Easy Money

bjornligan

I en undersökning under fyra år har man följt drygt 25 000 ADHD-registrerade män och kvinnor och funnit att brottsligheten var 30 procent lägre bland dem som fick Cocerta (amfetamin) än bland dem som inte fick det.

Sveriges radio P4-Stockholm 25 mars skrev: “Många av de som sitter i fängelse i Sverige har adhd och skulle kunna få hjälp till ett vanligt liv om de fick rätt medicin. De som har adhd kan ha svårt att sitta still och göra en sak i taget. Det finns en medicin som kan hjälpa dom som har adhd.”

Lena Lundholm som forskat om adhd säger i samma SR-artikel: “Det är jobbigt att ha adhd och det skapar problem för dom som har det. Hon säger också att det finns en risk att de som inte får rätt medicin för adhd börjar begå brott igen.”

DN skriver den 22 mars angående samma rapport från Kriminalvården: “Rönen kan få stor betydelse för kriminalvården. Mer än var tredje man i fängelse har adhd.”

Än en gång stora rubriker om nonsensforskning. Att uppmärksamhet, samtal, läkarbesök mm får intagna på fängelser att må lite bättre och därmed begå lite färre brott, kan vem som helst räkna ut med bakdelen. Om dessa interner dessutom varit missbrukare kommer de självklart att svara positivt på amfetaminet.

Alltså, man bör ta dessa nya rön med en stor nypa salt. Det kan lika gärna vara skensamband, alltså andra ovidkommande faktorer spelar in och påverkar resultatet av medicineringen. Dessutom är diagnostisering av ADHD närmast att betrakta som kvacksalveri.

En bekant berättade att anledningen till att nonsenseforskning görs, och att den faktiskt stöds på lärosätena är enkel: Pengar! På våra numera marknadsdrivna universitet stöds allting som kan leda till publicitet. Lärosätena tilldelas nämligen extramedel på basis av antalet publiceringar, och forskare tilldelas pengar på samma basis.

Vidare, om man får en nonsensartikel publicerad, och andra forskare i andra publikationer uttryckligen påpekar att det är nonsens, ja då leder det till ännu fler publiceringar som ger ännu högre poäng i universitetens citatdatabas (Citation Index), vilket alltså ger ytterligare kassaklirr.

På det här sättet har nonsensforskning blivit en industri inom den svenska högskolan. “Easy money”, som han sa.

Han berättade också att han en gång lyssnade på ett föredrag under några forskningsdagar vid Humfak i Umeå, där en professor i pedagogik presenterade resultaten av observationer på en förskola i en ekonomiskt utsatt ort vid Norrlandskusten – hög arbetslöshet etc etc. Men trots dessa negativa grundförutsättningar, kunde professorn konstatera att till och med 3-åringar från fattiga familjer utan studiebakgrund, spontant ritade när de försågs med papper och penna.

Dessa “remarkabla upptäckter” rönte förstås vederbörlig uppmärksamhet som ledde till högre ranking och därmed ett extra tillskott av interna forskningsmedel.

Så, ta dessa medialt gångbara “forskningsnyheter”, som blottlägger uppenbara självklarheter, för vad de säkerligen är – “Easy Money”.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , , , , ,

  1 kommentar for “Easy Money

  1. Christer Strandberg
    2014-03-26 kl. 21:27

    Diagnostiseringen inom skolans värld under de senaste 5 åren är HELT galen och en anledning för att inte arbeta med eleverna enligt klassisk pedagogik. Se vidare Johan Kants blogg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.