Syrienkriget – en brännpunkt…

Medierapporteringen om vad som just nu sker i Mellanöstern – speciellt i och runt Syrien – lider av kraftig slagsida. Våra dominerande medier arbetar med skygglapper. Det är inte svårt att hitta information på nätet om förhållandena. Knut Lindelöf gör här ett försök att komplettera bilden och ge fler viktiga pusselbitar.

Loosergänget; bin Salman, al-Sisi och Trump

Senaste nytt från Mellanöstern är den närmast obegripliga konflikten mellan å ena sidan det stormrika men mycket lilla kungadömet Qatar och å andra sidan den regionala stormakten Saudiarabien med Egypten, Förenade Arabemiraten och Bahrain i släptåg. De senare anklagar Qatar för att “stödja terrorism”, vara för nära vänner med Iran och att deras nyhetskanal Al-Jazira sprider för dem obekväma nyheter. Vi får också veta att Iran och Turkiet hjälper Qatar och att Saudiarabiens alzheimersjuke kung just utsett sin son prins Mohammad bin Salman till ny kung. Återkommer till honom.

Idag (30 juni) fick vi också höra att Qatar uppmanas att stänga en turkisk militärbas i sitt lilla land.

Längre än så sträcker sig inte rapporteringen.

Donald Trumpen

Fler pusselbitar
Men det finns fler pusselbitar som kan hjälpa till att förklara det som händer.

Att USA har sin största militärbas i Mellanöstern i just Qatar får vi dock inte veta. Här står plötsligt Saudiarabien mot USA i en konflikt som måste tonas ner.

Anklagelserna om att Qatar stödjer terrorism klingar förstås underligt, eftersom vi vet att framför allt Saudiarabien stöder terrorister i stor skala i just Syrien. Men man kallar förstås inte sina vänner för terrorister. Samma förhållande som med USA med deras ”moderata rebeller”, som knappast existerar längre mer än på pappret.

Fiendskapen mellan å ena sidan sunnimuslimska Saudiarabien (Wahabi), Turkiet, Qatar, Emiraten, Egypten, Kuwait m fl och å andra sidan shiamuslimska Iran, Hamas och stora delar av Irak är det man mest brukar tala om som viktig konfliktorsak inom arabvärlden. Men i den nu aktuella Qatarkrisen bryts plötsligt det mönstret. Sunnimuslimska Qatar och Turkiet står plötsligt tillsammans med shiamuslimska Iran mot Saudiarabien, Egypten m fl.

Abd al-Fattah Said Hussein Khalil al-Sisi

Ytterligare en komplicerande faktor är att inom Sunniislam finns även det mäktiga Muslimska brödraskapet, med sitt ursprung i Israel-Palestina-Egypten. Egypten med sin nye store hövding, general al-Sisi, har efter den arabiska våren krossat brödraskapet på hemmaplan, men de har spritt sig till andra arabländer och finns nu även bland islamistiska grupper i Syrien. Saudiarabien och Egypten betecknar officiellt brödraskapet som en terroristorganisation och gör allt för att hindra dem från att få inflytande. Därför stöder de istället sunni-islamistiska grupper där brödraskapet saknar inflytande, som Al-Qaida, Isis, dagens Al Nusra, Wahabismen (en form av Salafism), medan Qatar stöder dem där brödraskapet har stort eller litet inflytande.

Qatar tros allmänt ha förbindelser med den al-Qaida-länkade gruppen – som en gång var känd som Nusrafronten – men som nu av någon anledning bytt varumärke, avskiljt sig från al-Qaida och blivit en del av något som kallas Tahrir al-Shamden islamistiska alliansen.

Turkiet antas ha sponsrat samma grupper som Qatar, inklusive den konservativa islamistiska fraktionen Tahrir al-Sham i norra Syrien. Och som sagt, Turkiet har en militärbas i Qatar. Turkiets värsta fiende är som bekant kurderna som framgångsrikt hjälpt USA att bekämpa IS.

Till bakgrunden hör också det faktum att saudiska ambassaden i Teheran brändes ner 2016 av en ilsken människomob som svar på att dåvarande prinsen Mohammad bin Salman strax innan hade avrättat Sheikh Nimr al-Nimr (en populär shiaimam) och 46 andra så kallade ”jihadis”, som vi kan utgå från helt enkelt var saudiska regimkritiker. Därmed eskalerades spänningen mellan Saudiarabien och Iran. Det skadade även förbindelserna mellan Saudiarabien och Qatar, på grund av Qatars goda affärsmässiga förbindelser med Iran.

Det handlar inte om islam
Men, det islamistiska mönstret är svårbegripligt och det handlar nog i grunden inte så mycket om olika islamtolkningar, utan om klaner och maktgrupper som döljer sig bakom varierande muslimska slöjor. Nej, det är kontrollen över rikedomarna nere i marken; oljan och gasen – petrodollar – som det egentligen går om.

Oljepriset har sedan sommaren 2014 sjunkit från omkring 100 dollar/fat till mellan 30–50 dollar per fat idag. Saudiarabiens inkomster krymper därmed i ett rasande tempo. Läget lär vara akut. Landets ekonomiska kurvor pekar mot bankrutt ganska snart. Saudiarabien slåss faktiskt för sitt liv. Inte helt olikt USA för den delen. De är på väg att falla tillsammans.

Qatar däremot sitter på världens tredje största gasfyndighet. Bara Ryssland och Iran har större reserver. Och som vi redan vet, har Qatar och Iran goda förbindelser och goda affärer med varandra. De hotar därför (tillsammans med Ryssland) på allvar Saudiarabiens ekonomiska dominans i Mellanöstern.

Eftersom Syrien är en korsväg för gasen och oljan torde även Syrienkriget i grunden handla om samma sak, gas och olja. Assad-dynastin har sedan lång tid haft goda förbindelser med Ryssland (Sovjetunionen) för att kunna bevara sitt oberoende mot USA (Israel), medan Saudiarabien sedan 50-talet varit starkt knutet till USA.

Kung Mohammad bin Salman

Kung Mohammad bin Salman
Den nye mycket unge Saudkungen är en politisk spelare med enorma resurser till sitt förfogande – trots bankrutthotet. Han kan köpa vem och vad han vill i denna världen. 2015 när han var på semester i Sydfrankrike råkade han få syn på världens största superlyxkryssare – den italienbyggda Serene – som då ägdes av den ryske vodkaoligarken Yuri Scheffer. Mohammad bin Salman köpte den då för 500 miljoner € (nästan 5 miljarder SKR) på stående fot.

Serene

Mohammad bin Salman är född 1985 och har ännu inte fyllt 32. Han har levt ett utsvävande playboyliv, men har också hunnit skaffa sig en saudisk juristutbildning. Han har manövrerat sig fram till tronen via sin far kung Salman, som nyligen drabbats av en stroke och alltså även lider av alzheimer.

Mohammad bin Salman har haft många nyckelposter i den sudiska ledningen. Han var försvarsminister och får anses som huvudansvarig för det blodiga Jemenkriget – som också är ett led i maktkampen i Mellanöstern. Samtidigt som det kriget inleddes reste han till Maldiverna på semester och gjorde sig i det närmaste oanträffbar för världens övriga ledare. Och nu Syrienkriget och Qatarkrisen. Det kan hända vad som helst med den nye unge kungen av Saudiarabien på tronen.

Syrienkriget en brännpunkt
Qatarkrisen är den största splittringen bland arabländer på åratal. Den skapar stor oro inom den redan bräckliga rebellfronten mot president Bashar al-Assad. Det innebär en splittring mellan norr och söder, som kan hota att splittra landet i två delar. Rebeller i norr stöds framför allt av Turkiet och Qatar, meden rebeller i söder stöds av Saudiarabien, Jordanien och USA-koalitionen. Men splittringen försvagar motståndet mot al-Assad.

Syrienkriget verkar vara den brännpunkt där världens mäktigaste ekonomiska konkurrenter just nu håller på utkämpa någon slags slutstrid. USA med sina bundsförvanter står på ena sidan och Ryssland med sina bundsförvanter står på den andra (med Kina bakom sig lite i bakgrunden).

Det är USA-sidan som hela tiden tappar mark, och man kommer att göra precis allt för att klamra sig fast vid sina gamla skansar.

Sverige på villovägar
Varför våra svenska politiker har så svårt att inse att satsningar på USA och Saudiarabien inte är särskilt klokt idag, är mycket svårt att förstå. Löfvén, Hultqvist och Wallström uppför sig mycket märkligt; svassa runt med EU-kommissionen (Löfvén), kryper för USA (Hultqvist) eller tiger som muren (Wallström). Sveriges utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken är också i kris, liksom nyhetsrapporteringen.

  7 kommentarer for “Syrienkriget – en brännpunkt…

  1. Peter Fägersten
    2017-07-02 kl. 7:52

    Ojojoj, Knut. Vilken SKAM för betald media/oficiell media att en så lysande beskrivning av läget grundat på fakta inte kommer från dem. Så elegant och informativt! All heder.

  2. Tord Lundgren
    2017-07-02 kl. 15:27

    Din analys träffar nog huvudet på spiken. Nu är jag förstås inte så säker eller så optimistisk att jag tror att Saudiarabien, och kanske också USA, är på fallrepet. Men de verkar onekligen lite desperata. Ja, USAs planer att göra hela Västasien till sin egen “framgård” går inte särskilt bra. Syrien och dess folk har hittills i alla fall framgångsrikt försvarat sig. Tack för Dina kloka ord.

  3. Knut Lindelöf
    2017-07-02 kl. 16:42

    Tord L!
    Hur fort USA kollapsar och hur kollapsen kommer att te sig är försåts omöjligt att säga, men att den kommer är idag ställt utom varje rimligt tvivel. Och, när kollapser väl börjar, ökar hastigheten hela tiden. USA har t ex inte längre en president som kan leda landet. Det liknar onekligen romarrikets sista kejsare…

  4. Tord Lundgren
    2017-07-02 kl. 17:30

    Hoppas Du har rätt! Bara inte fallet innebär stora katastrofer i form av storkrig, fattigdom, epidemier och andra kalamiteter. Om en stormakt som USA vittrar sönder, så vad kommer efter? Och om USA i något av sina krig hamnar i svårt underläge, är risken att någon president, typ Trump, kommenderar fram kärnvapen.

    Ja, ja, den som lever får se. Kampen pågår på många håll, inte minst i Latinamerika, där USA vill störta flera länders regeringar som försöker bygga en socialistisk framtid. I Venezuela tycks reaktionen och USA satsa på rena terrorister.

  5. Hans Andersson
    2017-07-02 kl. 17:57

    Grunden till konflikten mellan Qatar och Saudierna är den arabiska våren i Egypten. Qatar finansierade Muslimska Brödraskapet och Mursi och dess demokratiska väg till makten, men genom statskuppen och införandet av militärdiktatur med stöd av diktauren Saudiarabien och USA grundlades dagens konflikt.

    Saudiarabien har 25 miljoner invånare, men styrs av en familj med 15 000 medlemmar tillhörande den legitima Wahabitiska klanen. Ledarskapet i Qatar tillhör för övrigt även de den lilla klicken av legitima wahabiter i den sunnimuslimska världen.

    Saudiarabien har enorma ekonomiska problem. Statskassan krymper till följd av det konstant låga oljepriset. Men dessutom har ett flertal internationella bedömare av olje- och gasmarknaden i världen påpekat att saudierna bluffar om sin oljereserv, som är mycket mindre än de själva hävdar.

    Saudierna har inte mer olja i reserverna än att det räcker 2O-30 år, istället för vad de tidigare redovisat, 60-80 år. Detta bidrar till deras panikåtgärder och aggressiva agerande.

    De är helt klart intresserade av att lägga beslag på Qatars gasanläggning, idag världens ledande land gällande gasproduktion. Renodlad imperialism, kampen om råvaror.

    Till sist dock deras absolut största dilemma – den starka kopplingen och samarbetet till USA. Med innebörden att sedan 1972 gäller den så kallad petrodollarn, all olja i världen säljs och köps i dollar.

    Detta gäller inte längre. Kina har krävt av saudierna att köpa sin olja genom sin egen valuta reminbin som idag är godkänd reservvaluta via Världsbanken.

    Ryssland accepterar detta, Japan är på väg, Indien likaså och Frankrike och Tyskland har även de nu pågående funderingar hur de ska ställa sig.

    Detta faktum är den underliggande drivkraften till USA:s och saudiernas gemensamma agerande.

  6. Hans Andersson
    2017-07-03 kl. 18:51

    Det finns även annat som förstärker intrycket att Saudiarabien har mycket stora ekonomiska problem. Sedan 2014 pågår en del försök från den styrande klanen i landet med att “modernisera” genom införande av vissa skatter.

    Gratis sjukvård och utbildning samt många andra förmåner har gett bilden av det verkliga paradiset – allt till följd av den gudomliga oljans välsignelse.

    “På grund av prisfallet har den saudiska regeringen som äger och kontrollerar oljebolaget Saudi ARAMCO nu tvingats införa skatter som stöds av medborgare, exempelvis mervärdesskatt på vissa varor” (The Economist, DI)

    En bekräftelse på att ladorna töms på sitt lager av valutareserver vilket styr den panikinriktade aggressiva och nödvändigheten av att till och med kanske försöka ockupera Qatar och lägga beslag på deras naturgas.

    Men kommer de att lyckas med detta? Knappast – då USA har motsägelsefulla intressen vilket KL i sitt inlägg förtjänstfull redogör för.

  7. Anders Persson
    2017-08-29 kl. 18:53

    Kvällens program i SVT2 om “Världen konflikter” dömer ut sig redan i programförklaringen: “Höstens första program handlar om Syrien, vars gränser drogs för hundra år sedan och bäddade för konflikter. I dag slits landet itu av krig. 26-årige Jihad växte upp med diktatorn Assads porträtt på kollegieblocken i skolan, och deltog i det folkliga upproret som slutade i katastrof. I dag är han en av miljontals syrier som flytt.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.