Inte förrän helt nyligen blev jag medveten om att det finns minst en organisation som hävdar att månlandningarna var en bluff. Men jag minns att för en del år sedan var en av Apolloprogrammets astronauter, som vandrat på Månen, på föredragsturné runt hela USA. Under och efter varje föredrag dök en och samme man upp och anklagade honom för att stå och ljuga. De bemannade månlandningarna var bluff och diabilderna var fejkade. Till sist, under en personlig konfrontation, tröttnade den gamle astronauten på den betydligt yngre häcklaren och nej, han slog honom inte på käften som det rapporterades här och var, men knuffade till honom rätt hårt, så att häcklaren förlorade även sin fysiska balans.
”Konspiration”,läser jag, ”syftar på ett hemligt samarbete mellan en grupp individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte ”.
På sistone har det spekulerats en del om konspirationer i världspolitiken. Eller nej, det görs väl ständigt. Alltså, en grupp (politiker, mediefolk) anklagas för att ha ett om inte ”dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte”, så åtminstone ett helt annat syfte än vad de vill få oss att tro. Men det finns också konspirationer, framgångsrika sådana, med annan inriktning.

Jag minns historien om den 19-årige Mohamed Osman Mohamud, som kommit till USA med sina föräldrar som flyktingar från Somalia på 1990-talet. Han hade växt upp i en förstad till Portland, Oregon, och blivit amerikansk medborgare, naturaliserad som det heter, liksom föräldrarna. Den 26/11 2010 hade tusentals människor samlats mitt i Portland för att delta i festligheterna när stans stora julgran skulle tändas. Några minuter före ceremonin arresterades Mohamud av FBI. En skåpbil hade parkerats intill folkmassan, och han hade just slagit ett nummer på en mobiltelefon i närheten, vilket skulle utlösa en förödande bomb i skåpbilen. Men inget hände. När han försökte igen togs han av FBI-agenter på plats. Det var resultatet av en så kallad ”sting operation”, vanlig i USA men förbjuden i t ex Sverige. Bombningen hade förberetts under flera månader av ett halvt dussin män. Alla utom Mohamud var anställda av FBI.
Efter high school hade Mohamud börjat på Oregon State University men hoppat av efter knappt en termin. Han var en missnöjd och misslyckad ung man som levde på sina föräldrar och tillfälliga jobb. En träff med en ung studentska hade slutat med att hon anklagade honom för ”date rape”, våldtäktsförsök.
Han tog en öl med kompisar ibland och gick till den lokala moskén någon gång i månaden. Han började intressera sig för ”jihad” och fick kontakt med en amerikan som flyttat till Pakistan. Av denne fick han några kontakter som kunde föra honom vidare mot det heliga kriget, som han sade sig vilja delta i. Han kontaktade dessa men fick inget svar. De verkade inte intresserade av denne arbetslöse 19-åring, och han verkade ha förlorat hoppet om att bli helig krigare, när några hjälpsamma herrar dök upp och erbjöd honom hjälp på traven. Han hade tre val, förklarade de. Han kunde sprida islam genom att predika för och omvända andra människor, han kunde läsa vidare och skaffa sig en god utbildning och med den hjälpa muslimer överallt, eller han kunde gå in för det heliga kriget. Som vi redan sett var han inte intresserad av de första alternativen och valde alltså det tredje. Han ville bli ”operational”, sade han.
Så satte karusellen igång. Vad han inte visste och aldrig fattade var att FBI hade full koll på amerikanen som flyttat till Pakistan och alla som kontaktade honom. När de märkte att Mohamud nästan hade gett upp hoppet att bli jihadist, tog de honom i handen s a s och såg till att han fastnade på kroken. De lovade lära honom tillverka bomber, och han fick själv föreslå tid och plats för dådet. Eftersom 19-åringen saknade såväl kunskaper, pengar som erfarenhet, ställde hans nyfunna kumpaner hjälpsamt upp med allting inklusive sprängämnen, stubiner, bilar, transporter, mobiler, tunga lyft (skåpbilen var lastad med flera hundra kilo ”sprängämnen”) etc. När allt var klappat och klart skulle han bara behöva slå det där numret och – Kaboom! Lätt som en plätt.
Vid rättegången efteråt presenterades all nödvändig dokumentation för att få honom fälld. Det fanns till och med inspelningar där hanterarna förklarat för honom att en massa oskyldiga barn skulle sprängas i bitar, men han hade svarat att han ville döda så många som möjligt. Detta för att FBI inte skulle kunna anklagas för ”entrappment”, att ha lett 19-åringen i en gillrad fälla eller att han var ovetande om konsekvenserna. Vilket de förstås redan gjort i och med att de så att säga sponsrade honom.
Han fick 30 års fängelse och väntas bli utsläppt 2040.
Åtskilligt skrevs om detta 2010 och ett tag framåt, men nu är det bortglömt. Slå upp namnet, så får ni veta mer. Försök också hitta ”Greenwald, Glenn (November 28, 2010). The FBI successfully thwarts its own Terrorist plot. Salon.com ”, d v s ”FBI förhindrar framgångsrikt sin egen terroristattack”.
Ett liknande fall hade redan ägt rum i Lodi ungefär tio mil öster om San Francisco, i ett område som en vintidskrift utnämnde till ”2015 Wine Region of the Year”. År 2005 arresterades körsbärsplockaren Hamid och hans far glassförsäljaren Umer Hayat, som invandrat till USA från Pakistan på 1970-talet. Hamid var född i USA, båda medborgare. De fick 24 års fängelse för att ha gett ”material support or resources (materiellt stöd eller resurser) to terrorists” och att ha ljugit för FBI. Ingen försökte hävda att de planerat något terrordåd eller försökt skada någon. Domslutet var kontroversiellt, och mycket skrevs om fallet. Slå upp namnen!
Alltså: Om du nu så gärna vill råna banker, är det kanske lika bra att polisen hjälper dig på traven med skjutvapen och flyktbil, så att vi får det hela överstökat under kontrollerade former?
Som sagt verkligheten överträffar dikten. Undrar om detta skulle kunna utspelas annorstädes än i USA. Fascinerande läsning. Men också kusligt och skrämmande.
Man skapar brottet och brottslingen, en person som letar efter sin roll i den värld han lever, ivrig att döda så många otrogna som möjligt.
Återigen Bengt, TACK!
Din senaste om tortyren som av olika skäl nu verkar ha blivit ett inslag i dödsstraffet p g a andra faktorer, som besparingar exempelvis har precis lämnat tankarna, så kommer du med det här.
Den här typen av reportage är vktiga, särskilt i dessa tider. Demokratins grundbultar i USA är i gungning, tänker på den kommande omröstningen i Senaten/Kongressen som handlar om beslut gällande krig mot andra stater eller organisationer dvs. ska kongressen återta sin konstitutionella rätt att avgöra detta, eller ska beslut enväldigt tas av presidentmakten? En ödesfråga faktiskt.
Det finns liknande fall från Sverige och Danmark. IB-agenten Gunnar Ekbergs hot om terroristdåd liksom Blekingegadeligen i Danmark som verkade under dansk PET:s vetskap och beskydd under nästan hela sin existens.
Nazisterna i Göteborg som genomförde tre bombdåd gjorde detta med Säpos tysta godkännande och var hela tiden bevakade av Säpo, men kunde ändå genomföra sina bombattacker och försök till bombattacker.
Finns det egentligen några nazister?
Jag funderar på det här med underrättelsetjänster som alla världens länder verkar ha. SÄPO infiltrerar och odlar ”assets” inom nån nassesekt, agenten eller ”asseten” måste meritera sig och bygga förtroende, så hen är naturligtvis extra proaktiv och driver på för att det skall hända något, hen är avlönad för att vara nazist, alltså en proffsrevolutionär som arbetar med nazismens radikalaste inriktning.
Men nassar är ju himla intresserade av militären, vilket naturligtvis uppmärksammas hos MUST. De sätter en reservofficer på att umgås med nassen, MUST ger en proffsrevolutionär till.
Likt Quisling vill de ta till vilken hjälp som helst för att ”rädda sitt land”, gör dem givetvis intressanta för främmande underrättelsetjänster. Hur många proffs blir det? Om ryssarna har en så vore det tjänstefel om inte USA hade en.
De söker sig till konfliktzoner. Så i och med den moderna hybridkrigföringen, så har ju stater nu intresse av att odla nazistarméer.
Och som Jan Myrdal skulle kunna berätta för er: inget av detta är nytt.
Efter franska revolutionen satte säkerhetschefen Joseph Fouché upp en ”hemlig” rojalistisk motståndsrörelse för att attrahera likasinnade. Under tyska ockupationen av Böhmen-Mähren gjorde tyskarna likadant fast nu var det en falsk ”kommunistisk” grupp. Och under tsartidens sista decennier drev hemliga polisen en egen terroriströrelse med den beryktade Jevna Azev som ledare.
Men jag tror att lindelof.nu är en ärlig sajt…