349 personer, våra riksdagsledamöter, har beslutet om värdlandsavtal i sina händer. Troligen någon gång under våren 2016 ska de rösta om avtalet. Inom flera partier finns ledningar och inflytelserika personer som vill ha Nato-anslutning. Försvarsministern – en inflytelserik person – vill ha värdlandsavtalet. Är det därmed kört för oss? Nej, det är det inte.
Troligen finns i alla partier riksdagsledamöter som säger Nej, eller är tveksamma, till Nato-anslutning och värdlandsavtal. De som sätter sig in i avtalet, och ser hur långtgående det är, kan svänga till Nej, och dessutom kanske de får inflytande på andra.
Steg 1. Motion 2015/16:2801
Riksdagen får en chans till besinning. Ledamöterna har möjlighet att rösta för den utmärkta motionen 2015/16:2801 ”Återkallande av värdlandsavtalet med Nato”. Motionärerna skriver:
Detta är den kanske enskilt viktigaste försvars- och säkerhetspolitiska frågan på flera generationer. … Därför behöver regeringen stoppa processen [att gå vidare med avtalet] till dess de säkerhetspolitiska konsekvenserna noga har analyserats och öppet debatterats. …
De skriver något annat också:
… hela processen [kantas] dessutom av ett gigantiskt demokratiskt underskott. Ärendet fortlöper inom regeringskansli och försvarsmakt idag, men den demokratiska genomlysning processen kräver skjuts på framtiden.
Riksdagsledamöter, även de som lutar åt att rösta för värdlandsavtalet, kanske inte vill att Sverige och riksdagen ska kunna nämnas samtidigt med orden ”demokratiskt underskott”.
Alltså, ring eller mejla en riksdagsledamot om motionen och värdlandsavtalet! Kanske kan du föreslå gemensam lunch. Riksdagsledamöterna lämnar Stockholm ibland och reser hem någon dag. Men vänta inte. De kan behöva tid för att bearbeta dina synpunkter, och vi vet inte när motionen ska till utskott och därefter röstas om i kammaren. Här hittar du telefon och mejladresser.
Steg 2. Värdlandsavtalet
Värdlandsavtalet får stora följder, men det är så skrivet att de inte sticker ut. ”Portalparagrafen” 2.1 ser ut så här:
2.1 Syftet med detta samförståndsavtal är att fastställa principer och förfaranden för upprättandet av baseringsområden och tillhandahållandet av värdlandsstöd till Natos styrkor i, eller med stöd från, värdlandet under Nato-ledd militär verksamhet.
Om avtalet hade presenterats enkelt och tydligt för svenska folket och riksdagen, så hade 2.1 sett annorlunda ut. Vi kommer fram till att, på vanlig svenska, övergår den i följande, och detta blir då en sammanfattning av hela avtalet i ytterst koncentrerad form:
Syftet med avtalet är att med Sverige som värdland ska Natos resurser öka. Nato får fler baser, och svenskt stöd till Nato-insatser utomlands underlättas.
”… svenskt stöd till Nato-insatser utomlands …” Innebär avtalet det? Vi ser på skrivelsen från regeringen juli 2015: På sidan 107, under rubriken ”10 Konsekvenser”:
Värdlandsstödsavtalet … innehåller … procedurer … för att ge och ta emot stöd, och tydliggör ansvarsfördelningen mellan Sverige, Nato och andra länder som kan tänkas bidra med stöd vid en Natoledd militär verksamhet i eller från Sverige.
Nu vet vi alltså det.
Det här, och annat i avtalet, har utretts närmare i ett brev på tio sidor, som skickats med vanlig post till samtliga riksdagsledamöter och regeringsmedlemmar. Du kan läsa brevet här.
Vi bör uppmuntra riksdagsledamöter att självständigt sätta sig in i avtalet och inte lita på att aktuellt utskott sköter om det. Det är meningen med brevet.
Regeringen och propositionen
Regeringen förbereder alltså en proposition till riksdagen om värdlandsavtalet. Men kommer de att kunna lämna ifrån sig en sådan motion inom några månader? Det kommer att bli ont om tid. Motionen från de två riksdagsledamöterna i Miljöpartiet, där de önskar analys och debatt om värdlandsavtalet, kan därför få betydelse. Antag att miljöpartisterna i regeringen sätter sig på tvären och inte vill medverka till den snabba behandling som försvarsministern tänker sig, och att de kanske också får stöd av några socialdemokrater. Till saken hör då att med analys och debatt blir det antagligen inget värdlandsavtal; det blir synligt att följderna blir för allvarliga.
Om delar av regeringen vill besluta om en snabb proposition genom att försöka köra över eventuellt motsträviga miljöpartister, och kanske vissa socialdemokrater, vad händer då?
Vi alla kan hjälpa till på fler sätt
Hälften av riksdagsledamöterna vet inte mer om geopolitik än vad de har läst på Dagens Nyheters ledarsida. De bör läsa boken Frontlinje Ukraina av Richard Sakwa (Karneval förlag), brittisk professor i rysk och europeisk politisk historia. Boken ger en fyllig bild av händelserna i Ukraina och av Ryssland och dess relationer med andra länder. Även USA, EU och Nato diskuteras. Därför bör en sådan bok skickas till alla riksdagsledamöter. Mer om detta på annan plats.
Riksdagens kommande diskussion
På sidan 71 i Sakwas bok berättas hur George Kennan (välkänd från amerikansk utrikespolitik på 50-talet) starkt fördömde att senaten godkände Natos expansionsplaner. Richard Sakwa tycks citera Kennan när Sakwa skriver om kongressens ”ytliga och dåligt informerade” diskussion. Den sortens diskussion vill vi naturligtvis inte ha i Sveriges riksdag om värdlandsavtalet.
Till sist, lyssna till argumenten från politikerna!
Björn Backengård
