Tal och flygbladsutdelning på Celciustorget i Uppsala
Den senaste opinionsundersökningen visade att 32 procent av Sveriges befolkning är emot eller tveksamma till ett medlemskap i Nato. Med en befolkning på 10,5 miljoner innebär det att 3.360.000. En inte liten minoritet vars uppfattningar och synpunkter negligerats av medierna. Åsikter hos många om att Sveriges säkerhet bygger på fortsatt alliansfrihet och som kan känna glädje och stolthet över Sveriges långa historia av freds- och solidaritetsarbete. Och som dessutom menar att den pågående militära upptrappningen med Nato ställer stora krav på Sverige som vi får betala. Natomedlemskap medför att Sverige kommer att hamna under ett ”kärnvapenparaply” och därmed godtar USA:s maktanspråk.
Rustningsspiralen som Sverige dragits in i sker på bekostnad av välfärd, miljö, klimat och ekonomisk utjämning. Därför medverkar vi i Uppsalas arbetsgrupp i nätverket Nej till Nato anslutning i ett nationellt nätverk i kampanjen för att Sverige ska dra tillbaka Natoansökan och skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen.
Den pågående Natoprocessen är ett hot mot demokratin. Det var den socialdemokratiska partiledningen som drev igenom att Sverige skulle söka medlemskap i Nato. Detta gjordes trots tidigare års partikongressbeslut att inte söka medlemskap. Partiledningens hantering beskrevs av socialdemokraten Sven Britton på en manifestation på Medborgarplatsen i Stockholm 4 mars i år hur medlemmarna i Socialdemokraterna kördes över av partiledningen. Det blev ingen medlemsomröstning. Det kallar vi maktmissbruk. S-studenterna och Socialdemokrater för tro och solidaritet, tidigare Broderskapsrörelsen, är motståndare till Natomedlemskap. Den socialdemokratiska partiledningen satte demokratin på undantag genom brådskan att besluta att lämna in ansökan om Natomedlemskap.
Söndagen den 15 maj 2022 – en historisk dag för de svenska Socialdemokraterna då man beslöt att säga ja till ett Natomedlemskap och i praktiken sätta punkt för Sveriges 200 år av alliansfrihet och bortsåg från Riksdagsbehandling av en sådan genomgripande fråga. Redan den 16 maj 2022 fattade den dåvarande regeringen, med ett brett stöd i riksdagen, beslut om att ansöka om medlemskap i Nato.
Den 22 mars 2023 fick den nya Riksdagen möjlighet att diskutera Sveriges anslutning till Nato och godkände ansökan – icke förvånande nu med stöd av en regeringskonstellation styrd av högerkonservativa.
Riksdagen sade även ja till regeringens förslag till lagändringar i två olika lagar. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer. Frågan är nu om denna högerkonservativa regering kommer att i demokratisk anda lyssna på kritik och synpunkter om dessa lagar. Möjligheterna att påverka är knappa med ett fortsatt undergrävande av demokratin.
Svenska politiker har lagt stor prestige i att ro medlemskap iland, vilket media hjälpt till med. Medlemskapsansökan är emellertid ett stort misstag. En skrämselpropaganda bedrivs, som målar upp Ryssland som ett stort militärt hot mot Sverige, förstärkt av Natoförespråkare och påverkan från USA. Anpassningen till den amerikanska politiken visade sig tydligt när Sveriges S-regering under Stefan Löfvén inte signerade och riksdagen inte heller ratificerade FN-konventionen om förbud mot kärnvapen. Eftergifter till Turkiet av nuvarande högerregeringen är exporten av vapen, trots tidigare svensk politik att inte exportera vapen till krigförande land.
Sverige har hamnat i en rävsax och måste manövrera och förnedras till förmån för amerikanska och turkiska politiska intressen, i stället för att stå upp för alliansfrihet och en självständig utrikespolitik till försvar för svenska intressen.
Regeringen måste avbryta Nato-förhandlingarna med Turkiet och dra tillbaka ansökan om Natomedlemskap. Det förutsätter emellertid civilkurage. Något våra politiker har upp till bevis att demonstrera för svenska folket att de har.
För Arbetsgruppen i Uppsala för Nej till svenskt Natomedlemskap
Hans Jivander, Kirsti Kolthoff och Jonny Mauritz
Varför stämmer inte fredsrörelserna regeringen/staten för grundlagsbrott. Stefan Lindgren har skrivit en del om att det utgör ett grundlagsbrott att utan debatt, folkomröstning eller med två riksdagsbeslut med val emellan, besluta om Nato-medlemskap. Kan man stämma för bristande klimatpolitik kan man väl stämma för detta.
66 procent av svenska folket stöder ett Natomedlemskap, endast 22 procent är emot. Det demokratiska är således att gå med.
Med propaganda och undanhållande av information och debatt kan man manipulera opinionen hur mycket som helst. Skapa grupptänkande åt ett eller annat håll. Utan ett korrekt beslutsunderlag och en öppen debatt där röster och motröster tillåts att samtala betyder inte dina 66 procent något alls. Jfr med att (s) fattar ett kongressbeslut som sedan deras ledning kör över, utan att det blir någon offentlig debatt alls, alla verkar finna sig i detta, liksom med frågan om kärnvapenförbud. Vår demokrati är en chimär. Läs gärna ”Utan media kan du inte starta ett krig” av Jan-Olof Rönn, vilken tyvärr inte går att köpa och som borde få en ny upplaga tryckt.
Rolf Nilsson!
Hur kan man veta, att debatten varit öppen nog, för att ett beslut skall anses giltigt, eller en folkopinions majoritetsåsikt skall verkställas? Kan du ge något exempel från något land, på att dina kriterier varit uppfyllda?
Nej, jag har inget sådant exempel, men jag har en åsikt om hur jag tycker att det borde vara. I det här fallet har det inte varit någon debatt alls, inte ens inom (s) har debatt tillåtits och olika åsikter fått brytas mot varandra. SVT sviker helt sitt Public Service mandat och har genomgående bara spritt Nato- och västpropaganda om kriget. Allt annat än vad demokrati bör stå för.
Onekligen har Mikael Willgert en och annan poäng i det han skriver idag.
Tack för upplysningen, Mats Ö!
Själv avvaktar jag gärna beslutet i folkomröstningen. Frågan var inte aktuell i senaste riksdagsvalet. Den kan inte författningsenligt avgöras med opinionsmätningar, vilka är tillfälliga flugor i demokratins nät.
Jag ifrågasätter inte den tillfälliga riktigheten i de siffror du redovisar. Om vi låter sådana här mätningar bestämma hur det är skulle vi just nu bara ha fem (5) av de nu demokratiskt valda åtta riksdagspartierna i parlamentet.
Rolf N!
Willgerts artikel var mycket bra. Klar och koncis. Låt oss stå emot korsfästarna och kanske också börja ignorera deras krypskyttar, som även smyger i dessa spalter. Jag tänker då i första hand på Götessons meningslösheter.
Krigsorganisationen Nato måste få diskuteras, allt annat är demokratisk skandal. Lite som att gamla sovjetiska Pravda har vaknat på nytt i västerländsk tappning.
Anders Å!
Du skriver att man skall ”ignorera … Götessons meningslösheter”.
Det sämsta sättet att hantera ”meningslösheter” är att ”ignorera” dem. Olika sorters ”meningslösheter” skall lyftas fram i ljuset och avslöjas. Förmår man inte göra det ligger det nära till hands att dessa ”meningslösheter” uppfattas som relevanta sanningar.
Arne N!
Nja, att ignorera meningslösheter till förmån för viktiga diskussioner är väl snarare en förutsättning för att alls komma någonvart.