En naturkatastrof, värre än missväxtåren 1866–67

Amerikansk prognos av sammanlagda regnmängder under de kommande fem dygnen, d v s fram till natten till fredag. Olika nyanser av blått: högst 20 mm, nyanser av lila mer än 20 mm. I de torra områdena är det samtidigt 30–35 grader mitt på dagen.

Alla hoppas på “väderomslag”. Det gör också jag. Sedan midsommar har jag följt olika vecko- och månadsprognoser på nätet. Dessa har gång på gång återkommit med budskapet om fortsatt varmt och torrt väder fyra veckor framåt. Det innebär för närvarande till mitten av augusti – minst.

I senaste prognoserna anges att den extrema hettan håller sig till början av augusti men att temperaturen därefter sakta börjar dämpas till omkring 25. Detta ligger också i linje med att medeltemperaturen är som högst under juli. Man kan inte utesluta att högtrycket som legat över oss så länge då börjar försvagas, men tecknen på det är ännu svaga.

Allvarlig naturkatastrof
10–14 dagar till med fortsatt hetta och torka, och sedan “bara” varmt med (åsk-) skurar här och där, innebär den allvarligaste naturkatastrofen i vårt land sedan 1800-talet, värre än missväxtåren 1866–67 och i klass med det kalla “året utan sommar” 1816. Detta kommer att innebära stora ansträngningar på vårt samhälle och om inte myndigheterna lever upp till folks förväntningar kan det få politiska följder i vårt land.

I DN är olika statsvetare inne på samma sak. Att stormen “Gudrun” 2005 orsakade Socialdemokraternas valförlust har jag dock svårt att tro. Mina intryck från den tiden var att sosse-etablissemangets nonchalans under tsunamikatastrofen var det avgörande.

Men att vi står utan helikoptrar, brandbilar och flygplan kan man knappast beskylla just denna regering, som ju är lika “laizzé faire”- eller “låt gå”-styrd som sina företrädare. Vad som kanske har saknats är ett “EU-direktiv” som i bestämda ordalag sagt åt Sverige att rusta upp brandberedskapen. Numera är ju myndigheterna mer noga med att följa sådana “prikazer” än att lyssna på folkets röst.

... är läst 255 gånger!

  18 kommentarer for “En naturkatastrof, värre än missväxtåren 1866–67

  1. Bertil Carlman skriver:

    Sedan 2009 bor jag permanent tre mil från Värnamo och fem mil från Växjö. När orkanen Gudrun drog över Småland fick min skogsägande hustru, bror och syster veta vad kapitalomfördelning var. De hade nämligen alla tre stormskadeförsäkrat sin skog. Dessutom tillförde staten ett bidrag på 50 kr skattereduktion per levererad kubikmeter stormfälld skog. Kapital som fanns i skogen och som där skulle växa, omdirigerades ner i plånboken (banken). Premien för försäkringen var 11 kr/ha, en mycket låg premie. De som inte stormskadeförsäkrat sin skog fick en hård ekonomisk smäll. Gudrun framstår redan som ett litet stick jämfört med det enorma slag som årets torka utgör. Ändå kan jag inte tycka annat än att det är milt jämfört med vad man regelbundet hör och läser om i olika media.

    Naturkatastrofer som dessutom skördar stora mängder liv, vilket vår torka ännu inte gjort. Lägg därtill den katastrof som Sverige bidrar till genom att stödja de imperialistiska krig som USA/Nato bedriver. Krig som skördar mängder med liv. Hur reagerar vi i den rika västvärlden? Många av oss reagerar som Perikles i Storm P:s teckning.

    – Du Perikles, vad tycker du om världssituationen?
    – Ingenting, för jag har fått något i ögat.

  2. Anders Persson skriver:

    I Janerik Larssons kolumn i SvD blir jag uppmärksammad på en ledare i Dagens Industri 18 juli som hävdar att de utländska vattenbombande flygplanen inte är “utländska”.

    “Följer man medierapporteringen kan man lätt få intrycket att flygplanen som just nu vattenbombar bränder i Ljusdal och Lillhärdal har lånats ut av generösa italienare. Det stämmer inte – de är en del av EU:s Emergency Response Coordination Centre (ERCC), unionens gemensamt finansierade civilskyddsmekanism.”

    Sverige hade vattenbombare i beredskap på försök under tre år på 1990-talet, berättar DI. Men eftersom planen kostar omkring 250 miljoner kronor styck, har höga driftskostnader och ytterst sällan tas i bruk valde man, på rekommendation av en statlig utredare, att inte köpa dem.

    “Den kalkylen är lika välgrundad i dag som den var då”, hävdar DI.

    Men antag att det samtidigt brann i Italien och Polen?

  3. Björn Nilsson skriver:

    En förklaring till genomslaget av det usla vädret 1866-67 på lantbruket är, om jag minns rätt, att järnvägarna norrut i Sverige ännu inte var byggda. I syd gick det att skicka spannmål till utsatta områden, men Norrland hade inte den möjligheten. Följaktligen slog matbristen och svälten värst däruppe. Folk blev desperata, några försökte till och med odla på nordsidan av Torne träsk, vilket självfallet misslyckades.

  4. Anders Persson skriver:

    Jag får ibland frågan: vilket är bäst “yr.no” eller SMHI? Svaret är att i botten ligger i stort sett samma väderinformation upp till 48 timmar, därefter identisk väderinformation, tagen från det europeiska vädercentret ECMWF i Reading (www.ecmwf.int).

    Skillnader kan bero på att norrmännen får ut sin information snabbare än SMHI samt olika sätt att presentera informationen. SMHI:s sätt att presentera sannolikhetsinformation (“mest troligt”, “mindre troligt” och “minst troligt”) är kanske det töntigaste man kan se här på jorden.

    Min egen favorit är prognoserna från Meteorologiska Institutet i Helsingfors där man ovanför prognosen kan välja att få den timme för timme, eller ända upp till tio dygn – med vettigt sätt att presentera sannolikheter.

  5. Lise Blomqvist skriver:

    Ang väderprognoser:
    Bäst är att utgå från var man befinner sig och riktningen på aktuella väderfronter. Längs västkusten, där jag oftast befinner mig, kommer vädersystemen till 90 procent från VSV. Därför är det danska dmi.dk bäst, deras radar kan t ex visa regnfronter och hur det uppstår luckor i dessa med en felmarginal på endast ett par hundra meter.

    Ju längre upp längs kusten man är, desto mer tillförlitliga är i stället norska yr.no. Sydligaste delarna av Norge har ju ofta inflytande på hur vädret blir i nordligaste Bohuslän och Dalsland.

    Nästa helg spås ett ganska fint regnområde komma in, aktivt under tre dagar längs västkusten. Ska bli intressant att se vilken av prognosmakarna som har mest rätt eller fel.

  6. Anders Persson skriver:

    Jag är lessen att krossa illusioner men samtliga nordiska väderradarstationer är sammankopplade. Det regn man t.ex. ser vid Skagen på dmi.dk:s radarbild (från radarn i Ålborg) är detsamma man ser på radarbilderna från norska, finländska och svenska sajterna.

    Prognoserna ni tar emot är alla 100% datortillverkade grundade på exakt samma observationer och ekvationer. Det hör till saken att för prognoser för Västkusten är observationer just därifrån nödvändiga bara för 12-timmarsprognoser.

    Angående det “ganska fina” regnomårdet till veckoslutet, så vet jag inte vilken sajt du tittat på, men är det från yr.no, smhi, dmi eller fmi så bör du veta att deras prognoser 12 timmar tidigare hade knappast något regn alls och inte heller i de 24 timmar tidigare. Då var det regn på måndag-tisdag som gällde.

    Men jag vill inte vara någon dystergök: chanserna för en del regn lördag-måndag är ganska stora, men det inkommande regnområdet ser ganska splittrat ut: någon kan få 20 mm, en annan ingenting.

  7. Lise Blomqvist skriver:

    Anders Persson!
    Givetvis utgår alla meteorologiska institut från samma grunddata, ingen tror väl att alla bygger upp egna system av satelliter och rapportörer och radar etc. Men därefter gör var och en sina egna analyser utifrån lokal kunskap. Därför blir resultatet olika, ibland väldigt olika.

    Se dessa två prognoser för Kungsbacka från YR och SMHI! Båda spår regn till helgen, men det är en viss skillnad, närmare bestämt 40 mm skillnad på sex dagar. Dessutom påstår SMHI att det regnar idag, vilket jag kan intyga att det inte gör.

    Inte heller dmi.dk anser att det regnar i Kungsbacka idag. Men förvirrande nog spår de en nederbörd som ligger mitt mellan YR:s och SMHI:s prognos.

    Som sagt, det blir spännande att se hur själva vädret blir!

  8. Anders Persson skriver:

    Lise Blomqvist!
    Att “var och en gör sina egna analyser utifrån lokal kunskap” gällde när jag var ung prognosmeteorolog på 60- och 70-talet”. Att resultaten idag blir “olika, ibland väldigt olika” har helt andra orsaker.

    Den länk som du givit uppdateras snart nu på tisdagskvällen, så jag har gjort en skärmdump.

    Prognoser för Kungsbacka från YR och SMHI från 24 juli 2018

    För det första är samtliga prognoser, danska, norska och svenska, hämtade från samma dator vid ECMWF, europeiska vädercentret i Reading, England (www.ecmwf.int). Så har det varit i cirka 35 år.

    För det andra borde det stå klart att prognoser för de tusentals stationer man kan få på nätet, med hundratals siffror för var och en, omöjligen kan ha gjorts manuellt. De är alltså till 100% datortillverkade.

    För det tredje borde ni ha blivit misstänksamma över att prognosmeteorologer skulle ha lagt ner extra tid på att ange nederbörden med en decimal! Nederbörden, den mest svårprognoserade av alla väderparametrar borde angetts i interval: 0-1, 1-2, 2-5, 5-10 t ex. I datorn anges alla siffervärden med 7-8 decimaler (minst) och det är ju bra att vi slipper se dem.

    Men varför är prognoserna nu olika? Eftersom jag har tillgång till originaldata från ECMWF kan jag se att YR för Kungsbacka tagit den närmaste beräkningspunkten i europeiska centrets (ECMWF) modell. De ligger med 9 km avstånd över hela globen och denna ligger på 57,42 gr nord och 12,20 gr ost.

    DMI och SMHI har tagit data från de fyra (möjligen nio) närmaste beräkningspunkterna och interpolerat dem till Kungsbackas position. Eftersom DMI och SMHI inte använder exakt samma interpolationsmetod blir resultatet en aning olika. Att söndagsprognosens nederbörd varierar mellan 21, 14 och 5 mm beror på att nederbörden på söndagskvällen (i prognosen) är både intensiv och långsmal, med stora variationer i sidled, varför resultatet blir beroende av olikheter i interpolationen.

    Att temperaturprognosen skiljer sig mellan YR och SMHI kan bero på att prognoserna från SMHI genomgått en statistisk korrigering, som rättar till systematiska fel. Det bygger på ett sk. kalmanfiltersystem, som jag utvecklade i slutet på 1980-talet och som numera används av många vädertjänster i världen, se t ex här. Det används också i Norge, men bara på norska stationer.

    Nå, hur blir det i Kungsbacka? Allt man kan säga är att det börjar regna av och till från lördagen och håller sedan på några dagar. Under en kort period på några timmar kan regnet bli extra intensivt och kanske åtföljas av åska.

  9. Lise Blomqvist skriver:

    Egentligen bryr jag mig inte om hur prognoserna tas fram. Faktum är att de skiljer sig åt väldigt mycket. Kan inte se att det skulle bero på något annat än lokalkunskap resp icke lokalkunskap.

    Längs västkusten (från Helsingborg till Strömstad, Värmland, Dalsland, Västra Götaland, västra Småland och Halland) får vi alltid de bästa prognoserna från dmi.dk eller yr.no beroende på hur vindarna blåser.

    Och det utlovade regnvädret; det krymper dag för dag, inte första gången i sommar. Finns det risk att prognosmakare gör glädjeprognoser?

  10. Anders Persson skriver:

    Lise Blomqvist!
    Klockan är nu 10:43 på torsdagsförmiidagen. När jag tittar på YR:s och SMHI:s prognoser för Kungsbacka på så skiljer de sig ganska rejält också efter 3 dygn. Så t ex har YR för tisdagen mulet, 25 grader och 1 mm regn, medan SMHI har soligt, 31 grader och uppehåll. Vad beror detta på? Båda använder ju material från ECMWF för dessa prognoser?

    Jo, norrmännen har snabbare IT-system än SMHI och får upp nattens 00-GMT prognos från ECMWF snabbare än SMHI, som fortfarande visar gårdagens 12 GMT. Men under dagen kommer SMHI att hinna ifatt och dess prognos att bli så gott som identisk med YR:s.

    Detta ser ut som, och uppfattas av många, som att “Storebror” rättar sig efter “Lillebror”. Och det är ju sött och rart, rent nordiskt. Men, tyvärr, är orsaken mer prosaisk.

  11. Lise Blomqvist skriver:

    Tack Anders,
    då finns det faktiskt en förklaring. YR har bättre utrustning. På deras egen hemsida visas nu i kartbild att hela regnvädret kommer att gå betydligt nordligare, kanske får Värmland några stänk.

    Vi fortsätter lita mer på YR. Tyvärr är SMHI lite slarvigt med ytterområdena, om vi nu ska kalla Västkusten för ett sådant.

    Norra halvan av Öland är kanske den del av landet som årligen är allra värst drabbat av sommartorka. Där finns många lantbrukare som inte bara är glada åt solsken och värme (även om de också förstår turistnäringens behov.

    Det är närmast regel när SMHI förutsäger regn att de säger att det gäller hela Öland, resultatet blir lika regelmässigt att det regnar i de södra delarna, medan de nordliga får torka. Åtskilliga gånger påpekat av lantbrukarna där direkt till SMHI, men ingen ändring.

  12. Anders Persson skriver:

    Universellt gäller att alla människor tror att grannlandet har bättre prognoser än deras egen vädertjänst.

    På dagens länk https://www.vackertvader.se/uppsala/10d/yr-smhi tillskrivs SMHI en massa nderbörd som ska falla 1-2 augusti, något som varken SMHI eller någon annan har med. Så den här sajten har buggar att fixa.

    Helt korrekt anger de dock att YR för nästa fredag-lördag 3-4.8 anger 19-20 grader medan SMHI anger 25-26. DMI har exakt samma som YR. Vad beror nu detta på om alla tre tar data från samma källa, ECMWF?

    Jo, YR och DMI tar en enskild datorkörning rakt över, medan SMHI för längre prognoser använder det sk. ensemblesystemet, 50 prognoser som körs parallellt, med lite olika utgångsvärden, och använder medelvärdet av dessa 50 prognoser.

    Undersökningar har visat att detta “ensemblemedelvärde” är klart bättre än värdet från en enskild datorkörning. Så i detta avseende är SMHI skyhögt bättre än YR och DMI. Att SMHI för nederbörden använder medelvärdet är dock mindre lyckat.

  13. Anders Persson skriver:

    Lise: Du skrev “Egentligen bryr jag mig inte om hur prognoserna tas fram. Faktum är att de skiljer sig åt väldigt mycket. Kan inte se att det skulle bero på något annat än lokalkunskap resp icke lokalkunskap.”

    Som jag hoppats att jag kunnat visa beror olikheterna inte på “lokalkunskap resp icke lokalkunskap”. Någon meteorologisk människa finns överhuvudtaget inte med när prognosen görs!

    Man bör alltså i högsta grad sätta sig in i hur prognoserna på webben tas fram. Men detta kräver “insiderkunskaper” vilket blott en handfull personer har, varav undertecknad är en.

  14. Lise Blomqvist skriver:

    Anders P!
    Prognoserna är till för alldeles vanliga människor som helt enkelt vill veta hur vädret ska bli. Finliret hittar nu experter säkert på annat håll.

    Detta är inte konstigare än att om jag köper vilken annan produkt som helst så vill jag att den ska fungera enligt beskrivningen, hur fabrikanten ordnar detta är jag normalt inte intresserad av.

    SMHI är dåligt på att prognostisera väder på Västkusten och på norra Öland.

    Nu avslutar jag här. Tack för intressant samtal.

  15. Anders Persson skriver:

    “Om jag köper vilken annan produkt som helst så vill jag att den ska fungera enligt beskrivningen…”

    Men var finns “beskrivningen”?

    Är inte det vad jag i all hast har försökt ge? Dvs beskrivningar hur prognoser från olika väderinstitut kommer till – på ganska olika sätt?

  16. Lise Blomqvist skriver:

    Anders Persson!
    Trodde att jag var tydlig nog. Som konsument vill man ha tjänsten, inte i hur den tillverkats eller byggts upp.

    Övertydligt exempel: En tågbiljett. Konsumenten vill veta när tåget avgår och kommer fram. Möjligen en sittplats och om det finns servering.

    Konsumenten vill inte veta hur SJ gör när de konstruerar tidtabeller, hur serveringen är organiserad eller hur själva tåget byggdes på fabriken.

    Således; I ett konsumentperspektiv lever de meteorologiska instituten på att producera information om hur vädret ska bli och enkel statistik. Man säljer också djupare analyser på en kommersiell marknad.

    Var och en kan se att prognoserna från de olika instituten är olika. Som någorlunda klipsk läsare ser man vilka prognoser som har bäst träffsäkerhet. Att påstå att de är lika är löjeväckande.
    Det som irriterar många svenskar är att SMHI, som vi själva betalar via skatten är sämre än grannländernas.
    SMHI bör fundera över bilden av sin egen förträfflighet.

  17. Lise Blomqvist skriver:

    Löttorp, Öland söndag kl 11.30
    Hälsning från en lantbrukare med 100 kor.

    “Torkan känns mycket jobbigare när prognosen talar om att det skall komma regn, även om man egentligen vet att det blir inte något regn nu. Speciellt jobbigt nu efter tre månaders torka, när allt bete torkar bort, träd och buskar vissnar och djuren får äta av årets skörd, som var tänkt som foder åt dem i vinter. En skörd som var mycket mindre än vad den brukar vara.

    Det borde vara straffbart för meteorologer att säga att det skall komma regn annat än vid de tillfällen när det verkligen skall bli regn.”

  18. Anders Persson skriver:

    Lise B!
    Det du säger stämmer till 100% på astronomiska prognoser där experter på olika håll och kanter är helt överens om när nästa solförmörkelse ska inträffa, på sekunden när – och de får sedan 100% rätt. Men vädret är mer komplicerat, och det är också den meteorologiska samfälligheten.

    Alla talar om och jämför SMHI med norska YR. Men hur många känner till “European Centre for Medium Range Weather Forecast”, ECMWF? Det har existerat sedan 1970-talet och sedan dess varit huvudleverantör av prognoser till sina tjogtal medlemsländer.

    Vad ni ser på SMHI.SE, YR.NO, DMI.DK osv bortanför de första 48 eller 72 timmarna är grundat på identiskt prognosmaterial från ECMWF. Det ni ser dessförinnan är till hälften (löst sagt) grundat på ECMWF.

    Ett tjusigt foto med alla medlemsstaternas flaggor hittar ni här.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.