När jag läser Gunnel Gomérs beskrivning av tillståndet i Högdalen med omnejd blir jag en smula förvånad (En GG-kommentar till ett annat inlägg). Jag bor själv i Högdalen och noterar att Gunnel och jag nästan är grannar. Vi bor endast några hundra meter från varandra. Min bild av Högdalen med omnejd, där jag har bott i 20 år, skiljer sig något från Gunnels, men borde vara lika trovärdig som hennes.
Gunnel Gomér tycker att det är lugnt och stilla i Högdalen. Okej – 99 procent av tiden är det lugnt, men bara den senaste tiden har det inträffat flera otäckheter. Här är fem färska exempel i kronologisk ordning – från mitten av oktober 2015 fram till början av januari i år:
- I mitten av oktober rånades en butik i närheten av Högdalens Centrum. Flera skott avlossades.
- Ungefär samtidigt brann tolv bilar på en parkering i Högdalens Centrum. Jag var själv där och studerade förödelsen dagen efter. Tyvärr tvingas jag här länka till hemsidan Nyheter idag, som är den enda som har redovisat händelsen på ett någorlunda korrekt sätt. Gatuadressen i Nyheter idags artikeln är dock felaktig. Jag promenerade nämligen iväg till den angivna adressen och noterade att där fanns det inga utbrända bilar alls. De tolv utbrända bilarna befann sig istället vid parkeringen bakom MatDax.
- Dagarna runt nyår inträffade det tre allvarliga skottlossningar i vårt omedelbara närområde. En av incidenterna ägde rum bara något kvarter från Gunnels adress – vid Bandhagens centrum. Hon borde faktiskt ha kunnat höra skotten som avlossades om hon hade haft något fönster på glänt.
- Vi har även en stor anhopning av EU-migranter i Högdalen, vilket har bidragit till allmän förslumning. Favelorna har vuxit upp i skogen utmed Magelugnsvägen och vid Högdalstoppen. Här har det även varit flera allvarliga bränder. Minst en med dödlig utgång. Varning för otäck läsning!
- Jag upplever dock inte att dessa EU-migranter är särskilt hotfulla. De vill ju egentligen bara få del av våra slantar och pantburkar och måste därför vara snälla. Det är dock alltid lika intressant att studera deras teknik när de plankar in på tunnelbanan på mornarna. Jag har hittills inte sett någon EU-migrant betala sin biljett när de ska in till stan. Den skyldigheten åvilar endast oss. Jag har flera gånger frågat spärrvakterna i biljettkuren, varför de inte ingriper. Vi kan inget göra, säger de. Jag förstår dem. Det är ju ett hopplöst projekt att bötfälla en EU-migrant som saknar både adress och bankkonto.
Min sambo vågar inte längre gå hem från centrum till min lägenhet om kvällarna när hon kommer från jobbet. Flera gånger har hon blivit antastad och förföljd. Hon har dock kommit undan. Hon går nu av bussen någon hållplats innan och går en annan och lite längre väg, vilket känns tryggare.
Personligen har jag noterat en drastisk förändring till det sämre i Högdalen under de senaste åren. Fler bränder, fler skottlossningar, fler våldsbrott, förslumning med mera. Incidenterna inträffar nästan undantagslöst på sen kvällstid eller nattetid. Och då gissar jag att Gunnel sover. Men man bör inte förväxla sin goda nattsömn med vad som verkligen sker i den omedelbara närheten nattetid. Då är det nämligen lätt hänt att verklighetsuppfattningen inte stämmer överens med verkligheten. Men visst är det fortfarande ganska fint i Högdalen.
Beror inte dina iakttagelser på att när man blir äldre så blir man räddare för både det och det andra, och tycker oftast att allt var bättre förr, fastän det egentligen inte var det, man minns ju bara sådant som var positivt? Min mor, som är jämngammal med dig, brukar uttrycka sig som du gör.
Men jag som bor i Västerort, i norra Stockholm, känner inte igen mig i din beskrivning.
Jag har aldrig känt mig hotad eller rädd, även när jag varit ute på natt- och tidiga morgonpromenader, när nästan inga andra varit ute. Här är det inte mer lugnt eller stökigt än det brukar vara.
Jag har konstaterat att när ungdomsgården Tegelhögen har stängt, så är det mer ungdomar ute. Det räcker med att någon ungdom är stökig och drar med sig de andra, så vips så klirras det skyltfönster i centrumen och busshållplatserna. En stor glasruta i centrum kostar kring 100.000 kr.
När ungdomshuset i Hässelby Gård stängdes för något år sedan (för de då nybildade bostadsrättsföreningarna ville inte vara med och dela på kostnaden för ungdomshuset med Svenska Bostäder) så blev det mer ungdomar ute i centrumen istället. Företagarföreningen ville inte heller bidra med pengar.
Ungdomshuset startades just för att undvika sådant här. Så snålheten bedrar visheten.
Den värsta dystopin är väl ändå Houelle-Becqs senaste. Men vad vill han säga? Jag satsar på att alla hans romaner är variationer på samma tema, nämligen att Europas storhetstid nu definitivt är förbi. Är det för positivt?
Dennis N!
Vid vilken ålder anser du att en människa ska sluta ha (och skriva ned!) tankar om sakernas tillstånd. Det finns ju en risk, om jag förstår dig rätt, att tankar kan vara besudlade av jämförelser med annan tid än samtiden – och det är ju inte bra.
Dennis Nilsson!
Personligen är jag inte alls rädd, vilket borde ha framgått av min text. Jag försöker bara beskriva en konkret verklighet som står i kontrast till min grannes verklighet. Min granne är dessutom några år äldre än jag. Det handlar nog inte så mycket om ålder. Min sambo är dock rädd på riktigt, vilket också framgår av texten.
En liten uppdatering. Igår, den 13 januari 2016, utbröt vild skottlossning i Fagersjö som ligger ca 1,5 km från min bostad. Sju män är anhållna. Högdalen med omnejd har sannolikt drabbats av uppgörelser mellan olika kriminella gäng. Det börjar likna Hisingen i Göteborg. Fast, 99 procent av tiden, är det lugnt.
Den enskilda människan – ibland omnämnd som den lilla människan – har en otrolig förmåga att anpassa sina uttryck och i viss mån sina moralbegrepp. ”Först kommer maten, sedan moralen” är ju dessutom ett väl begagnat begrepp av Brecht.
Här i Göteborg rycker f d arbetskamrater och grannar mest på axlarna och konstaterar cyniskt: Det är väl bra att de skjuter ihjäl varandra. Då blir det ju en gangster mindre.”
Jag minns särskilt en dialog från kriget i f d Jugoslavien under 1990-talet, där relativt unga människor samlades i sina lägenheter (i Sarajevo, tror jag) och hörde kriget pågå utanför. ”Till sist blir man van vid smällarna, sa dom.” Och den enda skyddsmekanism som fungerade var skämtet. I alla dess möjliga och omöjliga former.
Och där satt de civila och spelade sällskapsspel …
Ny händelserapport från Högdalen med omnejd.
Det fortsätter att smälla i Högdalens omedelbara närhet.
I slutet av förra veckan cirkulerade helikoptrar över Högdalen. Polisbilar for fram och åter i området. Jag hade ingen aning om vad som pågick. Idag skingrades dimmorna.
Du har alldeles rätt om rånet och bilarna och tiggarna… men några skott har jag inte hört. Pojkarnas smällare är mer vanligt förekommande vissa perioder.
Men jag somnar inte förrän 1-2 på natten och jag går ut på kvällspromenader i området, ofta strax före 22 om jag vill köpa lite mjölk eller så innan affärerna stänger. I never promised you a rose garden. Vad som helst kan hända närsomhelst… men det händer nästan aldrig.
Jag bodde förut i över 30 år på centrala Kungsholmen. Där är/var det många fler fyllerister, incidenter, våld, rån och polis&ambulanssirener… jämfört med Högdalen.
Nu händer det nya dramatiska och förfärliga saker i min omedelbara närhet. Denna gång tycks dock ingen människa ha blivit fysiskt skadad. Det gamla uttrycket ”ingen rök utan eld” får plötsligt en ny dubbeltydig innebörd.
Menar du branden på asylboendet Fagersjö i lördags natt?
Mer färska nyheter från Högdalen. Den 17 februari 2017 utbröt kalabalik i Högdalens centrum när tre beväpnade personer genomförde ett brutalt rån mot guldsmedsbutiken. Attentatet inträffade mitt på dagen och jag kom dit någon timme efteråt. Då hade polisen spärrat av stora delar av området.
I somras utsattes bingohallen i Högdalen för ett rån. För några dagar sedan var det dags igen. Notera gärna signalementbeskrivningarna.
Bo Zachrisson, jag undrar varför du använder mig som affischnamn och argumentation i en hel bloggartikel… utan att tala med mig först? Jag känner inte dig, vi har aldrig talats vid. Ska jag utgå från att jag har en granne några hundra meter bort från min port, som vill mig illa?
Jag upprepar vad jag skrev i september, nämligen denna erfarenhet ur levande livet: ”Jag bodde förut i över 30 år på centrala Kungsholmen. Där är/var det många fler fyllerister, incidenter, våld, rån och polis&ambulanssirener… jämfört med Högdalen.”
Du är inte rädd påstår du. Jag är inte heller rädd i Högdalen, fastän jag är äldre än du. Men du vill visst skrämma mig?
Ja, jag tycker att du beter dig högst obehagligt och ber dig sluta med sånt här. Omedelbums!
”Min mor, som är jämngammal med dig, brukar uttrycka sig som du gör.”
Jag är alltså något äldre, men ändå inte benägen att uttrycka mig vare sig som din mor eller bloggskribenten. Jag är uppväxt i Vällingby/Råcksta. Var tonåring på 60-talet och gick faktiskt en del på ungdomsgården Tegelhögen, som du nämner här. Vällingby på 60/70-talet var betydligt stökigare än vad Högdalen är idag. I vuxen ålder fick jag ett perspektiv från en sociolog, som sa: Jasså, bodde du Vällingby? Ett exempel på en ovanligt stark narkotikaexplosion.
Ja, ett av mina syskon gick under i droger, vänner också. Ja, de begick många brott för att finansiera sitt missbruk. Inklusive bankrån och narkotikaförsäljning. I trängande behov av snabba cash… precis som killarna som nyligen rånade bingohallen i Högdalen. Jag blev en sådan syster som narkomanvårdade och arbetade med föräldramobilisering i förorterna på 70/80-talet.
Det är samma sak som händer nu i vissa Stockholmsförorter. Vettvilla unga killar som bygger sitt inre liv högt som höghus, men som i verkligheten inte är större än en koja vid skogskanten, d v s tomma och låga. De är (som Lagen om Vård av Unga stadgar) i fara att allvarligt skada sig själv eller annan.
Vi behöver prata narkotikapolitik och vårdpolitik och förebyggande insatser igen… så som vi gjorde på 70/80-talet. Och precis som du skriver… vi ska inte låta snålheten bedra visheten 🙂
Det är väl jättebra att varken du eller jag är rädda. Jag skrev mitt ursprungliga inlägg för att jag tyckte att du hade fel om läget i Högdalen. Om du inte vill riskera att bli ifrågasatt så får du helt enkelt hålla dig borta från diskussionen. Om jag inte håller med dig måste väl jag ha rätt att skriva det samtidigt som jag förklarar varför jag inte håller med dig? Jag vill sannerligen inte skrämma dig, bara föra en anständig diskussion med exempel hämtade ur verkligheten. Exemplen finns i det ursprungliga inlägget och sedan har jag lagt till fler exempel i kommentarstråden. Jag har blivit både kritiserad och rosad på Knuts blogg. Det är precis så det ska vara.
Till 99% är tillståndet i Högdalen fridfullt och vänligt. Vi tycks vara eniga därom. Ibland sker utbrott av väpnade rån från grabbar i droginducerat behov av snabba cash. Samt ett fall av bilbränder vid MatDax, orsakat av gu´ vet vad.
Högdalen har slummat till sig, påstår du. Jag säger att Högdalen är ett bra exempel på non-segregation. En mycket blandad befolkning – ekonomiskt, klassmässigt och etniskt. Men inte slum. Inte ens de två härbärgena för hemlösa missbrukare eller boendet för psykotiker är slum i Högdalen.
Naturligtvis vill du skrämma både mig och andra. Det lyckas inte i mitt fall vill jag påpeka. I never promised you a rosegarden! Men jag håller mig borta från Lindelöf hädanefter. Jag är nämligen en street smart dam och vet vad som kan hända om jag växer till ett affischnamn för typisk dum och okunnig godhetsapostolisk tant. Något jag inte är.
Tack för mig. Ajö.
Som du själv noterar så är vi faktiskt överens om en hel del. Skillnaden ligger kanske i att jag försöker beskriva en utveckling som jag tycker pekar åt fel håll. Eftersom det går så långsamt, så hinner de flesta anpassa sig. När det gäller förslumningen så är det främst tiggarna jag tänker på. Jag trivs fortfarande bra i Högdalen, vilket du också gör. Det är nog det viktigaste. Trots allt!
Ny händelserapport:
I oktober förra året brann modulhusen i Fagersjö som ligger ca 1,5 kilometer från mitt hem i Högdalen. Nu är det dags igen. Fast 99 procent av tiden är det inget som brinner i Högdalen med omnejd.