Estlands sak är vår?

Huvudet på den sakligt smakfulla propagandakanalen

Huvudet på den sakligt smakfulla propagandakanalen

Under kalla kriget höll vi oss som bekant med den säkerhetspolitiska formeln (doktrinen) ”Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig”

Sedan började det att hända saker. I de årligen återkommande regeringsförklaringarna försvann först syftet med alliansfriheten. Sedan försvann också alliansfriheten som sådan.

Nu är alliansfriheten tillbaka men inte syftet med den utom möjligen i den betydelsen att den ger oss handlingsfrihet. Och vad som menas med det framgår av den så kallade solidaritetsförklaring, som en enig riksdag antog i juni 2009. Där heter det nämligen att vi ”bör kunna såväl ge som ta emot militärt stöd”.

Allt detta tas upp i Natoutredningen som de senaste dagarna varit på tapeten här på bloggen. Men denna utredning drar inte några slutsatser av dessa ”Nya villkor” som man formulerar sig. Men det gör krigsaktivisterna.

Under vår 200-åriga fredsperiod sedan slutet på Napoleonkrigen har det hela tiden funnits stridigheter mellan duvor och hökar. Hittills har duvorna gått segrande ur dessa strider. Hökarna har inte en en enda gång lyckats dra oss in i något krig under denna långa tid.

Ny solidaritetsförklaring
Men nu har de fått ett vapen som de inte haft tidigare. Och det jag då tänker på är alltså den nämnda solidaritetsförklaringen. Och det vapnet har har de inte varit sena att utnyttja.

Redan 2011 gav Kungl Krigsvetenskapsakademien ut boken Till bröders hjälp. Med sikte på en svensk solidarisk strategi (finns också på engelska). Hur skall den svenska krigsmakten utformas för att den skall kunna sättas in i de baltiska staterna, det är frågan man ställer sig i denna bok.

Bokens redaktör är Bo Hugermark, överste och flitig debattör och i dagarna först ut i den helt nyetablerade natobloggen.se under rubriken ”Från neutralitet till solidaritet”.

  1 kommentar for “Estlands sak är vår?

  1. Bo Persson
    2016-02-10 kl. 21:26

    Kommer vi att gå med i kriget om ryssarna slår till mot de baltiska Nato-länderna? Ja, den frågan fick försvarsministern idag den 10 februari i Dagens Nyheter mot bakgrund av en beskrivning av ett amerikanskt krigsspel. Och försvarsministerns svar var att det får vi se då.

    Alltså en glasklar bekräftelse på att vår traditionella neutralitetsambition, det vill säga vår ambition att hålla oss utanför stormaktskrigen, inte längre gäller. Men kan då en fredsrörelse som dagens, som snöat in på alliansfriheten, verkligen kallas en fredsrörelse?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.