När jag för en tid sedan aviserade min kommande utflykt till St. Petersburg ställdes det också i utsikt rapporter under resans gång.
Men allt har förlöpt ganska händelselöst och normalt. Ryska Peterlines fartyg håller samma höga klass som Viking- och Siljaline. Maten är god, hytterna mysiga och taxfreen lite billigare. Gott sov till klockan 23.42 då det pep till i min mobil: ”Välkommen till Ryssland. Samtal till Sverige kostar 3.95/min…”
Enligt mina geografiska kunskaper låg den ryska territorialgränsen långt borta vid Narva. Båten borde just vara på väg att lämna svenskt territorialvatten och hålla på att gå in i det finska eller estniska. Hade nu Putin, undrade jag småargt i mitt halvsovande tillstånd, slagit till och under kvällen invaderat både Finland och Estland?
Tallinns hamn
Lugnad blev jag först några timmar senare då det pep till igen och jag önskades välkommen till Estland, varifrån det bara skulle kosta 0.95/min att ringa till Sverige. När vi gled in i hamnen i Tallinn syntes inga spår av ryska krigsfartyg, så jag antog att den ”oförutsägbare” Putin hade hållit sig i styr över natten.
Sedan hände ingenting mer än att jag gick in i stan och tog en kryddöl på legendariska medeltidskrogen Olde Hansa samt köpte en estnisk anteckningsbok med matematiska formler innanför pärmarna. Mycket smart.
Inte mycket att berätta om för den ivrigt väntande skaran på lindelöf.nu. Men så råkade jag höra talas om stadens KGB-muséum. Äntligen något att berätta för mina förväntansfulla landsmän!
På 23:e våningen
KGB-muséet är inrättat på toppen av det 23 våningar höga Hotell Viru. För 10 euro kunde man få en guidad tur 14:30. Vi var ett dussin turister som infann oss och transporterades upp med hissen.
1965 hade Finland och Sovjetunionen ingått ett avtal som gjorde det lättare för finländare att besöka landet. De flesta tog båten över till Tallinn. Turistströmmen ökade så kraftigt att man var tvungen att bygga ett nytt stort hotell. Det kom att kallas Hotell Viru (Viru betyder norra delen av esternas land).
1972 stod hotellet färdigt byggt av importerade finländska arkitekter och jobbare. Högst upp på 23:e våningen hade det skapats en fantastisk utsiktspunkt för gästerna att beskåda Tallinn ovanifrån. Men så blev det inte.
KGB lade nämligen beslag på de två översta våningarna för att med dessa som högkvarter avlyssna resten av hotellet. De såg också till att hissarna aldrig kom högre än till 21:a våningen.
Om detta och mycket annat underhöll oss guiden i över en timme. De plockas ur den ryska minoriteten i Estland. Tacka sjutton för att en KGB-guide måste tala engelska med rysk brytning! Dagens guide Pavel var en rolig skit med många tragikomiska historier i sin repertoar.
Den fejkade portmonnän
Den som gjorde mest intryck på mig var den där med den fejkade portmonnän. För att testa hotellpersonalens ärlighet lät man då och då ”förlägga” en stinn portmonnä. Enligt instruktionerna skulle de som hittade den överlämna den till hotelledningen. De fick inte ens öppna den. Gjorde de ändå det frigjordes en liten kolloristisk bomb som färgade gärningsmannens ansikte i en äcklig röd-gul färg, omöjlig att bli av med på flera dagar.
Först på vägen tillbaka till färjan genom Tallinn slog det mig att återigen har vi ett exempel på hur KGB, Stasi m fl varit före sin tid. Tricket med färgbomben i den upphittade portmonnän kan ju användas också av andra runt om i världen som vill hålla koll på sin personal.
