SÅ SKRIVER BERNT JONSON i UNT den 11 juni. Han har varit socialdemokrat sen 50-talet i Uppsala, representerat partiet i kommunfullmäktige, kommundelsnämnd, kulturnämnden och Bror Hjort-stiftelsens styrelse. Har har haft politiska tjänster på utbildnings- och utrikesdepartementet i totalt tio år men lämnar nu socialdemokraterna efter 60 år.
Han skriver:
”Mina vänner har ibland undrat, om jag ännu är socialdemokrat. Mitt svar har varit jakande – med tillägget, att jag vet inte om partiledningen är det. Grundskottet mot mitt partimedlemskap kom när man – efter en bristfällig utredning – sa nej till att ratificera kärnvapenförbudet, som Sverige i decennier kämpat för. Kulmen på sveket var Natoansökan efter en skendemokratisk partiprocess.
Det hade utan tvekan funnits tid för folkomröstning med argument för och mot, om än med risk för att folk röstade ”fel” som i EMU-omröstningen (många är dock glada att de förlorade). Det kunde ha varit en chans till grundkurs om vad som ger säkerhet i en otrygg värld och vad som gett svenskar förmågan att stå utanför krigen.
Sverige är militärt säkrare än på länge. Ryssland är ju helt upptaget av Ukraina. Om Irland och Österrike – omgivna av Natoländer – klarar sig, varför skulle inte Sverige göra det, om Finland går med i Nato? […]
Natomedlemskap betyder, att vi ger upp vår kamp mot kärnvapen. Att säga något annat är att bedra sig själv. Allt som fått Sverige att sticka ut internationellt offras på kärnvapenaltaret. Bortglömt är att Gorbatjov och Reagan enades om att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och aldrig får föras. En tragisk glömska.”
De gamla erfarna, kunniga, historiskt och ideologiskt välförankrade lämnar nu fältet fritt för den nya karriärgenerationen att fladdra med i västanvinden. Jag känner samma sorg (men också vrede), trots att jag bara haft en 15-årsperiod som partiaktiv socialdemokrat. För min del tog det slut för ett par år sedan. Att som Bernt Jonsson göra sin brytning offentlig är en politisk handling, som blir till en uppmaning för många goda kamrater att följa efter. Det finns ju en gräns för hur länge man kan tro att man kan påverka partiet i rätt riktning inifrån.
”Var blev ni av ljuva drömmar om en rimligare värld?”
Jo men visst är det en sorglig historia att Sverige numera blivit ett land utan självständig politik i frågor som kan påverka freds- och rättvisefrågor- var som helst i vår omvärld. Sista spiken i kistan slogs förmodligen i när vi tillät våra JAS-flygplan vara en del i Libyenkonflikten. Detta som hände då blev också inledningen till Håkan Juholts (s)orti som partiledare. En person, som mer eller mindre blev dumförklarad av sina närmaste partikolleger och därefter en uppskattad röst för landet på den diplomatiska arenan. Märkliga förändringar som folk i allmänhet glömmer.
För övrigt har det senaste decennierna skett ganska stora politiska förändringar såväl utrikes som inrikes. Om inte annat är SD numera en betydande inrikes aktör på bekostnad av ett försvagat s-parti och därigenom påverkat mandatfördelningen, såväl i stat som kommun.
Skeende över tid, där inte Magdalena Andersson enskilt bär ansvar. Och nu blir det för henne som partiledare att laga efter läge. Därför som läget ser ut med mitt perspektiv, är alla andra alternativ än en Magda ledd regering efter kommande riksdagsval, enbart till det sämre.
Uppmana socialdemokratiska riksdagsledamöter till uppror i riksdagen!
Om det kommer en inbjudan från Nato gäller följande:
a) Vi utgår från att inträde i Nato är omfattande och bör bli grundlag. Därmed kan finnas möjlighet att tvinga fram folkomröstning.
Till att börja med hoppas vi på V, MP och två partilösa. Bland socialdemokrater och sverigedemokrater finns säkert åsikten att deras partiers Ja till Nato inte har skapats på rätt sätt. Blir de 72 stycken, och vågar de träda fram? Då får vi folkomröstning om Natomedlemskapet.
b) Medlemskap i Nato medför också överlåtelse av beslutanderätt till utlandet, och det kan finnas möjlighet att stoppa detta.
Vi hoppas alltså på V, MP och två partilösa, och då räcker det med att 43 oppositionella socialdemokrater och sverigedemokrater sätter sig på tvären.
Beräkningarna bygger på nuvarande siffror i riksdagen. Beräkningar och länk till Regeringsformen finns här.