Fascister mitt ibland oss

---

Av Chris Hedges

HÖGSTA DOMSTOLEN FINANSIERAR och stärker konsekvent kristen fascism. Den fällde inte bara Roe v. Wade, som vägrades sin konstitutionella rätt till abort, utan beslutade även den 21 juni att staten Maine inte får undanta religiösa skolor från statligt stöd. Den har beslutat om att ekonomiskt stöd till det statliga skolprogrammet i Montana måste även omfatta religiösa skolor. Den bestämde att ett 40-fot högt kors kunde få stå kvar på statlig egendom i förorten Maryland. Den bekräftade Trump-administrationens förordning som tillåter arbetsgivare att låta kvinnliga anställda neka att utföra födeelsekontroll – av religiösa skäl. Den slog fast att lagar om diskriminering i arbetslivet inte gäller lärare i religiösa skolor. Den slog fast att en katolsk socialtjänstbyrå i Philadelphia kunde ignorera stadens regler och vägra samkönade par ansöka om att ta ett fosterbarn. Den kastrerade 1965 års rösträttslag. Den urvattnade lagar som gör det möjligt för arbetare att bekämpa sexuella och rasistiska trakasserier via domstol. Den vände hundraåriga kampanjfinansieringsbegränsningar till att istället tillåta företag, privata grupper och oligarker att spendera obegränsat med pengar på val, ett system som alltså legaliserar mutor. Se Medborgare mot federal korruption i val. Det här gjorde det möjligt för stater att välja bort Affordable Care Act Medicaid-expansion (billigare allmän sjukvård). Den undergrävde fackföreningarnas möjligheter att samla in pengar. Den tvingade arbetare med juridiska klagomål att lämna in sina klagomål till privata skiljenämnder. Den slog fast att delstater inte kan begränsa medborgares rätt att bära dolda vapen offentligt. Den slog fast att misstänkta inte kan stämma polisen för försumlighet och använda deras uttalanden mot dem i domstol. Den beslutade att förbjuda preventivmedel, samkönade äktenskap och samkönade samförståndsrelationer står förmodligen på tur. Endast 25 procent av de tillfrågade i en undersökning säger att de har förtroende för Högsta domstolens beslut.

Jag använder inte ordet fascist i första taget. Min far var presbyteriansk präst. Min mor är professor. Jag fick min mastersexamen från Harvard Divinity School. Jag är legitimerad presbyteriansk predikant. Och viktigast av allt, jag tillbringade två år med att rapportera från megakyrkor, kreationistiska seminarier, reträtter av rätten till liv, kristna sändningsnätverk och genomförde hundratals timmar intervjuer med medlemmar och ledare för den kristna högern för min bok American Fascists: The Christian Right and the War on America, som är förbjuden på de flesta ”kristna” skolor och universitet. Innan boken publicerades hade jag en lång träff med Fritz Stern, författaren till The Politics of Cultural Despair: A Study in the Rise of the German Ideology, och Robert O Paxton, som skrev The Anatomy of Fascism, två av landets mest framstående forskare inom fascism. Detta för att se till att ordet fascist var det lämpliga.

Boken var en varning för att en amerikansk fascism, insvept i flaggan och med det kristna korset i handen, organiserad för att utplåna vår blodlösa demokrati. Detta angrepp är mycket långt framskridet. Den komplicerade väven mellan de olika milisgrupperna, QAnon-konspirationsteoretiker, anti-abortaktivister, högerpatriotiska organisationer, andra förespråkare för omstörtande verksamhet, nykonfedereralister samt Trump-anhängare som stormade Kapitolium den 6 januari 2020 utgör denna skrämmande kristna fascism.

Fascister uppnår makt genom att skapa parallella institutioner – skolor, universitet, medieplattformar och paramilitära styrkor – och överta alla organ för inre säkerhet samt rättsväsendet. De deformerar lagen, inklusive vallagen, för att uppnå sina mål. De är sällan i majoritet. Nazisterna fick aldrig över 37 procent i fria val i Tyskland. Kristna fascister utgör mindre än en tredjedel av den amerikanska väljarkåren, ungefär samma andel av dem som anser att abort är mord.

Denna uppseendeväckande manipulation av lagen visades i två av de senaste besluten från Högsta domstolen, där de som stöder denna ideologi har majoritet – fem mot tre – med den mindre extremistiska chefsdomaren John Roberts som ofta lägger till en sjätte röst. Med sex mot tre fälles Roe v. Wade i domstolen där det fastslogs att delstater har befogenhet att avgöra om abort är lagligt. Samma domstol slog däremot till mot ”staternas rätt” genom att avslå förslag om skärpta restriktioner mot att bära dolda skjutvapen offentligt.  

Ideologin kräver lag. Vad ideologin motsätter sig är brott. När ett rättssystem underordnas dogmer blir ett öppet samhälle omöjligt.

Gång efter gång befästs denna bedövande makt av denna monsterlika kristna fascism, som understöds av bankerna och storföretagens mest reaktionära krafter. Den ser nu ut att ta kontroll över den amerikanska kongressen i mellanårsvalet i november. Om Trump – eller en Trump-liknande figur – väljs 2024 kommer det som är kvar av vår demokrati sannolikt att slockna helt.

Dessa kristna fascister är tydliga med det samhälle de tänker skapa.

I deras ideala Amerika kommer vårt ”sekulära humanistiska” samhälle byggd på vetenskap och förnuft att förstöras. De tio budorden kommer att ligga till grund för rättssystemet. Kreationism eller ”Intelligent Design” kommer att läras ut i offentliga skolor, varav de flesta kommer att vara öppet ”kristna”. De som stämplas som sociala avvikare, inklusive HBTQ-samhället, invandrare, sekulära humanister, feminister, judar, muslimer, brottslingar och de som avfärdas som ”nominella kristna” – vilket betyder kristna som inte omfamnar denna märkliga tolkning av Bibeln – kommer att tystas, fängslas eller dödas. Den federala regeringens roll kommer att reduceras till att skydda äganderätten, ”hemlandets” säkerhet och föra krig. De flesta statliga sociala biståndsprogram och federala avdelningar, inklusive utbildning, kommer att läggas ner. Kyrkans organisationer kommer att finansieras och ges befogenhet att driva sociala välfärdsorgan och skolor. De fattiga – dömda för lättja, lättja och syndfullhet – kommer att nekas hjälp. Dödsstraffet kommer att vidgas att omfatta ”moraliska brott”, inklusive avfällingsskap, hädelse, sodomi, trolldom och abort (som kommer att betraktas som mord). Kvinnor kommer att nekas preventivmedel, abort och jämställdhet enligt lagen och underordnas männen. De som utövar andra religioner kommer i bästa fall att bli andra klassens medborgare. De krig som förs av det amerikanska imperiet kommer att definieras som religiösa korståg. Offer för polisvåld och de som sitter i fängelse kommer inte att få någon upprättelse. Det blir ingen åtskillnad mellan kyrka och stat. De enda legitima rösterna i det offentliga samtalet och i medierna kommer att vara riktiga ”kristna”. Amerika kommer att sakraliseras till en Gudsstat. De som trotsar de kristna auktoriteterna, hemma och utomlands, kommer att fördömas som agenter.

Hur lyckades historiespecialisterna på Weimartyskland och nazismen, professorerna i förintelsestudier, sociologerna och religionsvetarna missa uppkomsten av vår hemodlade kristna fascism? Nedsänkt i Hannah Arendts, Raul Hilbergs, Saul Friedländers, Joachim Fests, Dietrich Bonhoeffers och Theodor Adornos skrifter kopplade de aldrig sambanden. Varför dundrade inte kyrkoledarna i fördömanden över de kristna fascisternas groteska förvrängning av evangeliet när de sakraliserade välståndsevangeliets, imperialismens, militarismens, kapitalismens, patriarkatets, vita överhöghetens och andra former av trångsynthet? Varför såg inte reportrarna de blinkande röda lamporna som tändes för flera årtionden sedan?

De flesta av de som har till uppgift att rapportera om och tolka historia, sociala rörelser och religiösa övertygelser har svikit oss. De talade om det förflutna och lovade ”Aldrig mer”, men vägrade att använda lärdomarna från det förflutna för att förklara samtiden. Det var inte okunnighet. Det var feghet. Att konfrontera de kristna fascisterna, även på universitet, innebar karriärhotande anklagelser om religiös trångsynthet och intolerans. Det innebar trovärdiga hot om våld från konspirationsteoretiker som trodde att de var kallade av Gud att mörda abortutförare, muslimer och ”sekulära humanister”.

Det var lättare, som många akademiker gjorde i Weimartyskland, att tro att fascisterna inte menade vad de sa, att det fanns krafter inom rörelsen som man kunde resonera med, att öppna kanaler för dialog och kommunikation kunde skapas för att se och tämja fascisterna, och om fascisterna kom till makten skulle de inte agera i linje med sin extremistiska och våldsamma retorik. Med få undantag avstod tyska akademiker från protester mot nazisternas maktövertagande och deras systematiska avskedanden av liberala, socialistiska och judiska kollegor.

Även om min bok var en bästsäljare enligt New York Times, så meddelade Harvard min förläggare att de inte var intresserad av att jag skulle dyka upp på skolan. Jag höll en föreläsning om boken vid Colgate University (där jag hade tagit min grundexamen), som arrangerades av min mentor Coleman Brown, professor i etik. Jag höll ett seminarium, också organiserat av Coleman, med professorerna i filosofi och religion efter samtalet. Dessa professorer ville inte ha något med kritiken att göra. När vi lämnade rummet mumlade Coleman: ”Problemet är att de inte tror på kättare.”

Jag blev 2006 ombedd att tala vid invigningen av HBT-centret vid Princeton University eftersom jag var Anschutz Distinguished Fellow in American Studies. Till min förfäran hade fakultetsledarna bjudit in representanter från den högerkristna studentgruppen som ser varje avvikelse från heterosexualitet som en psykologisk och moralisk abnormitet. Kristna fascistiska pastorer i Texas och Idaho, som har drivit otaliga unga människor som kämpar med sin sexuella identitet till självmord, har krävt avrättning av homosexuella så sent som för några dagar sedan.

”Det finns ingen dialog med dem som förnekar din legitima rätt att vara det”, sa jag och tittade spetsigt på hbtq-studenterna. ”Då är det en kamp för överlevnad.”

Fakultetsmedlemmen som organiserade evenemanget lämnade sin stol. ”Det här är ett universitet”, sa hon kortfattat till mig. ”Ditt samtal är över. Du kan inte säga sådana där saker här.” Jag satte mig ner. Men jag hade fått in min poäng.

Alla de som hade till uppgift i vårt samhälle att tolka världen omkring oss glömde, som filosofen Karl Popper skrev i Det öppna samhället och dess fiender, att ”obegränsad tolerans måste leda till att toleransen försvinner”. Om vi utvidgar obegränsad tolerans till dem som är intoleranta, om vi inte är beredda att försvara ett tolerant samhälle mot angrepp från de intoleranta, då kommer de toleranta att förstöras och toleransen med dem.

Dessa forskare, författare, intellektuella och journalister, liksom de i Weimartyskland, bär mycket av skulden. De föredrog anpasslighet framför konfrontation. De tittade bort när arbetarklassen fråntogs sina rättigheter och utarmades av miljardärsklassen och gödslade marken för en amerikansk fascism. De som orkestrerade de ekonomiska, politiska och sociala angreppen är universitetens största donatorer. De kontrollerar förvaltningsstyrelser, donationerna, akademiska priser, tankesmedjor, marknadsföring, medierna och tjänstetillsättningar. Akademiker, som letade efter en utväg, valde att bortse från attackerna av den härskande oligarkin. De behäftade de kristna fascisterna (finansierade av stora företag som Tyson Foods, Purdue, Wal-Mart och Sam’s Warehouse) med attribut som inte existerade. De gav tyst de kristna fascisterna religiös legitimitet.

Dessa kristna fascister är en uppdaterad version av den så kallade tyska kristna kyrkan, eller Deutsche Christen, som smälte samman ikonografin och symbolerna för den kristna religionen med nazistpartiet. Teologen Paul Tillich, den första icke-judiska tyska professorn som svartlistades från tyska universitet av nazisterna, eftersom han ilsket tuktade dem som vägrade att bekämpa ”hakkorsets hedniska ursprung” och drog sig tillbaka till en inskränkt upptagenhet i personlig fromhet.

Victor Klemperer, fråntagen sin position som professor i romanska språk vid Dresdens tekniska universitet när nazisterna kom till makten 1933, för att han var jude, funderade i sin dagbok 1936 på vad han skulle göra i det postnazistiska Tyskland om ”de besegrades öde låg i mina händer”. Han skrev att han skulle ”släppa allt vanligt folk och till och med några av ledarna … Men jag skulle se till att alla intellektuella blev upphängda i lyktstolparna och professorerna tre meter högre än resten; där skulle få hänga så länge det var förenligt med allmän hygien.”

Fascister lovar moralisk förnyelse, en återgång till en förlorad guldålder. De använder kampanjer av moralisk renhet för att rättfärdiga statligt förtryck. Adolf Hitler införde ett förbud mot alla homosexuella organisationer några dagar efter att han tog makten i januari 1933. Han beordrade räder mot homosexuella klubbar och barer, inklusive Institutet för sexualvetenskap i Berlin, och permanentade exilen för dess direktör, Magnus Hirschfeld. Tusentals volymer från institutets bibliotek kastades i en brasa. Denna ”moraliska rensning” påhejades av den tyska allmänheten, inklusive tyska kyrkor. Men taktiken – utanför lagen – legitimerade snabbt vad som snart skulle göras mot andra.

Jag studerade vid Harvard för teologen James Luther Adams. Adams var medlem i den underjordiska antinazistiska bekännelsekyrkan i Tyskland som leddes av den lutherske pastorn Martin Niemöller. Adams arresterades av Gestapo 1936 och utvisades från landet. Han var en av de få som såg fascismens dödliga påfrestningar i den framväxande kristna högern.

”När du är i min ålder”, sa han till oss (han var då 80), ”kommer ni alla att slåss mot de kristna fascisterna.”

Och här är vi nu.

Miljardärsklassen, även om den ibland var socialliberal, fördrev arbetande män och kvinnor genom avindustrialisering, åtstramningar, legaliserad skattebojkott, plundring av det amerikanska finansdepartementet och avreglering. Det utlöste den utbredda förtvivlan och ilska som drev många av de förrådda i armarna på dessa bedragare och demagoger. Den är mer än villiga att tillmötesgå de kristna fascisterna, även om det innebär att överge den liberala fernissan av inkludering. Den har ingen avsikt att stödja social jämlikhet, varför den omintetgjorde Bernie Sanders kandidatur.

Till sist kommer även den liberala klassen att välja fascism framför att stärka vänstern och det organiserade arbetet. Det enda den härskande oligarkin verkligen bryr sig om är ohämmad exploatering och profit. De, liksom industrimännen i Nazityskland, kommer gärna att gå i allians med de kristna fascisterna, oavsett hur bisarra och buffliga de än är, och omfamna de fördömdas enorma blodsoffer.

---

Översättning till svenska K Lindelöf med stöd av Google.

Fascists In Our Midst – The Chris Hedges Report (substack.com) 26 juni 2022.