Rasism och våld mot färgade människor i USA är inget nytt. I själva verket har Förenta staterna trots sina påståenden om att vara ”frihetens land”, alltid varit en rasistisk och våldsam stat med folkmord som politik. Staterna grundades genom folkmord på den inhemska befolkningen och byggdes på afrikanska slavars axlar. USA har begått de mest fruktansvärda krigsförbrytelserna i mänsklighetens historia, inklusive folkmord, användning av kärnvapen, fördärvandet av demokratier och har gett sitt stöd till mordiska diktaturer runt om i världen. Listan kan göras längre och detta har fortsatt från unionens tidigaste dagar fram till denna dag.
Staten Israel, som historiskt sett är en ny skapelse, grundades också på folkmord och rasism. Under närmare hundra år har den sionistiska rörelsen, som skapade Israel, varit inbegripen i en brutal kampanj för att rensa Palestina från dess inhemska befolkning och ge landet till judiska kolonisatörer. Det borde därför inte komma som en överraskning att det finns goda förbindelser mellan Förenta staterna och Israel.
Det finns otaliga intresseområden i USA där Israel och olika sionistiska organisationer påverkar och blandar sig i. The Jewish Federation, Anti-Defamation League och AIPAC är de mest kända men det är bara tre av otaliga organisationer som verkar i alla de femtio staterna och som obevekligt driver de israeliska intressena inom alla områden av det amerikanska livet.
Dessa organisationer blandar sig i amerikanska val genom att ösa in pengar i de kampanjerna som har pro-israeliska kandidater; de är starkt engagerade i att påverka rättegångsresultat där de anklagade är araber eller muslimer, och de finansierar kampanjer för att redigera och skriva om läroplanerna i offentliga skolor så att undervisningen om Mellanöstern alltid sker på ett sådant sätt som stöder den sionistiska historien.
Ett dödligt utbyte
När det virala videoklippet som visar hur en polis i Minnesota sakta och skoningslöst kväver George Floyd till döds, var det många människor, inklusive mig själv, som mindes Palestina. Polisen Derek Chauvin, som oberört placerade sitt knä på George Floyds nacke, kunde lika gärna ha varit en israelisk soldat eller polis som höll ner en palestinier. På det sätt som han stod där med ett knä mot Floyds hals och ignorerade Floyd som upprepade gånger sa att han inte kunde andas, ignorerade Floyd när han bad honom om att låta honom andas och ignorerade det faktum att mannen under hans knä långsamt kvävdes till döds, gjorde det tydligt att den här polisen var ett rovdjur och George Floyd bara var hans byte.
Detta sker i USA precis som det sker i Palestina. Likheterna är ingen slump och de kan mycket väl vara resultatet av det som har blivit känt som ”Dödligt utbyte” – ett samarbete mellan de två rasistiska staterna som inte har några problem med att verkställa och se på när svarta och bruna människor dör en kvalfull död.
Dödligt utbyte är namnet på en kampanj som syftar till att stoppa samarbetet mellan polismyndigheter i USA och Israel. Kampanjen presenterade en omfattande rapport som beskriver samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter i USA och Israel. I rapporten presenteras också de faror och hot som detta utbyte utgör för färgade människor i USA.
Israelisk demokrati och säkerhet
Israel kallas felaktigt för en demokrati som står inför ett ständigt hot. I själva verket är det en apartheidstat och dess säkerhetspolitik syftar varken till säkerhet eller trygghet som de hävdar, utan snarare till palestiniernas underkastelse. Under sina träningsläger i Israel möter amerikanska brottsbekämpande myndigheter, Israels militär, polis och underrättelsebyråer. De ges ”möjligheter” att lära sig det som Israel kallar terroristbekämpning, men det är i själva verket inte mer än ”förfinade metoder för rasprofilering”.
Attackerna den 11 september [2001] utnyttjades cyniskt och inom några få månader därefter åkte de första representanterna för amerikansk brottsbekämpning till Israel för de första officiella träningslägren. Syftet var att lära sig av Israels så kallade ”expertis” vad som blivit känt som terroristbekämpning. Det är värt att notera här att terroristbekämpning är en eufemism för de våldsamma metoder man använder för att tvinga förtryckta människor till underkastelse.
Enligt Dödligt utbyte inkluderade den första delegationen polischefer och vice polischefer från Kalifornien, Texas, Maryland, Florida och New York. Delegationen inkluderade också FBI- och CIA-agenter, framtida ICE(1)-officerare och chefer från New York Citys MTA(2)-säkerhet.
Bland sponsorerna för detta utbytesprogram finns Anti-Defamation League (ADL), som hävdar att de bekämpar svartmålandet av judiska människor, men i själva verket ägnar de sig åt att svartmåla araber och muslimer. [En annan sponsor är] Jewish Institute for National Security Affairs (JINSA) som hävdar att de ägnar sig åt att ”utbilda beslutsfattare i kongressen, i det militära och inom den civila sektorn om nationell säkerhet, amerikanskt försvar och strategiska intressen” där hörnstenen, enligt JINSA är ”ett robust amerikansk-israeliskt säkerhetssamarbete”. Båda dessa grupper är välfinansierade sionistiska organisationer som är engagerade i att främja och försvara israeliskt våld och rasism vad som än händer.
Systematisk rasism
En av många likheter mellan Israel och USA är deras benägenhet för systematisk rasism. Ända från början har Israel praktiserat apartheid i det ockuperade Palestina och palestinier som är medborgare i Israel utsätts för systematisk profilering. Detta innebär att interaktioner med den israeliska polisen regelbundet leder till ”överdrivet och ofta dödligt användande av våld utan risk för att straff ska utdömas”.
Inte olikt USA där svarta och bruna amerikaner utgör majoriteten av populationen i fängelse så utgör palestinier, som är medborgare i Israel, ett oproportionerligt antal av de internerade i israeliska fängelser. Enligt en rapport i den israeliska tidskriften Mekomit så utgör palestinier som är medborgare i Israel, cirka 20 procent av den totala befolkningen men de utgör över 40 procent av fängelsepopulationen. Enligt Mekomit så är bara cirka en fjärdedel av fångarna i israeliska fängelser judiska och bland de minderåriga som sitter i israeliska fängelser är bara cirka 13 procent judar.
Om vi inkluderar ”säkerhetsfångar” som kommer från de ockuperade delarna av Västbanken, Jerusalem och Gazaremsan, blir antalet än mer groteskt. Det ökar andelen palestinier i israeliska fängelser till svindlande 73 procent.
Den israeliska polisverksamhetens officiella politik är att en hel befolkning är skyldig tills motsatsen har bevisats, och naturligtvis är detta en del av den så kallade utbildningen i terroristbekämpning som erbjuds av Israel. Det förstärker den systematiska rasprofileringen och riktar till och med in sig på folkrörelser som kräver lika rättigheter.
Den israeliska regeringen använder sig av falska anklagelser om ”terrorism” för att kunna behandla alla palestinier som potentiella fiender. Terrorismens täckmantel används också för att göra palestinierna till föremål för ett annat rättskipningssystem vilket oundvikligen leder till mer polisarbete och att fängelsestraff utdöms i högre grad.
Medier
Den utbildning som Israel erbjuder inkluderar också metoder för att kontrollera medierna. De medlemmar inom rättsväsendet som gått utbildningen rapporterade att de ”lärde sig hur man kunde ingripa och forma medias åtkomst och täckning av våld som begåtts av militär och polis”. De israeliska metoderna som lärs ut inkluderar hur man använder medierna som regeringens förlängda arm och ”forma om rapporteringen av statligt våld”.
Den israeliska regeringen utnyttjar den militära censorns kontor för att kontrollera alla reportage rörande Israels användande av våld. De granskar också alla böcker och annat material innan allmänheten får tillgång till det (förhandscensur). IDF:s talesperson har också makt över israeliska journalister och fungerar de facto som Israels PR-kontor och de begränsar och formar rapporteringen av vad de anser vara ”säkerhetsfrågor”.
Det bör noteras att i Israel framförs det mycket lite kritik mot arméns och andra säkerhetsorgans arbete och journalister arbetar mycket nära militären för att presentera våldet mot palestinier som motiverat. Palestinskt motstånd, även om de uttrycks med de mest fredliga metoder, rapporteras regelbundet som våld och på gränsen till terrorism.
Israel har ”normaliserat” användandet av militär styrka för att slå ner folkliga protester och har därmed bidragit till att undergräva de grundläggande medborgerliga rättigheterna för palestinier. Dessa våldsamma och kraftfulla metoder för att kontrollera motstånd lärs ut till de amerikanska delegationerna inom rättsväsendet, genom briefings och till och med vid autentiska demonstrationer.
Paralleller till Palestina
De våldsamma sammandrabbningarna som svarta samhällen i USA har med polisen har fått många människor att dra paralleller mellan palestinier och färgade människor i USA. Detta har skapat en verklig känsla av solidaritet mellan amerikanska folkrörelser och den palestinska kampen för befrielse, en solidaritet som blir allt starkare och kan potentiellt vända den allmänna opinionen i denna fråga i USA.
I sin rapport kräver kampanjen Dödligt utbyte att ”den amerikanska regeringen av säkerhetsskäl upphör med sitt våld”. I rapporten sägs det också att ”vi hoppas att regionala regeringar över hela landet uppmärksammar ropen från samhällen över hela Palestina och USA om att bygga en säker värld där vi alla kan bo med stolthet”.
(1) ICE – U.S. Immigration and Customs Enforcement
(2) MTA – Metropolitan Transportation Authority
Översättning till svenska: Kjersti Rekve
[…] deras bevakning av upploppen och kravallerna är därefter. Som en del av vänstern för FIB/k den antirasistiska traditionen vidare? Bakom artikeln står Miko […]