På väg mot talarstolen igår
På väg mot talarstolen igår

Jag såg inte på riksmötets öppnande på TV och jag hörde inte Stefan Löfvéns regeringsförklaring. Men jag har läst citat och utdrag ur vad han sa. Bland annat på Stefan Lindgrens blogg 8 dagar. Jag blir faktiskt skrämd av det han sa. Ingenting verkar hjälpa för att få våra politiska ledare att inse att en annan politisk väg är möjlig än mera bomber och krig. Nej, han fortsätter mana på för att ”öka trycket mot Assad”, vilket endast kan leda till större lidande för Syrierna, ökande flyktingströmmar till Europa och ett Syrien lämnas i IS:s och andra fundamentalisters våld – på samma sätt som Libyen.

Ett citat från Lindgren:

Vad innebär det att ”sätta tryck på Assad”. Är inte det just vad IS/ISIL håller på med? När de dagligen beskjuter städer och byar, halshugger, våldtar och vandaliserar landets kulturarv. Att detta delvis finansierats av väst är ett faktum.

I värsta fall innebär den här formuleringen ett svenskt stöd till det bombkrig som just nu inleds av Storbritannien och Frankrike mot Syrien. Officiellt sker detta för att angripa ISIL. Men Ryssland rapporterar att kända ISIL-posteringar lämnats i fred av de västallierades flyg. Är det inte snarast så att även dessa gamla kolonialmakter är ute för att ”sätta tryck på Assad”.

Statsminister Löfven bör tala ur skägget. Tänker Sverige stödja ett samordnat västallierat anfall mot Syrien som nu ligger ”in the pipeline”. Margot Wallström har ju uttalat sig för en ”flygförbudszon” över Syrien, vilket även tyska potentater har gjort i dagarna.

D v s man tänker helt enkelt upprepa taktiken när den sittande, fungerande regimen i Libyen bombades bort och landet slungades ut i kaos.

Är den hemska sanningen att alla dessa höga damer och herrar förbereder sig att utnyttja den syriska flyktingkrisen till ett förintelseslag mot regimen i Damaskus?

Tvivla inte på att det skulle öppna vägen för ett libyskt scenario där ISIL kan marschera in i Damaskus och därefter försöka göra upp räkningen med de andra terroristfraktionerna.

Nej, låt detta inte vara sant! Vi måste kräva att vår regering verkar för allvarligt syftande fredsansträngningar, vilket måste innebära förhandlingar med Bashar al-Assad (inte ”ökad press” alltså) – för flyktingarnas och Europas skull.

Föregående artikelWallenberg – den eviga frågan
Nästa artikelJoe Hill – mannen som aldrig dog
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

6 KOMMENTARER

  1. Som jag skrev i en tidigare kommentar: när tyskarna är korkade är de korkade med besked. Deras dumhet drar inte bara olycka över dem själva utan också omgivningen.

    1) 1914 började tyska ledare ett krig i tron att Storbritannien, som hade en tysk familj som kungahus, inte skulle gå ihop med ”the frog eaters” som britterna föraktfullt kallade fransmännen.

    2) 1941 underskattade Adolf Hitler och hans stab totalt Sovjetunionens och befolkningens ”Untermenschen” vilja och förmåga att inte bara försvara sig utan också ge igen.

    3) I november 1989 tyckte några tyska byråkrater i Östberlin att visst skulle deras medborgare kunna få besöka Västberlin. Så de öppnade Berlinmuren. Bra tycker vi, men knappast speciellt smart ur DDR:s synvinkel.

    4) År 2000 infördes på tyskt initiativ euron trots att varje nybörjare i nationalekonomi kunde berätta för tyskarna att gemensam valuta kräver gemensam fiskal politik. Det var kanske vad tyskarna hade i sinnet, men då kunde någon ha talat om för dom att det skulle kunna gå åt pipan innan Stortyskland eller Neureuropa förverkligats.

    5) För en vecka tio dagar sedan förkunnade den tyska förbundskanslern Angela Merkel att visst, ALLA flyktingar var välkomna till Tyskland. När hon insåg vad ett barn kunnat begripa, att detta håller inte, stängdes helt sonika gränserna. Detta var inte bara ett brott emot Schengenavtalet, det strandade hundratusentals flyktingar på Balkan. Dessa hade, lockade av de tyska löftena, övergivit sina läger i Turkiet men inte hunnit fram till tyska gränsen.

    Detta klipp på drygt en minut är från en fransk film jag såg i en liten by på söder om Loire sommaren 1967. Kolla efter 40 sekunder. Salongen var i fullständigt uppror, folk skrattade så de grät och jag skulle tro att en och annan kissade på sig. Ni förstår varför.

  2. När jag var meteorolog på SMHI blev jag alltid så förvånad över att prognoserna så ofta faktiskt stämde – också femdygnsprognoserna! Samma känsla har jag nu efter min kommentar (ovan) om ”de korkade tyskarna” för bara fem dagar sedan. Detta mot bakgrund av vad som just avslöjats ”Vi lydde bara order”?

  3. Så kanske die dumme Schweden har gått om tyskarna i förstånd? Men när jag får mig till livs den senaste Natopropagandan eller ubåtshysterin, så tvivlar jag.

  4. För flyktingarnas och Europas skull bör vi också se vad den politiska eliten i USA tänker.

    Obama kan tänka sig ta emot 10000 flyktingar om året, alltså några dagars flyktingström till Europa. En droppe i havet.

    Samtliga republikanska presidentkandidater tar kraftigt avstånd från detta. Det kan finnas terrorister bland flyktingarna!

    Sverigedemokraterna och Ungerns Orban skulle vara mainstream i amerikansk flyktingpolitik. På sikt vore det mer effektivt att gå till källan och exponera USA:s roll i flyktingproduktionen.

  5. Filmklippet med ”stolhoppande” tyskar som liknar någon sorts groddans får mig osökt att komma ihåg Ecotopialägret i Estland 1990. Det var de bästa av tider. Det började med Ungdomsaktionen för att rädda Europas skogar från Kiruna över London till Maribor och Budapest, den första politiska aktionen med samma krav i väst och öst som korsade järnridån. Miljörörelsen hade undergrävt de reellt existerande socialistiska staterna under lång tid och på vissa håll som i Bulgarien varit den drivande kraften bakom maktskiftet. I Baltikum bildade 200.000 människor en människokedja för att skydda Östersjön.

    Ecotopialägret rådde utopi, dvs en egen valuta enligt modellen rika får skitkurs, fattigare får sin pengar rikligt värderade. Så stämningen är god bland de 400 deltagarna. Så kommer det avgörande ögonblicket, nationalismen frodas, varje land ska framföra något vid lägerelden. Spanjorerna spelar och dansar en eldig flamenco, esterna sjunger gudomligt, bulgarerna sjunger ännu mer gudomligt. Vad ska vi svenska göra? Det blev små grodorna. Vi såg väl ut som tyska soldaterna i filmsnutten ungefär. Är det så att krigiska folk på marsch österut behöver roa sig så där?

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.