Förgrämda herrar och damer – till höger och vänster

Eugène Delacroix | La consultation Litografi publicerad av Charles Motte i mars 1820. Bilden är en metafor för den politiska situationen där den unge liberalen till höger försöker övertyga de äldre kollegerna, ultras, om en lämpligare behandling av den döende patienten, Frankrike. (Bild: Satirarkivet)

I dessa dagar erinrar jag mig ett ironiskt uttryck som på 70-talet myntades av justitieminister Lennart Geijer (s). Han talade om ”de förgrämda herrar som sitter på moderattidningars ledarredaktioner”. Just nu finns det gott om sådana, och jämfört med på Geijers tid finns det ungefär lika många förgrämda damer, på moderata och kristdemokratiska ledarredaktioner eller partiexpeditioner.

Men vad som förundrar mig mer är att det även finns rätt gott om förgrämda vänsterdebattörer, som utmålar Jonas Sjöstedt som en stor förrädare.

Alla dessa förgrämda, till höger och vänster, bör avkrävas svar på en enkel fråga: Vad f… skulle ha gjorts i stället?

En del förgrämda högerdebattörer svarar att Alliansen skulle ha förhandlat med SD för att dessa skulle släppa fram en Alliansregering. Det är i alla fall ett ärligt svar. Men hur svarar de förgrämda vänsterdebattörerna? Tror man att ett nyval skulle ha skapat en mer lätthanterlig riksdagssammansättning? Vad tydde på det?

Under Alliansens regeringsår läste jag ibland ilskna vänsterdebattörer, som jag hade lust att ge samma uppmaning som Bertold Brecht gav den östtyska regeringen efter arbetarupproren 1953: “Välj ett nytt folk!”

Det var ju faktiskt folkmajoriteten som hade röstat fram Alliansen, och det är i dag folkets röster som resulterat i den riksdag vi har. Och denna riksdag har faktiskt en rätt klar högermajoritet! Med vilken rätt hävdar jag det?

En vecka före valet publicerade Novus en opinionsmätning som rönte förvånansvärt liten uppmärksamhet. De frågade både vilket parti deltagarna ansåg bäst och vilket de ansåg näst bäst. Mer än 80 procent av SD:s sympatisörer höll M (50%), KD (30%) eller ”annat parti” (10%) som näst bäst! Man behöver inte vara någon Einstein för att räkna ut att de 10 procenten avsåg det öppet rasistiska AFS.

När man granskar vilket parti övriga sju riksdagspartiers sympatisörer ansåg näst bäst, svarade 20% av moderaternas sympatisörer att de ansåg SD näst bäst. Bland alla övriga partier var motsvarande siffra försumbar, mindre än 10%, alltså även bland kristdemokraternas sympatisörer!

Vad bevisar då detta? Jo, att enligt en tämligen enstämmig uppfattning bland väljarna, så är SD att betrakta som ett högerparti. Sen får DN:s ledarredaktion säga vad den vill.

Att Stefan Löfven lyckades få en majoritet i denna riksdag att acceptera en fortsatt S-MP-regering är faktiskt ett smärre konststycke. Men att detta krävde en uppgörelse med tämligen borgerligt innehåll är å andra sidan rätt ofrånkomligt!

Jag ställer därför denna fråga till de vänsterdebattörer som är förbannade på Jonas Sjöstedt för att han släppte fram denna regering: Vad skulle ha blivit bättre om V hade röstat nej?

  5 kommentarer for “Förgrämda herrar och damer – till höger och vänster

  1. Anders Persson
    2019-01-23 kl. 15:50

    Jag kliar mig i huvudet inför mina svenska landsmäns politiska logik.

    1. Politiska frågor och lösningar som SD för fram gäller axiomatiskt för att vara “högerextrema”. Så när SD anser att Sverige bör lämna EU, så måste V, som ansett detta sedan 70-talet, plötsligt göra helt om.

    2. Att SD får “inflytande i politiken” genom att vara vågmästare är väl inte så katastrofalt. Valet står ju mellan propositioner som lagts fram av icke-SD partier.

    3. Sedan har all denna frenetiska kamp emot SD bara haft som följd att partiet ökat, och ökat sina sympatier.

    Något är fel. Kanske har Widar Andersson i rätt som häromdagen ifrågasatte föreställningen att det finns ett visst sätt att “hantera” Sverigedemokraterna:

    “SD låter sig inte hanteras på något särskilt sätt. Däremot är det viktigt att hela det stora samhällskomplex av problem som SD lyfter genom sin blotta och växande existens, tas om hand på ansvarsfulla sätt av andra partier; framförallt de regeringsbildande partierna förstås.”

  2. Lars Jansson
    2019-01-23 kl. 16:16

    “Vad skulle ha blivit bättre om V hade röstat nej?” frågar Benkt Lundgren. Om man hela tiden ska stödja det minst dåliga alternativet hamnar man till slut i ett val där det gäller att välja det högerparti som är minst vidrigt.

    Vi kommer inte att vara en dörrmatta som man kan trampa på säger Sjöstedt. Han grumsade lite först, sedan accepterade han dörrmatterollen med samma argument som Benkt L. V borde naturligtvis ha sagt nej och därigenom tvingat fram ett nyval eller åtminstone synat L:s och C:s kort om att inte släppa fram en M-regering, som är beroende av SD.

    Varför skulle någon rösta på V i nästa val om Sjöstedt är kvar som ledare. Det är ett parti som vi vet kommer att vika ner sig så fort det blåser mot. Ett nyval hade säkert gynnat SD, men det hade kanske också gjort att L och troligen MP försvunnit från riksdagen. En M/KD regering gör knappast någon större skillnad mot en S/MP regering som styrs av diktat från Annie Lööf.

  3. Bo Persson
    2019-01-23 kl. 18:31

    Lars Jansson!
    Nej, det spelar nog inte någon roll vad det blivit för slags regering. Hela systemet är ju i upplösning, som Malcolm Kyeyune så förtjänstfullt beskriver det i sin artikel “På spaning efter den tid som flytt”“Missa inte” den 22/1

  4. Leif Stålhammer
    2019-01-23 kl. 19:04

    Det spelar nog mindre roll huruvida den eller den röstar si eller så. Allt väsentligt bestäms på annan plats än vår riksdag och regering. Till och med i Bryssel klagar man på att man har för lite inflytande. Var fattas besluten, sålunda? Den stora skadan tillfogades Sverige när Ingvar Carlsson och Carl Bildt lurade in oss i EU. Nu är det den organiserade brottsligheten i form av banker eller brottssyndikat som bestämmer. Frågan är hur vi tar oss ur detta elände. Alla partier är mer eller mindre för EU. Trots att det är ett dödsdömt projekt. Ett svexit är nödvändigt. Vilka är de krafter som kan organisera detta projekt?

  5. Olle Pålsson
    2019-01-23 kl. 20:59

    Som sagt att vrida tid som varit tillbaka är inte möjligt. Några menar att Sjöstedt borde tryckt rött. Om så, vore utgångsläget omedelbart bättre med tanke på vilka strömningar som råder, såväl här hemma som i vår omvärld? Och hade Sverigedemokraternas väljare blivit imponerade och kanske röstat rött om det blivit extraval?

    Nej, för att hejda och stoppa den marknadsliberala dominansen krävs mer än så. Förhoppningsvis kommer med tiden en demokratisk folkrörelse att växa fram och därmed motkrafter som bygger på rättvisa, tillsammans med ödesfrågan att rädda planeten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.