Johan Croneman i DN:s kulturdel (Bild: montage av Redax)


Min för tidigt bortgångne medarbetare Anders Persson återkom ofta till att den mest effektiva propagandan är den som inte öppet ljuger, utan talar sanning, men silar bort det oönskade och lyfter fram det önskvärda. Om man ser det så blir det mycket svårare att skilja propaganda från tendentiös journalistik och myndighetsinformation.

Johan Croneman skriver i DN-Kultur (16 januari) om hur SVT systematiskt för sina tittare och lyssnare bakom ljuset. Man ljuger inte öppet, utan man redigerar och filtrerar fram det som regeringen och det övriga officiella Sverige vill att vi medborgarna ska få läsa.

I samma tidnings huvudledare skriver man att vi alla måste lära oss att ”stå emot lögnerna” och avslutar med följande drapa:

”Vi måste (också) stå emot autokraternas försök att överskölja oss i felaktigheter och lögner. Att inte tillåta oss att bli någons marionett.”

Här avslöjar nu DN sin primitiva syn på desinformation och propaganda. Man förenklar problemet till att gälla sanning eller lögn, vilket är lika enkelspårigt som att tro att bara man kan förmedla rena fakta så är allt frid och fröjd, sammanhanget – the context (ett ord man numera älskar)?– är av ingen betydelse.

För närvarande ligger det inte i den svenska överhetens intresse att problematisera propagandabegreppet. Det enda man kan prestera är vad husse ”over there” önskar ska sägas. Det är numera så övertydligt att ingen mer än de allra mest inpiskade USA/Nato-vännerna tror på överdrifterna. ÖB:s m fl förlöpningar i Sälen förra veckan fick nog de allra flesta att undra om dessa – våra främsta ”demokratiföreträdare” – har alla hästar hemma.

Alltså, propaganda är ytterst sofistikerad idag. Om vi ser på de två huvudaktörerna, Ryssland och USA (Västvärlden) kan följande sägas. Båda parter bedriver självklart krigspropaganda (vilseleder och desinformerar). Ryssland förstår finessen med att inte öppet ljuga, utan bara säga vad som passar deras intressen. Man är sparsam med information, tänker sig noga för, kontrollerar informationsflödet, och lindar in sina eventuella motgångar i mångtydigheter. Exemplet med de två ryska flygplanen som Väst jublar över som nedskjutna över Azovska sjön (den 16 januari), är enligt officiella ryska källor endast skadade och har återvänt till sina baser. Att uppgift står mot uppgift får silas bort i SVT eller DN, man utgår från att Ryssland ljuger. Nedskjutningen blev en stor nyhet, medan den ryska dementin möjligen blir en liten notis.

Vad som hela tiden framhålls i SVT och DN är att desinformationen pumpas ut via sociala och alternativa medier. Den produceras av trollfabriker, försåtliga AI-n som är ämnade att förvirra oss stackars demokrater så att ingen ska veta vad som är, och vad som inte är. Det är därtill alltid ”autokraterna” som ligger bakom allt detta.

Men hur är det med det här? Är det en trovärdig bild?

Två saker vill jag säga som svar på detta. Den absolut mest väloljade och mest sofistikerade propagandaapparaten finns i den ”demokratiska” västvärlden. Den verkar på alla plan. Den så kallade CocaColoniseringen är ett faktum. Allt utgår från att vi har en ”fri press”. Men den är idag kraftigt monopoliserad (med rottrådar in på Wall Street) och fungerar i huvudsak som SVT och DN här i Sverige, alltså man tjänar lydigt överheten (de som betalar kalaset). Vi har visserligen fortfarande grundlagsfäst yttrandefrihet som gör det omöjligt att stoppa skriverier som t ex dessa här på lindelof.nu. Men avvikande röster demoniseras och marginaliseras mycket effektivt. Vi har fått ett A- och ett B-lag inom medierna, ett medialt klassamhälle. Vi närmar oss situationen som rådde i Sovjetunionen under det kalla kriget med Pravda (partiet) och Izvestija (staten) på toppen och samizdat ute bland gräsrötterna.

Det andra är att man på goda grunder kan anta att vi som levt i en demokrati i 100 år och med yttrandefrihet i 250 – trots långvarig CokaColonisering – besitter en betydande motståndskraft mot dessa överhetsfasoner. Det som idag sker genomskådas. Och den krigshets och de utfall mot svenska medborgare som närmast desperat eskaleras i skuggan av USA:s alla krig vittnar om överhetens nervositet och osäkerhet. Man är bra på att spela sina roller framför TV-kamerorna, men inger mycket lite förtroende.

I DN-ledaren 16/1 (länkad ovan) avslöjar överheten också sin primitiva syn dagens propagandakrig. Västvärlden slåss med alla tillgängliga medel för att vinna detta propagandakrig (med Ukrainas och Gazas folk som främsta offer just nu), medan Ryssland förstår att det verkliga kriget måste vinnas på slagfältet. Därför kommer Väst till sist att förlora det riktiga kriget – och länderna demokratin.

Hur länge ska Johan Croneman få skriva fritt i DN? Och tack Anders Persson där uppe i himlen för vad du lärde oss om propaganda.

Föregående artikelLARS DRAKE: FOLK OCH FÖRSVAR 2024 – ENSIDIGT HYCKLANDE OCH KRIGSHETSANDE
Nästa artikelKonsten att hålla en serienörd på halster
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

15 KOMMENTARER

  1. Knut L!
    Ett annat sätt att bedriva propaganda är att slänga ur sig saker, som man inte behöver taga ansvar för. Du skrev: ”Hur länge ska Johan Croneman få skriva fritt i DN?”

    Låt oss göra så här: om JC i framtiden uppenbarligen hindras från att ”skriva fritt i DN”, betalar jag dig 50.000 inflationsskyddade kronor. Jag slingrar mig aldrig, så det blir inte svårt att avgöra, huruvida villkoret för din vinst i vadslagningen vore uppfyllt. Om JC till slut drager sig tillbaka, utan att ha tvingats sluta skriva fritt av DN:s ledning, betalar du mig 10.000 kronor. Fem mot ett är väl godtagbara odds? Taget?

  2. Jan Arvid G!
    Gambling is not my cup of tea (Hasardspel är inte min tekopp).

  3. Jan Arvid G!
    Är ditt föreslagna vad enbart riktat till Knut L? Jag är annars själv frestad att antaga vadet, men ser samtidigt svårigheten att avgöra vad som föranleder Cronemans eventuellt avslutade kolumskrivande i DN. Det är knappast troligt att DN öppet skulle deklarera skälet som ger vinsten till mig, och skall vi lita på Cronemans uttalanden om saken, den dag hans skrivande upphör?

    Vad sedan beträffar detta ”att slänga ur sig saker…” undrar jag varför du fastnar för en sådan detalj? Måste vi alltid ställa ära, heder och/eller världsliga tillgångar i pant för att ha rätten att beskriva det tänkbara (att Croneman utestängs från DN:s spalter)?

  4. Skriva fritt vet jag inte om Croneman gör. Hans text avslutades med den brasklapp som uppenbarligen är obligatorisk för alla de enstaka avikande röster som släpps fram:

    ”Att försöka förstå Ryssland är inte samma sak som att ha förståelse för Rysslands anfallskrig. Den distinktionen är en absolut nödvändighet att göra och förstå – och den borde man akut diskutera på SVT per omgående.”

    Det var vi som ville ha kriget men i svensk media MÅSTE alla vara överens om att det var tvärtom.

    (Föreslår att Götesson swishar lindelof.nu tjugofemtusen redan nu.)

  5. När jag läste inledningen med A Perssons ord om att ”sila bort det oönskade” kommer jag osökt att tänka på vad Vilhelm Moberg skrev i sin sista bok (Otrons artiklar 1973) om historieförfalskning: ”Hur tillgår historieförfalskning? Svaret är: genom urval och utelämning. Inte heller den nya tidens historia övertygar mig. Inte därför att det som står skrivet där skulle vara felaktigt eller oriktigt, utan därför att det finns så mycket som inte fått komma med. Det som icke står där föranleder mig att misstro historikernas verk. Genom detta utelämnande blir bilden av det förflutna förfalskad för oss”.

    Det är verkligen så överheten arbetar idag, nu senast tydligt med Gazakriget: ta bort allt om Israels fördrivning, mördande, etniska rensning, ockupation, apartheid och upprepa ”Israels rätt att försvara sig”

  6. De etablerade svenska medierna är den ena sidan av maktutövningen i vårt land. Politiken och statsapparaten den andra sidan. Båda delarna (miss)hanteras lika besinningslöst av dem som placerats uppe på deras toppar. Resultatet för Sveriges är, inte minst ur demokratisk synpunkt, förfärande.

    På mediesidan illustrerar Public Service på ett iögonfallande sätt den svenska laglösheten. Kraven om allsidighet och saklighet åsidosätts ständigt, i det ena nyhetsprogrammet efter det anda. Ingen samlad bild korrigerar detta intryck. Hela tiden ges exempel på brott mot regelsystemet men inget generar de formellt ansvariga.

    Det som kallas granskningsnämnd är inte ens en papperstiger, bara ett löjligt alibi.

    Allt blir lättare att förstå när man inser att de s k journalisterna endast är skådespelare på den stora teatern, uppe på toppen uppblåsta egon förvisso, ofta stöddiga men utan djupare insikt eller kunskaper i de ämnen de är satta att rapportera om. Men kom ihåg, de gör det arbete de har blivit tilldelade – och betalas för. De ansvariga är cheferna i hierarkin, till vilka frågan med ihärdighet måste ställas: ”Hur kan detta få fortgå?” Frågor som nästan aldrig ställs – och än mindre till rätt personer.

    På samma ödesdigra sätt hanteras våra grundlagar. De åsidosätts å det grövsta av ansvariga politiker. Behöver väl bara nämna proceduren för Nato-ansökan. Ingen balanserande kraft tycks förmögen att rensa upp i detta förfall.

    Sverige har ett regeringskansli med ungefär 4.000 anställda personer. Sedan har vi 349 riksdagsledamöter, där vi medborgare har att välja mellan olika ”frisyrer” i politiker-mellot. Hur många av dem känner du till – och vad står de för, egentligen? Vad kan de 349 göra för att hålla ordning på de 4.000?

    Resultatet är idag en enda person som utgör verklig opposition. En enda, en kvinna som ställer relevanta frågor!

    För att förstå utsorteringsmekanismerna måste man känna till att det finns ett system med effektiva gatekeepers. Har du inte rätt ”värdegrund” släpps du inte fram, varken i riksdagen eller i regeringskansliet. Så är det.

    Var och en som idag kommer till en anställningsintervju till en myndighet möter, från det som på svengelskt manér kallas HR-avdelningen, påfallande ofta unga kvinnor – utan större sakkunskap om det arbete de sökt. Det första de begär av dig är att du ska besvara en personlighetsenkät, förstås efter amerikansk modell. Vägrar du, är du rökt redan där. Själva yrkesprofilen kommer in långt senare i processen, alltså i sista hand. Märkligt att detta utgallringssystem inte påtalats som grundlagsvidrigt.

    Det är så du får fram de svenska värden Kristersson bladdrar om i Sälen – och en koloss som inget val kan rubba på. Det är därför valmellot har så liten effekt på politikens huvuddrag.

  7. Jag sökte idag på ”wisconsin” i sökmotorerna hos GP, DN och Expressen. INGENTING om att Trump segrade i primärvalet i den delstaten. En valkrets var emot övriga för. Se där hur man inte öppet ljuger, utan bara undertrycker information.

  8. Jan-Peter S!
    Du undrade ”varför [jag] fastnar för en sådan detalj?” Det var en liten uppmuntran till vår förtjänstfulle redaktör, att sköta sin andra självpåtagna syssla (sitt skriftställeri) lika bra som sin första. Redaktörens första och största insats är, att utan lön publicera lindelof.nu till yttrandefrihetens fromma. Det glömme och förgåte man ej!

  9. Jan-Peter S!
    Eftersom du är den trevligaste av alla som stöder Ryska federationens och Folkrepubliken Kinas imperialism och krig mot Europa här på lindelof.nu, går jag med på, att du övertager vadslagningen. Eftersom jag är intellektuellt hederlig, torde det icke bliva något problem för oss att enas om, huruvida kriteriet för din vinst eller min vinst vore uppfyllt. Skriv till jan.goetesson@gmail.com.

  10. Bert H!
    Har du försökt att söka på ”Iowa” i stället? Kunde vara större chans att få träff där eftersom det var där primärvalet, som Trump vann, hölls.

  11. Jan Arvid G!
    Ett leende fastnade en stund på mina läppar när jag läste din provokation. Det sitter där även nu när jag skriver, och förhoppningsvis stannar det goda humöret hos mig ända till sista punkten i detta korta inlägg.

    Under de dagar som passerat sedan min fråga om vadet kunde stå mellan oss har tankar om spel och dobbel, min hustrus inställning samt sist men kanske inte minst risken att förlora 10.000 kr lagt en våt duk över min initiala kaxighet. Kort sagt: jag avstår och erkänner därmed att inte heller jag tror att det föreligger överhängande risk att Croneman inom kort motas bort från sin tjänst.

  12. Även jag är övertygad om att Croneman blir kvar. Det är långt ifrån första gången han lyckats skriva något som går helt på tvärs mot t ex ledarredaktionen. På något sätt tror jag man vill ha honom som något slags kärringen mot strömmen och f ö brukar kulturbilagan vara mycket radikalare än DN i övrigt. Croneman är expert på nästan rubbet, sport, tv, kultur, politik, musik och har väl åtminstone ett underhållningsvärde.

    För vadslagning kan väl sägas att det är rätt meningslöst, vad liksom spelskulder i allmänhet är inte juridiskt hållbara och man får ingen hjälp av samhället att driva in dem. Antingen blir det ”gentlemens agreement” eller så kan man ignorera ett förlorat vad.

    Om herrarna vill slå vad så skulle jag nog rekommendera något mer symboliskt, en middag på krogen X, en flaska ”hoppa högt” eller något annat.

  13. Lennart P!
    Tack för rekommendationen, men om Jan Arvid G och jag slår vad, bestämmer vi själva villkoren.

  14. Jan-Peter S!
    Självklart får ni sätta era villkor själva för ett vad. Men det kan ju vara värt att veta att det går inte att juridiskt kräva att ett förlorat vad ska betalas.

  15. Sedan ser jag nu att Croneman fyller 69 i februari och kan ju sluta då som pensionär.

    Vadslagning blir ju l samband med C lite ironiskt eftersom han skrivit en del öppenhjärtligt om just sitt spelberoende. Och även om alkoholproblem. Alkohol och cigaretter har väl historiskt varit en del av vardagen för journalister.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.