Det amerikanska våldet

President-Obama-emotional-as-he-talks-about-the-Connecticut-school-shooting

I USA finns ett projekt för att kartlägga polisbrutaliteten i imperiet (Mapping Police Violence).

Omkring 1 200 personer sköts ihjäl av amerikansk polis under det gångna året och föga förvånande är hudfärg ofta avgörande. Svarta löper en tre gånger högre sannolikhet än vita att bli ihjälskjutna av polisen. Mindre än en tredjedel av de afroamerikanska offren var beväpnade och samtidigt misstänkta för ett våldsbrott. I 14 av de 60 största städerna där ihjälskjutningarna ägde rum fanns endast afroamerikanska offer för polisens skjutningar.

Men det kanske värsta av allt är ändå att bara 3% av polismännen åtalades för ihjälskjutningarna. De mördar alltså närmast med immunitet.

Nu står polisen emellertid bara för en bråkdel av alla ihjälskjutningar i USA – vilket kanske inte är så konstigt med tanke på de liberala vapenlagarna som president Obama försöker ändra på. Som grafen nedan illustrerar utgör amerikanerna 4,4 % av världens befolkning men äger hela 42% av alla privatägda vapen och i genomsnitt äger det rum drygt en masskjutning om dagen (kalendariet publicerades den 2 december 2015).

masskjutningar-usa

almanacka-masskjutningar-usa

Källa till graferna: Vox

Mordfrekvensen är nästan 5,5 gånger högre i USA än i Sverige (Wikipedia) och hittills detta århundrade har omkring 450 000 amerikaner skjutits ihjäl (Politifact). Det är anmärkningsvärt att amerikanerna är så rädda för ”terrorism” (en beteckning för allt slags motstånd mot amerikansk hegemoni) samtidigt som många av dem ihärdigt försvarar de liberala vapenlagarna som de själva löper mycket större risk att drabbas av.

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  3 kommentarer for “Det amerikanska våldet

  1. Kjell Martinsson
    2016-01-07 kl. 15:52

    Och vill man undersöka våldet utanför USA ligger i den korta versionen boken ”Strangelove-effekten” bra till. I den visar den ursprunglige australiske journalisten John Pilger på sidor av USA:s politik som ofta glöms – i vissa kretsar åtminstone – bort: USA har sedan 1945 försökt störta över 50 regeringar (varav många demokratiskt valda), på grovt sätt blandat sig i valen i 30 länder, bombat civilbefolkningen i 30 länder, använt kemiska och biologiska vapen och försökt mörda utländska ledare.” (Strangelove-effekten, Karneval, 2015, sid 8)

    John Pilger hämtar sina uppgifter bl a från den amerikanske historikern William Blum – han med boken CIA & USA:s verkliga utrikespolitik” (Epsilon, 1998). Blum som f d tjänsteman vid amerikanska utrikesdepartementet har skrivit boken, vilken t ex Noam Chomsky kallat ”Den överlägset bästa boken i ämnet”.

  2. 2016-01-08 kl. 2:59

    Riktigt vad det har att göra med det interna våldet i USA framgår inte av Kjells resonemang – men då finns till all lycka Walden Bello där och förklarar.

    Ju mer våld externt desto mer våld internt. Det går inte att isolera det.

  3. Bengt Svensson
    2016-01-08 kl. 19:12

    Ändå har mordfrekvensen sjunkit de senaste årtiondena, inte minst i de största städerna. Och ändå känns våld och hot om våld mer överhängande nu än då. Kroppsvisitering inför varje flygresa och i andra fall också bidrar. Till och med pensionsmyndigheten, social security office, har en vakt med metalldetektor vid ingången. Stridsflygplan gör uppvisningar över idrottsarenor, soldater bär flaggor på marken. Jag har varit på flera begravningar med militära hedersbetygelser, där den dödes militära insats bestått av att göra lumpen för 50+ år sedan. Några soldater i paraduniform dyker upp på begravningsplatsen, blåser i trumpet och skjuter salut med en liten medförd kanon. Därefter tas flaggan av kistan, viks ihop i en omständlig ceremoni och överlämnas till änkan eller sonen.

    Man kan nog säga att den amerikanska mentaliteten är militaristisk.

    Obama fällde tårar när han senast vädjade om hårdare vapenkontroll. Kritiker kallar dem krokodiltårar. Egentligen är det ju inte vapenkontroll utan hårdare personkontroll han kräver. Om det blev svårare att legalt skaffa vapen i USA, skulle det kanske få effekt om tio år.

    Saken är att efter varje hot om hårdare regler, går vapenförsäljningen i höjden. Bäst att förse sig mens tid är! Samma efter varje skolbarnsmassaker.

    Självklart finns det ett samband med alla krig och drönaravrättningar i främmande länder, brutala nära allierade som Israel och Saudiarabien. En hel amerikansk ungdomsgeneration har levt i ett land i krig i hela sitt liv.

    De stora polisstationerna ärver vapen och pansarfordon från de enorma militära arsenalerna. Jag ser knappast något hopp. Det effektivaste på kort sikt vore nog att lägga en hög skatt på handeldvapen och ammunition, ungefär som bensinskatten eller alkoholskatten i Sverige.

Kommentera