En tillfällighet? eller…

I går morse fick jag här i St Petersburg lust att läsa Göran Rosenbergs krönika i God Morgon Världen om att också ett bristfälligt EU är värt att vara med i så jag klickade länken är på “Missa inte”.

Men när jag via Google lade in länken dök denna ryska skylt upp.

Rysk-skylt

“Bäste kund! Denna sajt är låst. Tillgång är begränsad i enlighet med den federala lagen No 114-FZ av den 25 juli 2002 (för att motverka extremistaktivitet), No 436 av den 29 december 2010 (för skydd av barn från information skadliga för deras hälsa och utveckling), No 149 FZ av den 27 juli 2007 (för informationsteknologi och dataskydd) och den Ryska Federationens dekret av den 28 oktober 2012 No 1101. Om ni har några frågor i anslutning till detta ber vi er vända er till representanter för Roskommenador och Justitieministeriet.”

Jag undrade ju förstås vad just Sveriges Radio gjort som motiverade denna ryska bannbulla. Hade de verkligen lyckats överträffa SvD, DN och SVT i anti-rysk rapportering?

En god vän som kan mycket om Ryssland och journalistik rekommenderade mig att kontakta SR:s kvinna i Moskva Maria Persson Löfgren.

Maria svarade “ja och nej” på min fråga om SR var censurerad i Ryssland. En artikel på ryska servicen 2010 hade av ryssarna uppfattats som att den uppmanade unga till självmord. Därför blev hela sajten blockerad. SR har så klart vägrat ta bort artikeln, som var en “rewrite” från Svenska Dagbladet och handlade om svenska unga som använt värktabletter för att försöka ta sina liv.

Roskomnadzor blockar sen i december, berättade Maria och vissa nätoperatörer följer, inte alla och inte alla mobiloperatörer. Svenska ambassaden försöker också häva beslutet…

Jag följde hennes råd och sökte gå in på sr.se via Mozilla. Och se, det lyckades och jag kunde läsa Göran Rosenbergs artikel. Det här var i går.

Idag berättade jag det här för mina ryska vänner. De bekräftade att ryska staten hade en mycket hård politik emot allt som kunde tolkas som uppmuntran till självmord. Självmord, ofta som en följd av alkoholism är ett mycket stort problem i Ryssland, så jag kunde inte omedelbart se något förgripligt i åtgärden (se vidare om självmord i Ryssland), tyckte bara att det var att gå till överdrift att helt bannlysa Sveriges Radio, det hade kanske räckt med den speciella sajten. Att svenska ambassaden sades jobba med saken ingav föga hopp – eftersom de diplomatiska relationerna är djupfrysta så var kanske inte mycket att hoppas på därifrån.

Mina ryska vänner blev dock nyfikna på hur den där censurskylten såg ut. Så vi loggade in på sr.se, för säkerhets skull på min dator. Och nu kom vi fram!

Vi provade på andra datorer och samma resultat. Ingen blockering av Sveriges Radio längre!

Jag överlåter åt de konspiratoriskt sinnade läsarna av lindelof.nu att komma upp med förslag till varför en bannbulla som varit i kraft i ett halvår, 180 dagar, hävdes mindre än ett dygn efter att jag e-mejlade Maria Persson Löfgren.

 

  2 kommentarer for “En tillfällighet? eller…

  1. Jan Mellring skriver:

    Varför är min hemtelefon avstängd för inkommande samtal sedan 11 april då jag befann mig i Nordkorea? Swedfone har efter fem samtal fortfarande inte kunnat reparera min inkommande linje…

  2. Jan Wiklund skriver:

    Beträffande Rosenbergs artikel är den en smula märklig, med tanke på att den sortens nedskärningspolitik som Rosenberg annars inte gillar ju faktiskt står inskriven redan i EU:s grundlag och väl av den anledningen får anses vara syftet med hela grejen. Men det kanske inte finns nåt krav på konsekvens hos kolumnister…

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.