En konstig debatt om grundlagen

Kurdernas dag på Kvarngärdesskolan i Uppsala mars 2002.

Efter Hans Nordebrinks recension av Lars Åbergs bok Framtidsstaden… har en märklig diskussion förts här på bloggen. I den har Håkan Sandin och Bo Persson hävdat att en grundlagsändring 2010 har jämnat vägen för upprättandet av parallellsamhällen oåtkomliga för svensk lag. Bo Persson har beskrivit det som legaliserad “minoritetsnationalism” till skillnad från normala nationalstaters “majortietsnationalism”. Dessa tankar är helt nya för mig. Måste därför gräva lite i saken. Har de rätt i detta?

Vad står det då i grundlagen? I Regeringsformens Kap 1 § 2 kan man i sista stycket läsa:

Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas.

Det är detta stycke man syftar på och detta stycke ändrades 2010. Hur var då den gamla skrivningen? Jo, det stod då följande:

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

Skillnaden, som alla kan se, är dels att samiska folkets ställning poängteras särskilt och att ett bör har blivit ett ska.

Att samernas ställning stärks kan knappast vara kontroversiellt. Att bör har ändrats till ska kan i det här sammanhanget knappast ses som något stort skov, eftersom det syftar på det töjbara begreppet främja.

Man kan förstås också fråga sig om redan den gamla skrivningen från 1974 om att “etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv” var ett brott mot vad “svensk demokrati” tidigare stod för. Men mitt svar är nej.

Denna skrivning i grundlagen bör därför försvaras. Den uttrycker bara att man har rätt att kollektivt utöva sin ursprungskultur i ett samfundsliv – inom lagen, vilket faktiskt kan ses som normal demokratisk “föreningsfrihet”. Gränsen mellan sådana kulturella (religiösa) samfund och upprättande av parallellsamhällen som tvingar människor till olagligheter (alltså maffiaorganisationer, kriminella nätverk, hemliga sekter etc) är inte svår att förstå. Organiserat olagligt sekteristiskt förtryck av medborgare, som Lise Blomqvist påpekat i debatten, finns nu och har alltid funnits.

Inte är det grundlagen som är problemet i dessa sammanhang.

  39 kommentarer for “En konstig debatt om grundlagen

  1. 2017-02-01 kl. 9:57

    Och, för att fullborda, maffiaorganisationer och kriminella nätverk är olagliga nu som tidigare.

    Och inte är det kulturpolitiken som främjar sådana, det är arbetslösheten. Som är en följd av den av EU påbjudna och den av neoklassisk ekonomi påhejade bristen på industripolitik.

    Under 40-50-60-70-80-talen skulle en åttaprocentig arbetslöshet, med lokala fickor upp till trettioprocentig arbetslöshet, ha setts som en nationell katastrof som hade triggat igång gigantiska industripolitiska satsningar. Idag skulle sådant betraktas som handelshinder och illegal konkurrens och är därför förbjudet.

  2. Hans Andersson
    2017-02-01 kl. 12:22

    Påståendet att nämnda grundlagsändringar har bidragit till att skapa parallella samhällen saknar evidens och leder oss vilse om vi i diskussioner om invandringen utgår från detta.

    Ordet minoritetsnationalism har ett helt annat ursprung och betydelse än det som Bo P och Håkan S lanserat.

    Poeten, filosofen och samhällsdebattören Will Kymlicas är ursprunget till begreppet minoritets-nationalism. Han beskriver att nationella minoriteter (liksom majoritetsnationalister) kan lämna en främlingsfientlig och exkluderande nationalism baserad på etnicitet och anta en inkluderande medborgerlig nationalism som är öppen och välkomnande till invandring.

    Motsättningarna mellan serber och kosovoalbaner i det gamla Jugoslavien skulle eventuellt kunna vara utgångspunkt för en diskussion.

    Etniska grupper mot varandra och kosovoalbanerna kunde nog anses och bedriva en minoritetsnationalistisk kamp, till och med väpnad kamp mot det serbiska förtrycket.

    Lösningen enligt enligt Kymlicas är att det minoritetsnationalistiska Kosova istället för motstånd och väpnad kamp, skulle ha bortsett från den i grunden etniska kampen mot serberna, och intagit strategin att lämna sin egen främlingsfrihet och bjudit in till en öppen och inkluderande syn med serberna. En i mina ögon mycket naiv filosofi och som tur var fick kosovoalbanerna självständiget genom egen väpnad kamp samt Daytonavtalet.

    Daytonavtalet är dock ett instabilt fredsfördrag och är idag på väg att förintas bland annat genom ökade motsättningar i nuvarande staten Kosovo.

    Håller med Knut L i hans analys som säger att skrivningarna som lyfter fram samernas specifika rättigheter som ursprungsbefolkning i den norra delen av vårt land finns med i grundlagsändringen.

    Det innebär framför allt att samiskan och tillhörande kulturella uttryck numera är en nationell minoritet i vårt land. Men det finns mycket mer att göra och samerna får än idag kämpa för sina rättigheter. För ett år sedan stämde en sameby utanför Gällivare staten för att deras rättigheter inte beaktades. Samebyn fick rätt i Gällivare tingsrätt men Justitiekanslern har överklagat domen till högre instans.

    Sverige har varken skrivit på det internationella fördrag som erkänner samernas rättigheter och de ekonomiska ersättningen för förlorad renbetesmark och andra viktig områden för samisk näring. Ersättningen har varit skamligt låg.

    Inte nog med det. Sverige har ännu inte erkänt samerna som ursprungsfolk i enlighet med FN stadgans regelverk. Och i den statliga utredningen kring samebyn i Gällivare användes sorgligt nog begreppet lappar istället för samer vid upprepade tillfällen. Lappar har ingen ursprungsrättighet, det har däremot samer.

    Tills sist, min erfarenhet är att muslimer ofta anpassar sin religion utifrån svenska förhållanden, men så är det ju alltid. Kulturer som möts påverkar varandra. Professor emeritus Jan Hjärpe har skrivit om detta i ett flertal böcker.

    Stamkrig och det svenska samhällets undergång målas upp av Bo P och Håkan S, ja till och med den europeiska kulturens undergång spås av dem inom inte alltför lång tid.

    Detta är våldsamt överdrivet och förutsättningarna existerar inte i vårt land för en sådan utveckling. De flesta muslimska församlingar i Sverige är fredliga och det finns endast ett fåtal församlingar som är föremål för myndigheternas intresse.

    Iakttagelser av elever med dragning åt våldsbejakande extremism involverar svenska skolor med särskilt ansvar för vissa rektorer. I Lund finns en gymnasierektor med övergripande ansvar för de här frågorna. Socialförvaltningen och polisen har gemensamma möten när det gäller risken för vissa ungdomar som kan bli aktiva och eventuellt ansluta sig till krigen i Mellanöstern. Endast ett fåtal ungdomar i Lund har fångats upp genom den här övervakningen. Dessbättre.

  3. Bo Persson
    2017-02-01 kl. 12:42

    Knut L!
    Vad menar du med “normala nationalstaters majoritetsnationalism”? Sverigedemokraterna står för ett slags majoritetsnationalism, men om den skrevs in grundlagen skulle det vara högst onormalt för vad du kallar en nationalstat.

    Nationalstater är rättsligt sett territorialstater. I vissa fall har mobiliserande nationalistiska argument använts vid upprättandet av territorialstater. Italien och Tyskland på 1800-talet t ex, och det är också då ordet “nationalstat” blev ett ord i svenska språket.

    Men territorialstaten går tillbaka till Westfaliska freden på 1600-talet, då krig i olika ideologiers namn förbjöds och har idag i FN-stadgan sin universella uppförandekod.

  4. Bo Persson
    2017-02-01 kl. 18:28

    Medan Jan Wiklund fortsätter att drömma sig tillbaka till välfärdskapitalismens dagar och Hans Andersson fortsätter att tala om samerna är jag själv fortfarande mest intresserad av dels hur EU kommer att avvecklas – blir det i en nationalistisk paroxysm eller kan det bli i fridsammare former – och dels av det faktum att den nya grundlagen 1974 öppnade för den motsättning vi idag har mellan statsmakternas minoritetsnationalism å ena sidan och Sverigedemokraternas majoritetsnationalism å den andra. Om sedan Knut L inte tycker att det senare är så mycket att tala om, så är han ju i sin fulla rätt att tycka det.

  5. Håkan Sandin
    2017-02-01 kl. 18:49

    Grundlagsändringen måste ses i ljuset från Olof Palmes politiska gärning.

    Så här sa han i en intervju i DN 1985:
    ”Naturligtvis är det mångkulturella samhället en revolution. Den är oundviklig. Men eftersom jag är reformist vill jag att denna revolution skall ske gradvis.”

    Det är konsekvensen av denna “reformistiska revolution”, i form av närmast dagliga våldsdåd i parallellsamhällena, som var utgångspunkten för diskussionen.

    Naturligtvis är det också en juridisk fråga.

    Men är det verkligen någon som tror att Eliassons nyutexaminerade gröngölingar från polisskolan kommer att klara av att bekämpa de kriminella gängen som är utrustade med militära vapen och skottsäkra västar?

  6. Janne Bjernfeldt
    2017-02-01 kl. 19:12

    I och med att uppenbarhetsrekvisitet togs bort gäller Grundlagen i bokstavlig mening, hur Ni än tycker er tolka innehållet i den. Det är därför samhället står handfallet inför, oss främmande, företeelser som månggifte, barnäktenskap, könsstympning, inlåsning av flickor, hijabtvång etc etc.

    Varför tror Ni att varenda invandrarorganisation använder lagen så som jag beskriver ovan?! De anser sig “vara i sin fulla rätt” med Grundlagen i ryggen.

    Varför var ändringen av Regeringsformen så känslig att de etablerade partierna inte gjorde detta till en valfråga? Det är trots allt Grundlagen vi diskuterar.

    Vidare så vänder jag mig mot påståendet att arbetslösheten främjar maffiaorganisationer och kriminella nätverk. Detta är verkligen inget typiskt för svensk arbetarklass. Dagens nya former av grov kriminalitet finns därför att dess utövare VILL leva det livet. Oftast har de varit föremål för långtgående och kostsamma sociala insatser, men detta daltande har således varit meningslöst.

    Den nya Regeringsformen uppmuntrar till lojalitet med klanen, gänget, egna etniciteten, medföljande religion mm. Om man tror att den stärker tilliten till staten har man tagit miste.

  7. Bo Persson
    2017-02-01 kl. 20:41

    Håkan S
    Bra att du drar in Olof Palme i sammanhanget. På den här punkten var han inte överens med sin läromästare och företrädare Tage Erlander. Det var uppenbart redan i mitten på 60-talet. Men han hade också reservationer. Så här sa han i tidskriften Invandrare och minoriteter 2/1977: “För det första måste vi ha en reglerad invandring, det har jag alltid varit en anhängare av. Alltså att vi på ett rimligt sätt, kvantitativt, kan bemästra problemet. För det andra att vi för en konsekvent jämlikhetspolitik. Om någon av dessa två förutsättningar brister, riskerar vi få svåra problem.”

  8. Knut Lindelöf
    2017-02-01 kl. 22:02

    Intressant synpunkt det där med “uppenbarhetsrekvisitet”. Det var säkert en eftergift för EU och ett brott med den svenska demokratiska traditionen där politiken stått över juridiken.

    Men att därifrån dra slutsatsen att orsaken till “lojalitet med klanen, gänget, egna etniciteten, medföljande religion mm” är övertro på juridikens betydelse. Saken är mycket mer komplicerad.

    Men, bra att det diskuteras. Det hoppas jag vi kan fortsätta med utan rallarsvingar. Palmes uttalande från 1977, som Bo P luskat fram, är också intressant.

  9. Leif Stålhammer
    2017-02-02 kl. 0:14

    Den ökande ojämlikhet som följer av globaliseringen och EU-medlemskap leder oundvikligen till ökad korruption och kriminalisering (ofta på etnisk grund) av de sönderfallande nationalstaterna. Ojämlikhet och öppna gränser är förutsättningen för maffia och kriminalisering. Det ser alltså ganska dystert ut. Högerkrafter tar ledningen i land efter land. Sverige är genomsegregerat sedan länge. Palmes politik utformades i ganska vackert väder. Detta väder råder inte längre.

  10. Bo Persson
    2017-02-02 kl. 11:13

    Hans A!
    Du har nu flera gånger påstått att jag överdriver utan att precisera det påståendet. Men jag har en hypotes.

    Jag utesluter inte att avvecklandet av det statslösa EU just bara blir ett avvecklande av denna i vår tid helt utsiktslösa konstruktion. Men jag utesluter inte heller att detta avvecklande också kan bli ett “avvecklande” av Europa, ett Europas fall i den meningen vi brukar tala om Roms fall.

    Alltså ungefär som om avvecklandet av Sovjetunionen nyss också hade gjort slut på Ryssland.

    Och jag tänker mig alltså att det du tycker är överdrivet är just att jag inte utesluter att avvecklandet av EU också kan bli slutet för det innovativa Europa – de experimentella vetenskaperna, territorialstaten och kapitalismen är alla tre europeiska uppfinningar som hela världen idag har köpt – som vi haft de senaste fem hundra åren.

  11. 2017-02-02 kl. 11:40

    Bo P!
    Det du kallar “välfärdskapitalismens dagar” är i själva verket grundläggande ekonomisk politik sedan renässansen. Den drivs fortfarande med stor energi av Kina och med kanske något mindre energi av hela Syd- och Ostasien. Se t ex Ha-Joon Changs lilla artikel i saken.

    Till och med i USA är man mer på än inom EU.

  12. Lise Blomqvist
    2017-02-02 kl. 17:30

    Att tolka historiska skeenden enbart ur nuets perspektiv leder oftast fel. Kanske är det problemet i den här diskussionen.

    Även om kort tid har gått så var det under helt andra förhållanden som den första lagen om integrationspolitik instiftades och ledde till grundlagsändringen 1974. Den nya “invandrarpolitiken” fick stor betydelse för det relativt konfliktfria samarbetet kring integrationen av arbetskraftsinvandrarna och de första utomeuropeiska flyktingarna (från Chile bl a). Organisationer som företrädde olika språkgrupper bekräftades och kunde samråda med olika myndigheter och inte sällan direkt med ministern. Grunden var ett livligt föreningsliv med framför allt familjeverksamhet och kultur på det egna språket.

    Ledorden för invandrarpolitiken var Jämställdhet, Valfrihet och Samverkan. Valfrihet innebär att man har rätt att inbördes tala sitt språk, samlas och utöva sin kultur medan “samverkan” betyder att det är nödvändigt att samordna sig med storsamhället (integration). Underförstått var detta ett erkännande av att omedelbar assimilation är omöjlig och inte heller önskvärd. (Se bil 1)

    Med tiden växte kritiken bland de nationella (historiska) minoriteterna. Förenklat kan man säga att invandrarnas befästa rättigheter ledde till att de historiska minoriteterna togs mer på allvar. På motsvarande sätt växte insikten om att Sverige aldrig varit enhetligt vare sig kulturellt eller språkligt.

    En ny lag om de nationella minoriteternas rättigheter infördes år 2000, därefter en detalj i en grundlagsparagraf år 2010 så att de nationella minoriteterna markerades tydligare. Förra året, 2016 tillsattes en utredning som ska utvärdera effekterna av lagen.

    Innebörden av lagen om de nationella minoriteterna är att de som talar de olika samiska språken eller jiddisch, meänkäli, romani chib eller finska har rätt till viss samhällsservice på det egna språket och att få stöd för medier och annan kulturverksamhet. (Se bilaga 2.)

    Med denna bakgrund eller vid rak läsning är det svårt att förstå att lagstiftningen skulle kunna tolkas som en “handbok” för maktövertagande eller legitimerande av kriminella gäng. Huvudregeln är och har alltid varit att det är svensk lag som gäller. Oavsett vilken desinformation som sprids på Avpixlat och liknande fora.

    Bil. 1. Propositionen om ny invandrarpolitik 1974. (Den tidens ord för integrationspolitik.)
    Bil. 2. Lag om de nationella minoriteternas rättigheter 2010 (landstingets beskrivning).

  13. Bo Persson
    2017-02-02 kl. 19:05

    Jan W!
    Jaså, var det först under renässansen som man kom på det här med välfärdskapitalismen. Jag trodde att det var de gamla grekerna som var först…

    Men skämt åsido, här måste vi nog titta lite närmare på begreppen. Jag ansluter mig till Marx användning av ordet “kapitalism” som en marknadsekonomi där också arbetskraften är en vara som köps och säljs på en marknad (arbetsmarknaden). Under renässansen fanns det inte något sådant, men Marx på sin tid fick vara med om början av detta system.

    Den andra faktorn i mitt begrepp är den hårt reglerade valutamarknad som vi hade från andra världskriget fram till mitten av 1980-talet, då den skrotades och vi istället fick kapitalets fria rörlighet, som vi fortfarande har.

    Detta var början på slutet för välfärdskapitalismen eller folkhemmet eller den svenska modellen eller välfärdsstaten eller hur vi nu skall benämna det.

    Sedan dess har allt detta bara varit nostalgi och en bra bok om denna nostalgi är ekonomihistorikern Jenny Anderssons bok När framtiden redan hänt, som kom på Ordfronts förlag 2009.

  14. Håkan Sandin
    2017-02-03 kl. 6:26

    Bland annat skriver Lise Blomkvist i en tidigare kommentar: “Knut! Jag tror att du överskattar läskunnigheten och läsandet i Sverige på 1950-talet.”

    Hon känner alltså inte till att Sverige har haft allmän folkskola sedan 1842.

  15. Bo Persson
    2017-02-03 kl. 7:27

    Lise B!
    Hur långa kommentarer du än skriver så kommer du inte undan följande fakta:
    1. Den här diskussionen handlar inte om vad som idag kallas de nationella minoriteterna.
    2. Den handlar inte heller om att svensk lag inte skall gälla.
    3. Den handlar inte heller om att vi i grundlagen borde skriva in en majoritetsnationalistisk paragraf vid sidan om den minoritetsnationalistiska som skrevs in där 1974.
    4. Den handlar inte heller om att vi borde ta bort den senare från grundlagen även om jag själv tycker att vi borde göra det. Den har skapat den etnifiering av politiken som vi idag har med två läger i riksdagen som inte talar med varandra.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.