En artikel utöver det vanliga

Klipp ur Expressens webbsida

I Expressen får han utrymme Patrik Oksanen, stort utrymme. Någon anständig yrkesmänniska på redaktionen borde ingripit och skickat tillbaka manuskriptet och påpekat att det framförda inte är annat än dåligt underbyggda konspirationsteorier.

Inte för att jag vill inskränka Oksanens rätt att yttra sig, men allt som skrivs i denna världen är inte värt att publicera, inte ens i Expressen. Det finns ju redaktörer för att göra ett – efter mediets politiska inriktning – rimligt urval.

Så här skriver Oksanen
“Genom ett skickligt bruk av det moderna digitala medielandskapet, där sociala medier blandas med sajter såväl som traditionella kanaler har ett ‘alternativt’ informationsnätverk byggts upp. Här sprids information och berättelser som passar Rysslands syften blixtsnabbt mellan länder och språkområden. Mellan ‘alternativa’ sajter i Sverige och ryska propagandamedier kan det handla om bara timmar.” […] “Informationskriget använder också cyberangrepp för att komma över information som kan användas. Lägg sedan till klassisk odling av grupper, med agenter på plats som påverkar nyckelpersoner. Det senare har gjorts under lång tid och målmedvetet.”

Visst är det suggestivt beskrivet, men också mycket konspirativt. Det är emellertid bara precis vad alla makter (inklusive den ekonomiska) sysslar med i denna sköna nya medievärld. Men när det gäller Ryssland kläs det fortfarande i ondskefulla formuleringar.

Ryssland vinner i opinionen
Nå, Oksanen konstaterar sedan att några opinionsinstitut fått fram att andelen som är rädda för Ryssland har minskat i Sverige från 53% till 38% i Sverige de senaste fem åren. Han skyller denna “skrämmande” förändring på en ryska propagandasuccé och att svenska myndigheters “Rysslandsinfo” inte slår rot hos svenska folket.

Så pekar han åter ut den ende “ryska agent” han känner till, “Egor Putilov”, som han själv samarbetade med när denne uppträdde som Putinkritiker. För en rysk agent är ju ett måste i hans “narrativ”. Så konkluderar han att i detta “alternativa medielandskap i Sverige” främjas “de ryska narrativen och verklighetsbilderna”.

Efter detta ropar Oksanen på tuffare tag. “Källkritik” räcker inte. Han syftar här förstås på Hultqvists förslag om en ny myndighet för psykologiskt försvar som kan peka med hela handen och ska säga “vad som gäller i olika sammanhang”. Oksanen går också i förebyggande syfte i försvar mot att “problemställaren (Oksanen alltså) försöks tystas med tillmälen och svartmålning”.  

Men bäste Patrik Oksanen – och ni andra i anti-Putin-lobbyn – har det aldrig föresvävat er att svenska folket börjat genomskåda de stora mediernas skeva världsbild? USA, EU och Nato framstår inte längre som varken fredsprojekt eller ekonomiska framtidsdrömmar. Putin och ledarna i Kina behöver bara sitta still i båten och hoppas att galningarna runt Vita huset inte tar till kärnvapen innan de måste dra sig tillbaka till hemmaplan, för att lämna över ledartröjan till nya ekonomiska världshärskare med Kina i spetsen. Det är säkert främst det här som avspeglar sig i den där undersökningen.

Patrik Oksanen i Expressen 9 januari 2020

... är läst 2739 gånger!

  31 kommentarer for “En artikel utöver det vanliga

  1. Mats Larsson skriver:

    Knut L!
    Det var de stora medierna med sina skeva världsbilder som gick ut med att PS572 antagligen sköts ned med en mark-luft-missil av den iranska militären. Jag noterade samtidigt att 8dagar (Nyhetsbanken), Moon-of-Alabama, Steigan och RT ansåg att bevisen var alltför svaga. 8dagar, Steigan och RT har plockat bort sina artiklar, såvitt jag kan se, medan man fortfarande kan läsa Moon of Alabama.

    Jag har rest många gånger med Ukrainian International, och det var tidigt mycket uppenbart för mig att något var mycket märkligt med den tragiska olyckan. Även om en motor börjar brinna kan det knappast leda till en så massiv förstörelse.

    Att Oksanens artikel inte var särskilt bra kan jag hålla med om, men du säger ingenting om hur du själv anser att vi ska förhålla oss till Ryssland. Och vilka utöver Oksanen ingår i anti-Putin-lobbyn?

    PS Bellingcat verkar mycket snabbt kommit fram till en korrekt analys.

  2. Bertil Carlman skriver:

    ”Men bäste Patrik Oksanen – och ni andra i anti-Putin-lobbyn – har det aldrig föresvävat er att svenska folket börjat genomskåda de stora mediernas skeva världsbild?” Jag antar att detta är en ironisk fråga. Men jag måste påpeka, att om ”……rädda för Ryssland har minskat i Sverige från 53% till 38% i Sverige de senaste fem åren” stämmer, så förvånar det mig. Är det ett utslag av allmän glädjande, minskande förtroende för MSM, eller beror det på mer konkreta kunskaper om russofobin? Att Oksanen hyser förakt för folks förmåga att tänka själva är inget att förundras över, så gör sådana som han, jorden runt, H. Clinton är ett av de mer kända exemplaren.

  3. Mats Larsson skriver:

    Och vilka, mer exakt, anser du Bertil Carlman, samma fråga till Knut, ingår i anti-Putin-lobbyn? Det är väl en ganska naturlig fråga.

  4. Knut Lindelöf skriver:

    Mats L!
    Håller med dig om att flera bloggare är alldeles för styrda av förutfattade meningar och presenterar “sanningen” alldeles för snabbt. Men vad har det med Oksanen att göra?

    Anti-Putin-lobbyn är omfattande och inflytelserik i Sverige. Det är därför en sådan som Oksanen kan hålla på som han gör. Men be mig inte nämna några namn utöver de mest medialt framträdande: Hultqvist, Linde, experterna från FOI och deras allra närmaste. Det har ju t o m utvecklats en “Hultqvistdoktrin” som verkar orubblig. Faller den faller allt.

  5. Bertil Carlman skriver:

    Då många, till exempel de Mats Larsson nämner, Moon-of-Alabama, Steigan och RT, är så vana vid att Västs MSM ljuger om det som rör fienden med Kina (numera) i spetsen, gör de lätt det stora misstaget att acceptera det som den utpekade fienden säger. För egen del kunde jag konstatera att SVT gjorde ett mycket långt reportage om det katastrofala misstaget utan att fråga efter USA:s helt olagliga agerande gentemot Iran. Nu, när Iran begått ett allvarligt misstag, var plötsligt den legala aspekten viktig.

    Har MSM tagit upp att IS jublade över mordet? Jag lade också märke till att man bara tog upp kommentarer från iranier som också var kritiska mot sin egen regering. Med hänsyn till de enorma mängder människor som demonstrerade sin ilska efter USA:s helt lagvidriga mord på Qassem Soleimani, så borde reportern lättare ha kunnat finna någon som försvarade det skedda. Etc, etc.

    Jag konstaterar också att Mats Larsson ofta, nu liksom tidigare, har större intresse av att påpeka brister hos de som är Imperiets fiender än tvärtom. Vad gäller anti-Putin-lobbyn, så tror jag att Mats med sin förmåga att snabbt och säkert hitta misstag som Steigan och RT begått, också snabbt och säkert kan räkna ut vilka som är huvudaktörerna i denna lobby. Det är väl ett ganska naturligt svar.

  6. Mats Loman skriver:

    “Vem ingår i anti-Putin-lobbyn? Säg mig vem!” Hahahaha!

    I stort sett alla ledamöter i “riksdagen”, alla hallåorna i Sveriges radio och Sveriges television, en stadig andel av Sveriges lärarkår ingår alldeles frivilligt och med stor frenesi alldeles oavlönat i sagda lobby; det är en daglig, öronbedövande, för alla kritiskt tänkande medborgare uppenbar och förödmjukande hets mot Ryssland – och du, Mats Larsson, kräver att din motpart, därigenom implicit misstänkliggjord av dig för att ingå i “Putin-lobbyn”, att han nämner namn!

  7. Mats Larsson skriver:

    Jag citerar Jan Myrdal, Skriftställning 12 (1982), sid. 131:

    “Marx allierade sig också med starkt konservativa krafter mot de europeiska liberalerna som godtroget lät lura sig av den ryska propagandan om den ryska omsorgen om de små folkens frihet”

    “Att Ryssland haft och har denna politik är alltså varken nytt eller obeskrivet. Marx och Engels beskrev utförligt det ryska riket utveckling. De gav också en serie förklaringar till hur denna märkliga statsbildning formerat sig och expanderat. För dem var den europeiska demokratins första uppgift att enas kring en kraftfull anti-rysk politik”.

    En bra “baseline” för vilken inställning man ska ha till Ryssland, som är lika aktuell idag som när Marx/Engels gjorde sin analys.

    Varför den manliga fyrtiotalist-vänstern övertagit 1800-talets europeiska liberalers roll vet jag inte. Kanske kommer en förklaring någon gång i framtiden.

  8. Med anledning av Mats Larsson 12 januari 11:33.

    Detta var alltså 1982 och Jan Myrdal. En framträdande person den här tiden i att peka ut Sovjetunionen som ett hot mot världsfreden var just han. Någon eller några hade lurat honom in i den ståndpunkten.

    Rekommenderas i sammanhanget boken Det svenska ubåtskriget av Ola Tunander. En anmälan finns här.

    Boken behandlar främst 1980-talet med naturlig betoning på 1982. Sovjetunionen pekades då allmänt ut som inträngande ubåtars ägare, men boken visar med stark uppbackning av fakta att ubåtarna kom från Väst. Sovjetunionens styrka och avsikter är inget tema i boken, men här och där framkommer sovjetisk militär svaghet i vissa delar och att Sovjet inte visade aggressiva avsikter.

    Det var lika fel att då peka ut Sovjetunionen som ett hot som det nu är att peka ut Ryssland.

  9. Anders Persson skriver:

    Mats Larsson läser Jan Myrdals text (Fib/K 1980/3) precis som JM i alla år varnat oss för att läsa texter inklusive hans egna, d v s bokstavligt. Jo, det är sant att JM skrev att den europeiska demokratins första uppgift är att enas kring en kraftfull anti-rysk politik.

    Detta var nog sant 1980. Det kan också ha varit sant när Marx och Engels skrev detta på 1800-talet. Det kan också vara sant idag. Men det är bara konkreta analyser av det som sker som avgör om detta är en politik att följa. Ty det är så lätt att förföras av historiska paralleller.

    I februari 1937 sökte den inflytelserike utrikespolitiske kommentatorn i Berlingske Tidende, Nic Blaedel, förklara att det inte varit otroligt att bolsjevistiska veteraner, en gång Lenins närmaste medarbetare, 1934 sökt hemlig kontakt med Hitlertyskland för att få hjälp med att störta Stalin.

    De hade ordagrant följt Lenins ord våren 1917 då han i hemlighet lierat sig med Kejsartyskland. Men Stalins Sovjetunion var inte Nikolaus II:s Ryssland.

  10. Bo Persson skriver:

    Mats Larsson!
    Men den stora frågan är väl ändå inte vilken av stormakterna vi skall alliera oss med. Utan om vi skall alliera oss med någon av dem, eller om vi inte skall alliera oss med någon av dem.

  11. Med anledning av Anders Persson 12 januari 16:35.

    Jag blir inte klok på Anders Persson ibland. Om man inte ska läsa bokstavligt, hur ska man läsa? Försöka läsa mellan raderna?

    Det finns en och annan som tror att något som gällde DÅ alldeles säkert gäller även NU.

    Eller som tror att något som gäller DÄR alldeles säkert gäller även HÄR.

    Men detta handlar inte om DÅ och NU eller om DÄR och HÄR. Det handlar bara om DÅ, nämligen början av 1980-talet. DÅ hade JM fel om Sovjet och världsläget, och tyvärr såg många honom som en stor auktoritet.

  12. Bertil Carlman skriver:

    Anders P slarvar med uttryck, och det gör nog jag också emellanåt. Det är samma sak med citattecken ibland. Det kan antingen betyda riktiga citat, och då måste man vara noggrann. Eller så betyder de att man egentligen menar något annat än vad som vanligen menas med det som står inom tecknen. Och då blir det ofta problem, om man nu inte ingår i det “sällskap” som använder citattecknen på detta vis. Här gick det väl ganska bra?

  13. Mats Danielsson skriver:

    Björn B!
    Det säger ju sig självt att det som gällde på 80-talet beträffande hotet från Kreml inte gäller idag. Då fördes ett fullskaligt ockupationskrig mot Afghanistan där strategiskt bombflyg sattes in mot afghanska byar. Den sovjetiska militära överlägsenheten i Europa var formidabel. Idag har man en bråkdel av den forna kapaciteten. Lägg därtill att de starkt rustade allierade i W-pakten inte längre existerar. Men artikelfloran i pressen om det ryska hotet torde ha ökat med en tvåsiffrig faktor jämfört med den tiden.

    Om något överraskade i historien sedan dess – om man ser Sovjetunionen som ett ryskt imperium – var hur relativt oblodigt det upplöstes. Går det att hitta något motsvarande i världshistorien?

    Man behöver inte peka ut någon anti-putinsk lobby eftersom vi matas dagligen med rubriker som demoniserar Putin. Stark ledare som fronderar mot väst och har starkt folkligt stöd. Oförlåtligt! Minns Nasser! Eller Peron!

  14. Bo Persson skriver:

    Mats Danielsson!
    Jag hade väntat på någon som skulle skriva det du gör i din kommentar ovan. Kul att det blev du. I Piteå hade vi problem med den vänster som hyllade det sovjetiska kriget i modernismens namn.

  15. Mats D! (13 januari 11:25)
    I och med 1980-talet började den sista ronden i matchen mot Sovjetunionen. USA gjorde allt för att pressa Sovjet ekonomiskt, och de tvingade in Sovjet i ännu hårdare kapprustning som inte klarades ekonomiskt. Strax innan dess hade de lurat Sovjet in i Afghanistan. Läs en artikel hos Al Jazeera från 2003.

    Det gick så långt att den amerikanska elektronikjätten Texas Instruments exporterade preparerade datachips, vilka efter en tid orsakade problem överallt i olika tekniska system i Sovjetunionen.

    Vad som kännetecknade 80-talet var inte “hotet från Kreml”, som du skriver, utan det var USA:s upptrappning på flera sätt mot Sovjetunionen, vilken slutade med Sovjetunionens kollaps.

  16. Hans Andersson skriver:

    Intressanta synpunkter. Anders P talar klokt då han via Myrdal varnar för att använda situationen 1982 som analytiskt verktyg och tolkningsstöd av nuläget.
    Efter 1982 och haveriet i Afghanistan samt Reagans och västvärldens upprustningshysteri med Warszawapaktens upplösning som resultat är läget idag helt annorlunda.

    Nato har ringat in Ryssland med baser och militärt hot. Dock har ryssarna med sina nya supervapen sedan mars 2018 säkerställt att även USA medgett att de inte kan besegra Ryssland militärt.

    Men det sönderfallande imperiet agerar irrationellt och desperat och är övergående i öppen fascism genom en symbios mellan det militärindustriella komplexet och den öppet fascistiska kristna högern med Mike Pence i spetsen.

    De här grupperna är ett stort hot mot hela världen, som vi känner den, då de inte utesluter ett mindre kärnvapenkrig för att nå sina syften.

  17. Tord Björk skriver:

    Mats Larsson ställer en fråga som har ett lustigt svar. En av Patrik Oksanens samarbetsparter var Egor Putilov själv. Han startade ett stort konspirationsteoretiskt drev i tidningen Arbetaren. Det gick ut på att Vänsterfronten, det enda partiet som hade en ledamot i duman som röstade inlemmandet av Krim i Ryssland mot folkrätten egentligen var startat och styrt av dolda krafter. Därför var den politiske flyktingen och medlemmen i Vänsterfronten Aleksej Sachnin en putinagent enligt denna fantasi. Detta spreds sedan av Aftonbladet och Patrik Oksanen. Putilov blev så populär i Oksanens kretsar att han bjöds in till deras slutna facebookgrupp. Det tog dock slut när det upptäcktes att han gått över till SD. Snabbt förvandlades Putilov från nyckelvittne till Putinagent. Exemplet SD–Putilov inleder artiklar i New York Times, Atlantic Council och andra epigoner, Martin Krag lyckas använda både den frihetlige och SD-varianten som bevis för rysk infiltration. Ett forskningsmirakel.

  18. Mats Larsson skriver:

    MSM med sin skeva världsbild hade i form av Bert Sundström i Rapport (13/1, 19.30) ett reportage från kriget i östra Ukraina. Han intervjuade flera familjer som lämnat de två små maffialiknande “republikerna” som hålls under armarna av Ryssland. Sådant kan man inte längre läsa om, av fullt förståeliga skäl, på bloggar som lindelof, steigan, 8dagar, Global Politics, eller på FiB/K.

    Faktum är att Ukrainas valuta stärkts under det senaste året, man har nyligen tecknat ett 5-årigt gastransitavtal med Ryssland (Naftagas och Gazprom) och Zelenskyjs nyhetstal väckte det ryska folkets intresse.

    Anders Perssons kommentar är helt sanslös. Jag återgav korrekt med källa två citat av Jan Myrdal, för var och en att läsa. Myrdals upplägg var naturligtvis mycket bredare än bara 1982 i sin skriftställning “Rörande Ryssland” (FiB/K nr 3, 1980).

    “Gemensamt är också att Ryssland nu som för hundra år sedan i våra länder skaffar sig välmenande vänner som vill tro Moskva om gott”. (FiB/K nr 3, 1980).

  19. Anders Persson skriver:

    Mats Larsson!
    Jan Myrdal har en lång och framgångsrik karriär som författare och politisk kommentator – under tider då huvudmotsättningen i världen har rört sig både hit och dit. Därför kan man i hans skiftställningar, liksom i Bibeln, dra ut citat som pekar åt alla möjliga håll. Så skrev han t ex i SvD 25.7 1980 om behovet att sträva efter kollektiv säkerhet:

    “Konkret innebär detta bättre kontakter med Förenta Staterna (och en förhoppning att det förmår resa sig ur sitt elände!) och NATO samt även Kina och Japan och de länder i Tredje världen som inte lockats att gå Rysslands ärenden…”

    Däremot har jag inte i den artikeln, eller de som följde strax efter, kunnat hitta vad Karl Erik Lagerlöf i DN 3.9 tillvitade JM, nämligen att “Nato måste utrustas med mer kärnvapen” och att han “glatt välkomnade ökad vapenhandel”.

    Det kunde inte heller Stefan Lindgren i ett inlägg 23.9. Jag har inte i KEL:s svar 24.9 kunnat se att han besvarade den frågan. Men Mats L. citerar JM korrekt!

  20. Mats Loman skriver:

    Björn B!
    Tyske Dirk Pohlmanns film Operation Täuschung handlar om detta.

    Pohlmann har lyckats leta rätt på amerikanska platshållare, bland annat en hög flottofficer, som vittnar om hur man i USA allt mer övade hårda tag och till sist, 1985, ställde till med en övning som på ryskt håll uppfattades som början till ett verkligt angrepp.

    Även attentat med hjälp av manipulerad mjukvara omtalas i Pohlmanns film. En f d platshållare berättar att vid något tillfälle under de där åren då han befann sig i ett slags stab nånstans ingick plötsligt meddelande om en stor explosion långt inne i på ryskt område. “Den största icke-nukleära i mänsklighetens historia”. Straxt efteråt, berättar han, dök det upp en man, “från CIA”, som sade “Ta’t lugnt, grabbar. Det vara bara vi.” De av oss svenskar så högt älskade psykopaterna i USA hade kommit en gigantisk gasledning att flyga i luften, med hjälp av manipulerad mjukvara.

    Pohlmanns film är fantastisk. Finns att se på tyska på YouTube.

  21. Mats Loman skriver:

    Mats Larsson!
    Ska vi förstå dig så att du menar att MSM inte är skevt?

    Du ogillar det förhållandet att Steigan, GloPol etc inte rapporterar med samma skevhet som MSM. Vad har du då på lindelof.nu att skaffa?

    Vad Ukraina beträffar har du fel. Ukrainska oligarker och fascister genomförde 2014 en av USAs spiontjänster iscensatt och av bland annat Soros bekostad kupp mot en president som inte precis var något dygdemönster, men som gjort sig omöjlig i amrisarnas ögon genom att inte utan vidare ingå avtal med EU på de villkor som erbjöds.

    Amrisarna skickade mördare från Georgien att beskjuta både poliser och ukropöbel från taken omkring Maidan. Trump hotade just Iraks premiärminister med att han skulle låta göra samma sak igen, i Bagdad.

    Utredare i tyska förbundsdagen har just utkommit med en undersökning av teorin att Donbass försök att motsätta sig kuppregimen i Kiev i själva verket var en “rysk aggression”. Utredarna fann att teorin ifråga var skräp. Den kan inte underbyggas med fakta.

  22. Mats Loman skriver:

    Mats Larsson!
    Följer du något den politiska debatten i USA?

    Gör du det något så när hederligt så kommer du att finna att MSM i USA håller på att göra sig löjligt och omöjligt med allt sitt pladder om rysk subversion.

    Ett exempel. Hillary Clinton påstod för en tid sedan att kongressledamoten och presidentkandidaten in spe Tulsi Gabbard är “rysk agent”.

    De dummaste pladderhattarna i MSM gav förstås bara eko åt Hillarys grundlösa och farliga förtal.

    Men både på vänster och höger sida i MSMs ytterkanter möttes Hillarys förtal av Gabbard med vantro, hån och granskning.

    Tucker Carlson satt i FoxTV och avvisade era ryskfientliga konspirationsteorier. Krystal Ball, Saagar Enjeti gjorde likadant i The Hill. Jimmy Dore drog stor och hjärtligt skrattande publik med sina genomgångar av affären. Aaron Mate och Max Blumenthal inte bara hånskrattade åt Hillarys nattståndna kallkrigsfantasier; de avslöjade er. Som bluffmakare och krigshetsare.

  23. Mats Loman!
    Efter en artikel om ubåtarna fanns nyligen här på bloggen en kommentar från Sven-Eric Holmström: “Jag tänkte på Dirk Pohlmanns film. Nu då SVT inte tänker sända den, innebär det då att de sitter på ensamrätten och att ingen annan kan visa den?”

    Och i en artikel om ubåtarna skriver fyra debattörer hos alliansfriheten.se 22 december:

    “SVT köpte in filmen, som visats i ett antal länder i Europa, översatte den till svenska och beslöt sedan att inte sända den i Sverige.”

    Är det hela tiden samma film?

    Finns något vi kan göra för att förmå SVT att hämta filmen från arkivet och visa den?

  24. Sven-Eric Holmström skriver:

    Jag har begärt en förklaring från deras Facebook-sida och svaret blev i princip detsamma som andra fått. Jag köper inte deras förklaring ett skvatt.

    Om man nu lagt ner tid på att översätta den så måste man rimligen ha sett filmen innan man gjorde det. Då borde man fått klart för sig om den höll måttet eller inte och inte brytt sig om att översätta den.

    En annan märklig sak är att Uppdrag Gransknings reportage från 2007 och 2008 inte finns i Öppet arkiv.

    Tunander har gjort ett riktigt hästjobb och är värd allt beröm han får. Jag läste debatten mellan honom och Bengt Gustafsson i Historisk tidskrift från 2009. Gustafsson blev rejält tillplattad.

    En märklig sak är att jag inte sett någon recension av boken. Finns det nån sådan? Borde vara hög tid.

  25. Mats Loman skriver:

    Det är samma film, Björn.

    Pohlmann påstår och belägger med fakta och intervjuer med en lång rad personer att Reagan tillsatte en kommitté som beslöt att inte nöja sig med “försvar” mot det ruskiga Sovjet utan att gå på offensiven.

    Avsnittet om ubåtarna i de svenska farvattnen ingår i framställningen. Enligt Pohlmann deltog svenska marinofficerare och… en del politiker (namngivna) i amrisarnas offensiv. Därigenom kom herrarna i konflikt med regeringschefen, Palme, som inte var så hågad för krig med Sovjet, eftersom Palme vid det laget ivrade för fred och nedrustning. Men freden var livsfarlig. I alla fall för Palme.

  26. Mats Loman skriver:

    Björn (forts)!

    Jaså, SVT har köpt och låtit översätta?! Stiligt. Och nu vill man ändå inte visa? Ja, det förvånar mig inte ett dugg. Namngivna politiker har kanske ringt och sagt att programmet inte bör sändas. “Rikets säkerhet”, hörrudu.

    SVT tror jag inte mycket på, Björn. Visst kan man besvära sig. Men då tycker jag att man ska göra det med kameran rullande, så att säga. Och “med krigarens vällovliga avsikt att såra och döda”, för att uttrycka det litterärt. Alltså för att avslöja att SVT inte precis sysslar med fri åsiktsbildning.

    Är inte YouTube för tillfället lika allmänt tillgängligt som SVT? För egen del tycker jag att nätet är bättre, mycket bättre. Det som återstår att göra är i så fall att förse Pohlmanns film med svenska undertexter. Pohlmanns tillåtelse att visa filmen bör kunna ordnas. Han har tydligen inte haft något emot att den tyska versionen läggs ut på Tuben. Vad kan det kosta? Bör man kunna utröna, genom kontakt med rätt yrkesmänskor.

  27. Mats Loman!
    Tack för tipset! Nu har jag sett den, Operation Täuschung. Det här är ju reportage med högsta kvalitet och HÖGSTA VÄRDE.

    Men jag är skakad! Inte för vad som berättas, för det är redan till stor del bekant från böcker av Ola Tunander och Mathias Mossberg. Men jag är skakad för att filmen STOPPADES från visning, när den redan hade köpts in av SVT och översatts. Detta STOPP ser ut som värsta sortens lektion om hur det ser ut där det råder åsiktskontroll. Och då är det hos oss nu i Sverige.

    FRÅGA 1. Vem/vilka stoppade filmen?

    Tack också till Sven-Eric Holmström för att du berättar att du har uppmärksammat detta och frågat hos SVT. Återkom gärna med någon del av svar som du fick.

    FRÅGA 2. Går det göra något för att få filmen visad, på bästa visningstid dessutom!

  28. Anders Åberg skriver:

    En del av Pohlmanns film med svensk text finns här.

  29. Sven-Eric Holmström skriver:

    Svaret från SVT kom den 22 december, alltså strax före jul och löd så här:

    “Okej! SVT hade planer på att sända Dirk Pohlmanns film om Ronald Reagans hemliga sabotagebyrå. Vi gör alltid en individuell bedömning på varje dokumentär som vi ska sända. Pohlmanns film har visats i Tyskland och Danmark, men vi tycker inte att den lever upp till SVT:s publicistiska krav. Därav visar vi den ej./CJ”

    Min följdfråga till dem samma dag löd så här:

    “Det var ju ett märkligt svar som vi båda vet inte håller. Om det nu inte ‘uppfyller SVT:s publicistiska krav’ så varför i fridens dagar la ni då ner en massa jobb att översätta den? Det är så ologiskt det kan bli. Ni måste ju ha vetat om redan INNAN ni översatte den vad det var för typ av film.”

    Något svar på det har inte kommit.

  30. Anders Åberg skriver:

    Sven-Eric H!
    Vi vet ju det verkliga svaret. Husse sade nej!

    SVT är idag en integrerad del i den amerikanska krigsindustrins propagandaapparat och publicerar inget utan att fråga densamma först.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.