Från valutakrig till militärt krig

---

DET GLOBALA FINANSIELLA systemet domineras av ett syndikat: Financial Stability Board (FSB), under överinseende av av Federal Reserve Bank (FED). Där samlas de stora atlantiska bankerna¹, som i sin tur kontrolleras av sju familjer.² ”Det finns en nära koppling till oljejättarna Exxon Mobil, Royal Dutch Shell, BP och Chevron, och samma sju familjer är också toppägare i nästan alla de största 500 företagen.” ³

”Metodiken för global finansiell dominans är faktiskt ganska enkel: Amerika importerar många fler varor än de exporterar, och så flödar de (nytryckta) dollarna ut från USA för att hamna i andra länders centralbanker. Eftersom USA vägrar att betala sin skuld i guld, tvingas centralbankerna att investera dollar i obligationer och andra finansiella instrument. Resultatet är ett USA-dominerat globalt skuldsystem som orsakar en boom av den amerikanska ekonomin på bekostnad av alla andra.” ⁴

Den ohämmade spridningen av dollarn och den av detta ständigt ökande skuldbubblan (32 biljoner dollar) gör dollarn till en ständigt ökande finansiell risk. Bubblan skulle spricka om världen inte längre accepterade dollarn. Endast dollardominans gör det möjligt för det globala FSB att spendera pengar så extravagant. Denna dollarhegemoni upprätthålls av USA:s globala militära kontroll. På så sätt är nästan alla länder i världen i skuldslaveri till det amerikanska FSB; de hyser för det mesta även ockuperande trupper eller amerikanska baser, som säkrar skuldbindningen (Ramstein i Tyskland, Camp Bondsteel i Kosovo och andra).

Gång på gång har dock enskilda länder försökt bryta sig ur dollarimperiets skuldslaveri för att kunna använda sina resurser för sin egen nationella välfärd, istället för att göda det globala FSB. Ekonomiska och finansiella krig i olika former har ständigt förts mot sådana ansträngningar:

• FSB har sina egna kreditvärderingsinstitut som monopoliserar utvärderingen av staters kreditvärdighet. Ett land som nedgraderas måste betala högre räntor.
• Finansiella blockader, till exempel mot Venezuela eller Iran, förhindrar alla finansiella transaktioner med ett land och utesluter det praktiskt taget från världens monetära system, för att göra det insolvent.
• Ekonomiska sanktioner blockerar ett lands import eller export.
• Prisavtal (som konstgjorda nedskärningar av import) minskar solvensen hos oregerliga stater tills de ger upp.
• Rättsliga åtgärder mot konkurrenter till anglosaxiska banker eller företag är avsedda att minska deras konkurrenskraft – se USA:s åtgärder mot VW (23 miljarder dollar) eller Deutsche Bank (12 miljarder dollar).
• Samtidigt säkerställer ett globalt fungerande amerikanskt spionagesystem att alla digitala system över hela världen kontrolleras, utvärderas, skannas av (i USA:s intresse) och utsätts för USA:s digitala styre.

Globaliseringens ideologi agerar till förmån för de ”fyra friheterna” (frihet för kapital, produkter, tjänster och arbetskraft), för att bryta upp nationella strukturer, sociala system och demokratier till förmån för dollarimperiet.

Dollarns globala dominans måste säkras militärt. ”Varhelst den ser sina intressen hotade, skickar bankkartellen den amerikanska militären, som slukar mer än hälften av världens hela militärbudget.” ⁵ Varhelst den amerikanska dollarhegemonin ifrågasätts, används de ovan nämnda medlen för finansiellt eller ekonomiskt krig för att återställa nödvändig underdånighet. Om länder eller regeringar envisas, och inte längre vill sälja sina råvaror för dollar eller inte längre ens accepterar själva dollarn, kräver FSB ingripande av den amerikanska militären:

• I november 2000 ville Saddam Hussein inte längre acceptera dollar för irakisk olja; han accepterade också euron och devalverade därmed dollarn.
• 2003 invaderades Irak på grund av dess förkastande av dollardiktaturen, och så eliminerades hotet mot dollarn.
• Likaså försökte den libyska ledaren Kaddafi stoppa sin oljehandel från att regleras i dollar. Uppror och en militär intervention organiserades då mot honom. Efter mordet på Kaddafi och förstörelsen av hans regeringssystem återintegrerades Libyen i dollarimperiet.
• Ryssland var inte längre beredd att acceptera den amerikanska dollarns överhöghet mot andra valutor och satte upp ett eget betalningssystem (PRO100) utanför den internationella bankkartellen. Putin slog också ryska olje- och gasreserver ur händerna på den amerikanska oljekartellen. Sedan dess har Putin och Ryssland varit dollarimperiets främsta fiende; Ryssland omringas av militära styrkor och bekämpas med alla medel av finansiell och kommersiell krigföring.
• I mer än fem år har Iran varit målet för USA-syndikatets monetära, handelsmässiga och juridiska attacker, eftersom landet också ville sälja sin olja inte bara för dollar, utan också i alla andra valutor. Brutala sanktioner mot alla potentiella köpare och handelspartners har uteslutit länder från världens finansiella system och världsekonomin. Eftersom det fortfarande inte fogar sig blir hoten om militära åtgärder mer och mer brutala.
• Kina frigör sig också från dollarn genom att bygga upp ett konkurrerande valutasystem (Asian Development Bank); och tolererar inte längre dollarns dominans och blir därmed allt mer en fiendestat för Atlantic Financial Syndicate.

Hillary Clinton lovade i sin valkampanj ”att hon ville starta krig mot Ryssland i Ukraina och Syrien i mars”, men korrigerade sig senare att detta inte kunde genomföras före maj 2018. Tur att hon inte blev vald.

Men Amerika är fortfarande under dubbelt tryck med ryggen mot väggen:

• Effekten av ett ohämmat dollartryck har lett till en historiskt unik amerikansk skuldbörda på 32 biljoner dollar, som kan leda till kollaps när som helst – om andra viktiga länder inte längre accepterar dollarn, om bortspekulerade banker, som tillhör det finansiella systemet, kollapsar eller om överskuldsatta länder blir inte kan betala. Dollarimperiet har hittills försökt begränsa dessa faror med nollräntna, men denna metod blir allt svårare att upprätthålla. Det är helt säkert att en ledande valuta (dollar) som sprids utan begränsningar till slut kommer att devalveras. Förtroendet avtar. Finanssyndikatet håller därför redan på att konstruera ett förbud mot kontanter och att ersätta valuta med digitala pengar.
• Dollarimperiet kan bara upprätthållas av en konstant pågående boom. Detta förutsätter ett högt kapacitetsutnyttjande av ekonomin. Den amerikanska ekonomin är dock till 70 procent vapenstyrd, så den kommer bara att booma så länge som vapenproduktionen blomstrar. Och den blomstrar bara om de kan sälja vapen, d v s om det finns tillräckligt med krig i världen. USA:s produktion av militär utrustning är över 600 miljarder euro, tio gånger så hög som Rysslands; och uppgår till mer än hälften av all global produktion av militär utrustning. USA:s president beordrar alla lydstater att beväpna sig (genom att köpa USA:s vapen), men säljer också ohämmat vapen till länder styrda av diktatorer (Saudiarabien).
• Efter Natos och Ukrainas upprustning och efter Syrienkriget behöver den amerikanska försvarsindustrin därför ett nytt försäljningslyft för att hålla igång den ekonomiska boomen i USA, alltså ett nytt krig.

Det är sant att amerikansk politik alltid hävdar att Ryssland, Kina, Iran eller andra länder är krigiska, och att faran från dem är hotande. Ändå visar vapenutgifter och globala aggressionshandlingar (sanktioner, bestraffningar och andra) begångna av USA att det är i synnerhet USA som är krigiska och redo för krig. Och de skickar gång på gång fram Natos generalsekreterare Stoltenberg och politiker från sina lydländer (Maas, von der Leyen) för att agitera mot Ryssland och hota det med krig.

Liksom före första världskriget befinner vi oss därför i en situation där en liten händelse kan utlösa ytterligare en världsbrand. Diktaturer och imperier har alltid använt krig som en sista utväg när de mist sina förstånd. Om den amerikanska ekonomin kraschade på grund av bristande efterfrågan på vapen, eller om dollarimperiets skuldbubbla skulle spricka, står finanssyndikatets hegemoni och supersmakten USA inför sin kollaps, en punkt där politiker inte längre vet vad de ska göra och då de eventuellt skulle kunna ta till det ultimata.

Redan hör vi röster från USA om att kriget mot Iran måste börja i sommar, eftersom förberedelserna hade slutförts.

Det är därför obegripligt att världen inte noterar dessa krigsrisker, att det inte förekommer några fredsmarscher, som tidigare vid mycket mindre akuta situationer, som kräver fred i alla länder och att media, som kontrolleras av finanssyndikatet (t ex Springerpressen), får – utan någon motstånd – agitera mot Ryssland och Iran, istället för att kräva fred.

Vi behöver en ”revolt av alla fredsälskande” för att resa kravet om fred och en skapa medvetenhet till alla folk om faran för krig. Om vi ??förblir passiva och inte försvarar oss i tid, kan en oansvarig USA- och Nato-politik, mot allas vilja, leda oss till ett krig.

Det är inte bara hög tid att varna för denna utveckling, utan vi måste också göra det mer högljutt!

Professor Dr Eberhard Hamer

---

1. JP Morgen Chase, City Group, Wells Fargo, Deutsche Bank, BNP, Barclays
2. Goldman Sachs, Rockefeller, Lehman, Rothschild, Warburg, Lazard och Seife
3. Orzechowski, Peter. Durch globales Chaos in die Neue Weltordnung (Genom globalt kaos till den nya världsordningen), Rottenburg 2016
4. ibid., sid. 61
5. ibid., sid. 62

Originalartikeln från tyska tidskriften Zeit Fragen som utkom 5 november 2019

Översättning till svenska av K Lindelöf med stöd av Google.