Man kan se CIA-chefen Bill Colby (t v) argumentera för att fortsätta kriget i Vietnam vid ett avgörande möte den 28 april 1975. På president Fords vänstra sida sitter försvarsminister James Schlesinger och på hans högra sida sitter utrikesminister Henry Kissinger (Foto: Gerald R. Ford Presidential Library).
Igår blev en president offentligt vanärad och utkastad ur Vita huset, eftersom han inte förstod att ”inga säkerhetsgarantier” betyder ”inga säkerhetsgarantier” och han förstod inte att han förlorar på slagfältet. Detta påminner mig om en liknande händelse under Vietnamkriget. CIA kunde inte förstå att USA förlorade på slagfältet. I april 1975, vid ett möte i Vita huset, diskuterade president Gerald Ford, utrikesminister Henry Kissinger, försvarsminister James Schlesinger och chefen för CIA Bill Colby det faktum att de vietnamesiska trupperna tog mer och mer territorium. CIA-chefen Bill Colby argumenterade för att omgruppera styrkorna, så att USA, eller sydvietnameserna, då skulle kunna tvinga nordvietnameserna (som de kallade dem) att dra sig tillbaka. Colby konfronterades dock vid mötet av försvarsminister James Schlesinger, som sa: ”Det är över herr president. Det är över.”
Bill Colby var missnöjd med Jim Schlesingers slutsats och skrev en bok, Lost Victory: A Firsthand Account of America’s Sixteen-Year Involvement i Vietnam, som slutfördes hösten 1989. Han hävdade att segern varit möjlig. Jag besökte Bill Colby i hans hem i Georgetown i början av november 1989 för att diskutera relationerna mellan Sverige och CIA. Jag visade min nya bok om US Maritime Strategy, medan Bill Colby framhävde sin nya bok: Lost Victory. Han lämnade mig ensam en stund i sitt vardagsrumsbibliotek och gick ut till apoteket. När han kom tillbaka diskuterade vi främst den aktuella situationen i Europa, inte Vietnam.
Nästan fyra år senare hade fredsforskningsinstitutet i Oslo bjudit in relevanta personer, inklusive Jim Schlesinger, till en konferens om kärnvapen. I baren den första kvällen förklarade Jim Schlesinger vad som hade hänt vid det avgörande mötet i Vita huset. Colby hade argumenterat för att omgruppera styrkorna, men det fanns faktiskt inga högkvalitativa styrkor kvar att omgruppera, sade Jim Schlesinger. ”Vi hade förlorat på slagfältet”, och vid detta möte i april konfronterade han Bill Colby och gjorde det där viktiga uttalandet: ”Det är över herr president. Det är över.” Henry Kissinger sa ingenting, men efter mötet gick han fram till Jim Schlesinger, lade armen över hans axlar och gav honom sin syn. I baren i Rjukan utanför Oslo fortsatte Schlesinger, medan han gjorde precis som Henry Kissinger, lade armen över mina axlar och sa: ”Jag håller helt med dig, men jag tycker inte att du borde ha berättat för presidenten.”
Att berätta för presidenten i detta skede, menade Henry Kissinger, skulle göra det för svårt för honom att smälta nederlaget. Man måste vara mer försiktig, och denna sed att skydda en president eller en premiärminister från sanningen, kan lätt göra att han eller hon börjar leva i en ”bubbla”. Presidenten kommer inte att kunna förstå när kriget är över, eftersom man inte kan berätta de dåliga nyheterna för honom. Han kommer att leva i sin egen ”bubbla”, som européerna och den ukrainska presidenten gör idag. De försöker få med USA på att erbjuda ”säkerhetsgarantier” med viss amerikanska truppnärvaro i Ukraina, men det kan knappast annat än leda till ett ”shooting war”, direkt strid, mellan USA och Ryssland. Det blir att ”spela med tredje världskriget som insats”, som den amerikanske presidenten sa i går, och det var därför den ukrainska presidenten kastades ut ur Vita huset. Han och européerna lever i en ”bubbla”. Det är tragiskt att se vad som händer nu. Det kommer att sluta mycket illa. ”Det är över herr president. Det är över.”
Ola Tunander
Först publicerat på Substack 1 mars
Ja bra exempel, även Kubakrisen borde vara en konflikt som i synnerhet EU:s hökaktiga politiker borde läsa på om och det snabbt. Men EU ser just nu det här som en konflikt där Ryssland måste besegras militärt. Vilken värld de här personerna lever i! Var har allt sunt förnuft tagit vägen?
Notera hur kriget förr handlade just om kriget i Ukraina, men när Ukraina är på väg att förlora bytte väst narrativ genom att påstå att kriget egentligen handlar om Ryssland mot Väst.
Men det är just detta vi ser nu som blivit resultatet av den skamlösa och anti-intellektuella rapportering som skett och sker dagligen där svensken ska skrämmas upp av ”ryssen”, varje vecka senaste 10-12 åren har det ofta varit Putin som tema på löpsedeln, samtidigt har EU blockerat RT, stoppat alla diplomatiska relationer med Ryssland och låtit okunniga s k ”experter” som Joakim Paasikivi ge glädjekalkyler om hur bra det går för Ukraina nästan dagligen till svenska folket, vilket gjort att väst just som Ola Tunander säger, skapat en egen filterbubbla och nu när Trump försöker sticka hål på bubblan stretar de indoktrinerade emot, och samma hökaktiga västpolitiker skrattar åt indoktrinering i länder som Nordkorea. Man tar sig för pannan över hur lätt folk glider med i svart/vit krigspropaganda.
En märklig detalj är att USA varit den som bidragit mest till att blåsa upp denna bubbla, kanske mest ”tack vare” Obama och Biden, men även Trump i hans mellanakt då han var tvungen att bevisa att han inte var rysk agent genom att skicka mer pengar och vapen till Ukraina än sina föregångare. Lustigt nog också så hjälpte det inte, Trump var fortfarande rysk agent enligt (framförallt) Demokraternas spridare av Russiagate (med Rachel Maddow i spetsen), trots alla bevis där emot.
Obama krånglade ju till och med med stöd till Ukraina eftersom han inte ville sätta vapen i händerna på nazisterna i Azovregementet, bland andra, och kongressen stödde honom då. Nu har Ukraina inga nazister längre, om vi ska tro västmedia, tack och lov, och olämpliga tatueringar kan alltid gömmas under olika plagg eller armskydd vid prisutdelningar i Disney World… Och stående ovationer i Kanadas parlament för gamla ukrainska SS-soldater beror på… öh… rysk desinformation(?)!