Ni har säkert hört talas om den från kaosteorin bekanta ”fjärilseffekten”, d v s (bildlikt) hur fladdret av en fjärils vingar i Amazonas kan förorsaka en storm över Texas. För 20 år sedan skulle denna effekt ha ödesdigra konsekvenser för tusentals människor från i första hand vårt land, Finland och Estland.
Själv befann jag mig då i England, närmare bestämt på ECMWF, det europeiska vädercentret I Reading, mellan London och Oxford. Det är där som alla tiodygns väderprognoser till ett tjugotal europeiska meteorologiska institut, bland dem SMHI, datorberäknats sedan 1980.
Bland mina uppgifter på ECMWF ingick att kolla att datorerna matats med riktiga väderobservationer. Onsdagen den 21 september 1994, hade jag vakttjänst i kartrummet på ECMWF.
Vårt prognossystem var då uppbyggt så att utifrån miljontals samtidiga observationer från marken upp till 20-30 km höjd gjordes en kartläggning av hela atmosfären globalt fyra gånger per dygn, 00, 06, 12 och 18 GMT. Ur dessa gjordes sedan sextimmarsprognoser som fick fungerar som ”preliminära kartläggningar” för de observationer som sex timmar senare skulle modifiera den åt rätt håll.
Bekymret denna onsdag 21 september 1994 var att en rapport från ett av United Airlines passagerarflygplan över Stilla havet hade, när det passerade över Datumlinjen, rapporterat två gånger. Vår automatiska kontroll hade inga problem att identifiera dubbletter, men planet hade i en rapport angivit sin longitud som 180°E, i en andra som 180°W, vilket fått datorsystemet att tro att de var två olika observationer vid samma position.
Eftersom den ena observationen bekräftade den andra, fick denna dubblering extra vikt vid kartläggningen och lyckades ändra lite på styrkan och riktningen i kartläggningen av en jetström på 10-11 km höjd. Detta kan synas ointressant för en svensk eller till och med europeisk allmänhet, men som nu atmosfären fungerar så kan det som vädermässigt sker över Stilla havet dramatiskt påverka oss 5-8 dagar senare.
Vi fixade ”buggen” d v s förhindrade att detta misstag kunde upprepas, och körde om prognosen för att se om denna lilla ändring skulle påverka prognosen över Europa. Och det gjorde den! Först valde datorn att helt förkasta den ensamma observationen eftersom den avvek alltför mycket från den preliminära kartläggningen och för att det inte fanns några andra bekräftande flygobservationer i närheten.
Den nya prognosen var ganska lik den första, utom i ett viktigt avseende. Ett elakt lågtryck, som i den första prognosen (se bild ovan) utvecklats över Skandinavien natten till den 28 september, försvann nu eller blev kraftigt försvagad i den korrigerade prognosversionen, detta bara för att en jetström modifierats lite grann tiotusentals kilometer uppvinds, västerut.
Nästa dag kunde vi se att datorn i sin sjudygnsprognos höll fast vid sin ursprungliga prognos, en skandinavisk storm den 28:e. Den första prognosen hade kanske inte varit så tokig ändå. Uppenbarligen hade felet i den preliminära kartläggningen 20 september varit så fel att det krävdes två samverkande observationer för att rätta till den. Här hade en ”fjäril” eller kanske snarare ”fiskmås” över Stilla havet orsakat en storm över Finska Viken.
Under de följande dagarna stod datorn fast vid att en storm skulle utvecklas och de prognoser och varningar som från SMHI gick ut till de fartyg på Östersjön och Finska Viken var mycket bra, som t.ex. denna utsänd på fax:
Några meter per sekund kraftigare eller svagare jetström därute på Stilla Havet, några grader varmare norrut eller söderut, lite fuktigare eller torrare luft närmare havsytan – och det hade inte blivit någon storm en vecka senare tiotusentals kilometer längre österut på Finska viken.
Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: Estonia, meteorologi, SMHI
