viktigast och mäktigast.

Varje land har en ärkebiskop. I Sverige har han sitt säte i Uppsala. Där finns också domkapitlet med domprost, ärkedjäknen, ett antal dekaner och lägre präster för att sköta viktiga ting; utse biskopar, präster, räkenskaper, planera…

Katolska kyrkan indelar Sverige i områden, ungefär som de gamla landskapen. Områdena kallas stift och leds av var sin biskop. I varje stiftstad byggs en domkyrka.

Varje stift indelas i socknar med en präst. Socknen är den gamla bygden. I varje socken ska så småningom byggas en kyrka.

Så långt man kan minnas har folket själva valt biskop och sin sockenpräst. Men under Birger Jarls regering kommer plötsligt en bestämmelse om att domkapitlet istället ska göra det. Det betyder att påven har segrat över den tyskromerske kejsaren i den stora striden om vem som ska utse biskopar (investiturstriden). Kyrkans makt är nu ännu starkare.

Dessutom införs celibat för präster, (regel om sexuell avhållsamhet – förbud mot att leva som gifta, d v s ha kvinnor och skaffa barn). Påvens sändebud har med stöd av Birger Jarl förhandlat fram det här med staten och kyrkan.

Hur kan det nu komma sig att katolska kyrkan har så stor makt att den kan bestämma över kungar och kejsare? Som du vet bestäms maktens storlek av rikedom. Rikedom ger tillgång till vapen för skydd av makten.

Att äga mycket åkerjord betyder rikedom. Kyrkan vill att alla gamla invecklade regler för hur åkerjord byter brukare ska bort. Ingen annan än brukaren själv ska kunna bestämma vem som ska ta över jorden när brukaren dör. Man ska också fritt få köpa och sälja jord utan inblandning av bygdens bönder på stämma eller ting. Kyrkan kämpar för något tidigare helt okänt; privat äganderätt till jord. De får så småningom sin vilja fram. Dessutom hittar man på en annan nyhet, som kallas ”testamente”. Det är rätten att skänka sin rikedom (åkerjord) till vem man vill efter sin död. Många skänkte, sålde eller testamenterade jord till kyrkor och kloster, för att slippa lättare genom skärselden. På så vis kom kyrkan på ganska kort tid över mycket jord och blev mycket rik.

Eftersom det dessutom finns stränga regler att kyrkan inte får sälja någon jord ökar rikedomen hela tiden. När medeltiden så småningom börjar kallas ”nya tiden” (omkr 1500) är kyrkan den största jordägaren i Sverige (ca 1/4 av all åkerjord).

Kyrkan tar också upp skatt av socknens bönder, s k ”tionde”. Var tionde säck spannmål eller var tionde kanna mjölk från korna skall betalas till kyrkan. 1/3 av detta går till prästens försörjning. Resten fördelas mellan biskopen, kyrkounderhåll och socknens fattigvård (vård av fattiga, gamla, sjuka och tokiga). En del avsätts också i en fond för dåliga tider. Då kan drabbade bönder låna pengar eller t ex spannmål för utsäde. Om det sedan visar sig svårt att betala tillbaka skulden får bonden betala med att överlåta sin jord i kyrkans ägo. Rikedomarna ökade ytterligare.

En annan mycket lönande hantering för kyrkan är den s k avlatshandeln. Som du vet tror människor att det blir lättare i skärselden om man håller sig väl med kyrkan och Gud. Därför bekänner man ofta och gärna sina synder, för att få syndernas förlåtelse. Det blir en väldig trafik in och ut i biktstolarna. Kyrkan börjar ta betalt för ett slags dokument (avlatsbrev) där prästen intygar att man offrat en summa pengar till kyrkan för att sona sina synder. Man kan alltså köpa sig syndernas förlåtelse. Kyrkans rikedomar bara ökar.

Kyrkan har ytterligare något viktigt; man kan förklara världen för alla tänkande människor, och lova ett bättre liv efter detta, i himlen (om man följer kyrkans regler). Man har stor makt över människornas tankar. Människorna lyder därför kyrkans bud och prästernas ord.

De som vill tjäna kristendomen helt och fullt kan också ansluta sig till någon klosterorden. Då lämnar man det vanliga vardagslivet, flyttar till klostret och sysslar med bön och arbete. Det är en möjlighet även för kvinnor. Man går i kloster och blir munk eller nunna och lever utanför världen. Klosterlivet följer i minsta detalj stränga regler – olika för olika klosterordnar.

Flera olika ordnar kommer till Sverige. Tidigt kommer cistercienserorden. De bygger kloster i avsides trakter, ber till Herren och arbetar med jordbruk. Senare kommer tiggarordnarna; gråbröder och svartbrödet. De bygger kloster bl a i Stockholm, där de går ut bland stadsbefolkningen och tigger ihop slantar till sitt uppehälle och predikar Guds ord.

Sveriges mest berömda kloster är Birgittaklostret i Vadstena. Det heter Birgitta efter sin grundare. Birgitta tillhör högfrälset. Pappan är uppländske lagmannen Birger Pettersson och mamman är av folkungaätten. Birgitta gifts bort 13 år gammal med närkelagmannen Ulf Gudmarsson och får många barn. Hon blir änka vid 40 års ålder och börjar skriva ner sina uppenbarelser (syner där hon möter Jesus och får veta sanningen). De blir lästa av många och får stor betydelse bland tidens mäktiga människor.

Hon flyttar till Rom där hon till slut efter 20 års ansträngningar får påvens tillstånd att starta en ny klosterorden. Hon blir berömd över hela Europa. Hon är en modig, självständig kvinna, som går sina egna vägar, säger och skriver omskakande saker till alla, t o m till kungar och påven.

Birgittas dotter blir Vadstenaklostrets första abedissa. Birgitta får själv aldrig se sitt verk. Hon dör i Rom 70 år gammal. Påven förklarar henne senare som helgon. Hon blir Den Heliga Birgitta.

Vadstena kloster blir fort Sveriges viktigaste kloster och är under sin storhetstid en av landets största jordägare med 1000 landbogårdar. Ärkebiskopen i Uppsala tronar endast över 175 landbogårdar.

I varje socken och i varje stad finns vanföra (handikappade), sjuka, tokiga och gamla människor. Kristendomen säger att man ska visa arma (fattiga) och svaga barmhärtighet. Därför ordnar kyrkor och kloster barmhärtighetsinrättningar.

På landsbygden tas fattiga och vanföra om hand genom att skickas runt mellan socknens bönder, ett dygn hos varje bonde. I städerna bygger kloster och kyrkor upp hospital och helgeandshus för gamla, arma och sjuka. Men – ännu vet man mycket lite om medicin. I kloster, hospital och helgeandshus börjar man dock att arbeta och experimentera med sådant här. Man lär sig sakta en hel del praktiska ting, som att renlighet hindrar spridning av vissa sjukdomar. Men att de blåsvarta pestbölderna orsakas av en liten bakterie dröjer det flera hundra år innan någon förstår.

I socknarna kan ingen läsa i bok. Att det finns något som kallas läs- och skrivkonst är okänt för de allra flesta.

De få präster och munkar som läser och skriver använder tyska skrivtecken och läser och skriver bara kyrkans språk, som är latin. Ingen har ens kommit på idén att skriva svenska ord med annat än runskrift.

Ändå finns redan några klosterskolor och katedralskolor för utbildning av präster. De får lära sig läsa och skriva bibeln på latin. De som ska bli biskopar och höga ämbetsmän behöver mer utbildning än vad som finns att få inom Sveriges gränser. Eftersom vi ännu inte har något svenskt universitet, reser dom till de stora universiteten utomlands. I Paris, Prag, Köln, Leipzig och Rostock finns de mest populära.

Tack vare klostrens och kyrkornas folk införs – den allra viktigaste uppfinningen – läs- och skrivkonsten på allvar i vårt land. Sakta sprider den sig ut i alla socknar och så småningom ut i alla gårdar.

Föregående artikelKap 14 – Ödegårdar och Stora Döden
Nästa artikelKap 20 – Trolle
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

1 KOMMENTAR

  1. Bra berättelse. Fortsättningen på den är Reformationen som sammanföll med Gustav Eriksson Vasas tid som regent. En ny tid bryter in. Svenska präster som studerat under Martin Luther i Wittenberg tar med sig det nyupptäckta evangeliet till Sverige. Luther hade under sin tid som munk brottats med frågan hur man finner en nådig Gud. Detta var också tidens ångest. Prästerna läste mässor för döda för att förkorta tiden för dem i skärselden och påven sysslade med avlatshandel. Ledaren för den Augustinerorden som Luther tillhörde, Johan Staupitz, upptäckte den unge munkens begåvning och allvarliga kristna karaktär. Efter sin prästvigning bestämdes att Luther skulle fortsätta sina universitetsstudier. Tio år efter sin början som munk blev Luther teologie doktor som både predikade och föreläste för studenter. År 1513 hade Luther en upplevelse i Svarta klostret i Wittenberg som gav honom svar på frågan hur rättfärdighet och kärlek förenas hos Gud. Han fann svaret i Romarbrevets första kapitel, vers 16-17. Där läste han orden: ”Guds rättfärdighet uppenbaras genom evangelium, såsom det är skrivet: den rättfärdige skall leva av tro”. För Luther får detta en oerhörd innebörd, genom att gärningar och fromma beteenden plötsligt förlorar all vikt inför Gud. För Luther betyder detta framförallt frihet från fruktan. Långt senare diktade han denna psalm:

    Ty vare pris i evighet och liv förutan ände
    Guds eviga barmhärtighet, som oss den hjälpen sände
    och nederslog i Kristi död synd helvete och dödens nöd.
    Vem kan oss nu fördärva?

    Ett utdrag ur boken ”Munken som gjorde uppror – om Martin Luthers liv och verk”.

    Nu översätts Bibeln till svenska och kallas Gustav Vasas Bibel. Även predikan ska hållas på svenska. Kyrkans egendomar dras in till staten. Kloster stängs. Tron på skärselden avskaffas då den bygger på apokryfiska böcker, som inte anses inspirerade av Guds helige Ande. Avlatshandeln avskaffas då den är oförenlig med det rena evangeliet där frälsningen är av nåd genom tro allena. Goda gärningar görs nu som en följd av frälsningen och inte för att förtjäna den. Hela Norden blir evangelisk-lutherskt och frigör sig från Rom och påvekyrkan som fortsätter lära ut att egna gärningar är frälsningsgrundande tillsammans med tron på skärselden.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.