Familj, vänner och stridskamrater samlas för att sörja Nazarii Lavrovskyi (31) vid hans begravning vid Lisovekyrkogården i Kiev, 24 april 2024 (Foto: Francisco Seco/AP)
Europa tuggar fradga över Trumps planer på global avspänning, halverade militärutgifter och kärnvapennedrustning, samt – sist men inte minst – hans svek mot Volodymyr Zelenskyj, vår tids pulverspeedade inkarnation av all mänsklig dygd.
För att möta detta eskalerande säkerhetspolitiska hot utan att skattebetalarna märker något ska vi nu ta gemensamma EU-lån och ge pengarna till försvarsindustrin, alternativt använda de frysta ryska pengarna. För vad är väl en stöld av trehundra miljarder dollar när det gäller att rädda vår regelbaserade världsordning? Inte mycket mer än två svenska statsbudgetar, faktiskt.
Ursäkta den överspänt sarkastiska tonen men, som man säger, det är mycket nu. Bakom sarkasmen döljer sig också en viss osäkerhet.
För det första över vad Trump egentligen står för. Från hegemon till desperado, var underrubriken till min förra text som ju handlade om det. Till tidigare utspel om Grönland, Panama och avfolkning av Gaza lades nyligen kravet att Ukraina skulle avstå hälften av sina naturtillgångar till USA som ”tack för hjälpen”. På hemmaplan är det oklart vad som pågår med Elon Musk och hans DOGE, Department of Government Efficiency. Är de ute efter att spara pengar och kväsa the deep state eller är det en nedmontering av själva staten vi ser?
För det andra över vad ”fredshotet” egentligen betyder för oss. Att försöka skada Ryssland har blivit vår tids överideologi, och förutom risken för desperata provokationer – inte minst här vid Östersjön med ”skuggflottan” och Kaliningrad med Suvalki-korridoren – törs jag inte helt lita på fortsatt återhållsamhet från Ryssland. Tänk om de bestämmer sig för att göra något åt oss?
För det tredje över informationslandskapet. På sistone har jag sett mer överdrifter och ren desinformation som stryker mig medhårs. Själv gick jag dessutom på falsariet att Münchenkonferensens ordförande hade börjat gråta över sprickan mellan Europa och USA. I själva verket var han bara rörd över att avsluta sitt uppdrag.
Detta sagt är de nya amerikansk-ryska kontakterna förstås hoppingivande. I bästa fall förmår inte Europa göra mer än att bjäbba emot. Och kanske börjar vindarna svänga efter det tyska valet om en dryg vecka. Ukraina självt närmar sig i vilket fall som helst en kapitulation.
En viktig fråga är, trots allt, hur det ukrainska samhället ställer sig till en fred på Rysslands villkor. Den krigslinje som Zelenskyj kommit att företräda, hur populär är den egentligen?
Vi vet att Ukrainas armé (till skillnad från Rysslands) måste tvångsrekrytera nya soldater och att enormt många av dem deserterar. The Times har också rapporterat om en ukrainsk opinionsundersökning gjord i november av något som heter Social Monitoring Centre, där bara 16 procent sa att de skulle rösta på Zelenskyj om det vore val då. Hela sextio procent föredrog att han inte ens ställde upp för omval.
Alternativet ser dock inte mycket roligare ut: förre överbefälhavaren och Bandera-anhängaren Valerij Zaluzjnyj med 27 procents stöd. Han anses ha brytt sig mer om soldaternas liv än vad presidenten gjort, men det gör honom ju inte till fredsduva.
Massiv krigspropaganda och förföljelse av oliktänkande samt massmedier som levt på pengar från USAID (medan proryska TV-kanaler förbjöds för fyra år sedan och sovjetiska symboler och vänsterpartier ännu tidigare) kan såklart skapa en sådan opinion. Den utbredda förlusten av vänner och anhöriga i kriget kan cementera den.
Ett annat opinionsinstitut, Kiev International Institute for Sociology, hävdar dessutom att Zelenskyj visst åtnjuter stort förtroende. 57 procent i den senaste mätningen.
Kanske är siffrorna missvisande. Kanske går de flesta ukrainare redan i dag med knuten näve i fickan, vägrar delta i opinionsundersökningar eller får sina svar strukna. Men jag skulle inte räkna med det. Som sagt, vi går in i ett mer komplicerat skede. Förhoppningsvis får dödandet snart ett slut.
De här opinionsundersökningarna blir ju även missvisande eftersom de inte genomförs i de östra delarna av Ukraina och inte heller i Krim som Ukraina fortsatt menar tillhör Ukraina. Tar man med dessa regioner blir stödet för Zelenskyj ännu lägre. Dessutom, under krigstid är nog inte folk helt villiga att säga vad de verkligen känner, Ukraina är ju inte direkt en rättsstat där det råder full yttrandefrihet precis. Ifrågasätter man Zelenskyj ses man väl närmast som landsförrädare.
På tal om USAID och ”Kiev institute of sociology”: ”The private polling company, ’Kiev institute of sociology’ which Western media quotes as source of Zelenskys ’57%’ popularity, is owned and operated by a Zelensky ally and State employee (at the National Univeristy of Kiev) Volodymyr Paniotto. It’s also indirectly funded by USAID, NED and Soros foundation” Källa.
Och på tal om låga förtroendesiffror, ukrainska webbsidan Strana.UA menar att förtroendet är på just 16 procent: ”On Thursday, Ukraine’s Strana.UA media outlet cited a recent survey conducted by the Socis polling company indicating that only 15.9% would vote for Zelensky, with Zaluzhny enjoying the support of 27.2% of respondents.”
Men Zelensky har blivit västs lilla barn som ska skyddas över allt annat, även om så Ukraina går under som stat, uppenbarligen. Det hade varit så lätt för Zelensky att avgå och låta en mer realistisk ledare ta över, men han klamrar sig fast vid makten, han njuter ju av att få åka världen runt och stå framför kameror och få miljonbidrag.
Ett gammalt urklipp.
Den 18 juli 1988, när det blodiga kriget mellan Iran och Irak närmade sig sitt slut och ett fredsavtal skulle ingås, blir företagsledare världen runt oroliga över utvecklingen. Börsexperterna kommenterade näringslivets oro på följande sätt: ”Nivån på Wall Street-börsen föll på måndagen på grund av oro inför hotet om fred mellan Iran och Irak.” Dagen därpå är fredshotet så allvarligt att man nu talar om chock. Börsrapporterna i DN lyder den dagen så här: ”Även på tisdagen sände hotet om fred i kriget mellan Iran och Irak chockvågor längs Wall Street. Dow Jones industriindex sjönk under den psykologiskt viktiga gränsen 2100.”
Det är väl så att hela västvärlden länge plågats av ett allvarligt militärindustriellt komplex.
Tobias L!
1. Du skrev: ”Volodymyr Zelenskyj, vår tids pulverspeedade inkarnation av all mänsklig dygd” – vilken är bevisningen för att Volodymyr Zelenskyj signifikant drivs av psykoaktiva preparat, eller använder psykoaktiva preparat i någon större utsträckning? Finns där någon bevisning för tidigare eller oviktig användning av olagliga psykoaktiva preparat som är relevant i dagens läge?
2. Du skrev: ”förre överbefälhavaren och Bandera-anhängaren Valerij Zaluzjnyj”. Vilken är bevisningen för att Valerij Zaluzjnyj är en anhängare av Stepan Banderas idéer?
Jag vill göra en motsatt bedömning på en punkt. Du skrev: ”Att försöka skada Ryssland har blivit vår tids överideologi”. Verkligheten är tvärtom. Ryska federationen var 100-procentigt säker bakom sina gränser av 1991. Rysslands säkerhet och oberoende inom sina erkända gränser garanterades av kärnvapen, av konventionella vapen, av Folkrepubliken Kinas styrka, och framför allt av västerlänningars egen vilja. Västländer ville göra halt vid Rysslands gräns, och handla med Ryssland, och umgås normalt. Alla imperialistiska framstötar, militära eller ekonomiska, som skulle hota Rysslands oberoende, var uteslutna.
Du och ni andra lindelof.nu-skribenter, som skriver om hot mot Ryska federationen, har rätt om en sak: OTAN (Nato) och EU expanderade österut, med folkligt stöd i länderna som anslöt sig. Så gott som varje regeringschef och statschef från Estlands första självständighetsperiod mördades av Socialistiska rådsrepulikernas union. Sådant påverkar Estlands vägval. Men östutvidgningen är en för lång diskussion för denna kommentarstråd. Huvudsaken är att påståendet om ”vår tids överideologi” ”att försöka skada Ryssland” är fel. Det enda argumentet för en sådan utsaga vore att Ryska federationens säkerhetsintressen skulle ha skadats av östexpansionen, men det är inget existentiellt hot och framför allt ingen ”skada” på själva Ryssland.
Slutligen, vilka ”desperata provokationer” skulle västländer kunna tänkas hitta på? Varför skulle Kaliningrad och Suwalkikorridoren kunna bli ett problem, så länge Polen, Litauen och övriga västländer håller sig inom sina territorier? Vad skulle kunna tvinga Ryska federationen att ingripa med maktmedel mot Sverige och andra Östersjöländer? Eftersom du är orolig måste du ha någon typ av olaglig verksamhet av västländer i tankarna?
Den heta linjen mellan Moskva och Washington visar på människornas oförmåga att leva förnuftigt tillsammans, men är samtidigt ett uttryck för deras insikt om att de måste leva tillsammans.
Hela tiden står de ledande stormakterna i fokus. De agerar nästan alltid med yttersta försiktighet, i medvetande om dödlig fara, i ömsesidig misstro och fruktan. Som nästan alltid i akuta situationer söker man lösningar med förhoppningen om förhandlingar, i det bräckliga stöd som en internationell rättsordning ger.
Det intryck man får, förmedlar en känsla av hopplöshet och resignation, av förvirring och förtvivlan över en maktpolitisk kamp som går ut över deras livsbetingelser. Vad återstår egentligen att slåss om?
Hur skall vi förstå vad som händer och det går så fort. Nu har den nya USA administrationen tagit till sig vad den åldrande Kissinger sade strax före sin död, nämligen att USA måste förbättra sina relationer med Ryssland för att kunna fokusera på Kina. USA klarar ej av en tvåfronts-konfrontation, kapprustning m m. Så vad vi ser är en lite omvänd variant av att försöka slå in en kil mellan Kinas och Rysslands samarbete, liknande Nixon och Kissinger gjorde på 70-talet när man förlorat Vietnamkriget och var rädda att Ryssland och Kina skulle gå vidare i sitt samarbete när de stöttade Vietnam. Hur skall Zelenskyj klara sig nu när han har två stormakter emot sig USA och Ryssland, ett brutalt uppvaknande för alla Nato-förespråkare att Nato är ingenting utan USA.
Ökade satsningar på militären och vad det innebär för oss medborgare så som jag förstår det.
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) för år 2023 uppgick till cirka 6.208 miljarder kronor. Upp till 5 procent av det är 314 miljarder vilket är vad många nu kräver att vi skall satsa på militären.
För år 2024 beräknades statens inkomster till 1.303 miljarder kronor och utgifterna till 1.384 miljarder kronor.
314 miljarder av en statsbudget på 1.384 miljarder är 22 procent. Vi skall alltså satsa 22 procent av vår statsbudget på militären. Om vi istället hade behållit vår satsning på militären till 2 procent hade vi satsat 124 miljarder, vilket skulle ge 10 procent av stadsbudgeten. En ökning till 5 procent av BNP innebär alltså en ökning från 10 procent av statsbudgeten till 22 procent. Övriga stora poster i statsbudgeten är t ex pensioner, utbildning och sjukvård som antagligen får maka på sig om satsningen på militären skall ökas, om inga nya intäktsposter dyker upp som t ex högre skatter.
Slutsats våra politiska ledare måste verkligen ha mycket på fötterna när det gäller att visa att vi är hotade av t ex Ryssland, Kina eller Iran som utsetts till våra fiender. Kanske skall nu också Nordkorea läggas till, även om ingen verkar ha sett alla de 10, 12, 50 eller 100 tusen som invaderat Ryssland. Kan de inte visa detta så föredrar jag att pengarna satsas på t ex utbildning och sjukvård. Att inte satsa på utbildning och sjukvård innebär sannolikt ett större hot mot Sveriges framtid än Ryssland, Kina, Iran och Nordkorea.
Sven A!
Du skrev: ”även om ingen verkar ha sett alla de 10, 12, 50 eller 100 tusen som invaderat Ryssland”. Hur många militärt organiseradE medborgare från Demokratiska Folkrepubliken Korea tror du befinner sig i Ryska federationen?
Bra fråga, Jan Arvid G! Jag tror du är rätt person att upplysa oss om hur många militärt organiserade medborgare från USA, som befinner sig i t ex Italien, Nederländerna, Norge, Kosovo, Rumänien, Estland, Irak, Syrien, Japan, Sydkorea, Filippinerna, Chagosöarna, Guam, Samoa, Grönland, Haiti …
Till skillnad från antalet nordkoreaner i Ryssland är siffrorna nog inte hemliga, men det gör dem inte mindre intressanta. Tid och arbete krävs dock.
PS: Jag glömde Kenya, Guatemala, Tyskland, Turkiet och några till.
Ryssland den stora ondskan i världen som hotar att invadera Europas övriga länder där det alltid råder en väl civiliserad ordning.
Ett klassiskt begrepp som vi medborgare i allmänhet blivit upplysta om och då inte minst har det kommunistiska spöket varit synonymt med ofrihet och nöd.
En sanning i historiskt perspektiv vi i allmänhet kanske tar alltför lätt på innan en god analys genom bakgrundsfakta är gjord.
Det är därför historieläsning är så viktig för att förstå och därmed ta sig an en framtida human utveckling.
Betänk att västvärldens historieskrivning i jämförelse inte har mycket att yvas över och denna inte alltid vackra skrivning fortlöper dessvärre än idag där människor lever under vidriga förhållanden i fattiga länder. Länder vars billiga arbetskraft under mycket tuffa förhållanden tillverkar prisvärda varor i syfte att exporteras till oss i det rika Europa.
Att Europas säkerhet och frihet vilar på att ”vi måste vinna kriget” över Ryssland borde nog vara föremål för en bättre, allmän historiekunskap i fråga hur vi hamnat i denna orostid.
För övrigt – inte minst, försöka se bjälken i vårt eget öga.
Jan Arvid G!
Svårt att säga, men jag kan säga att jag inte tror de är många i Kurskregionen som fortfarande delvis kontrolleras av Ukraina. Hade de varit många så hade de inte behövt visa AI-bilder eller skylla på att nordkoreanerna bränner sina ansikte för att inte kunna bli identifierade. Även med ett bränt ansikte borde DNA kunna visa ungefär varifrån personen kommer.
Ett annat påstående är att de spränger sig själv med handgranat för att slippa bli identifierade.
En svensk legosoldat påstod dessutom att de går på långa led så att de lätt kan mejas ner, enligt vår hjälte slåss man så i Nordkorea.
Jag tror mer på att det finns österut, ungefär 11 tidszoner bort, där de övar tillsammans med ryska styrker sedan länderna skrev ett försvarsavtal. Där borde de kanske lära sig att det är dumt att gå på långa led mot fienden om man vill överleva. Kim Il Sung var ju veteran inom den sovjetiska Röda Armèn och borde väl ha lämnat efter sig några kunskaper i krigföring som är mer aktuella än samurajernas. Kan man tycka.
Annars så lever jag i spänd förväntan på när även Nordkorea inkluderas i Sveriges analys av vilka som är våra stora hot efter Ryssland, Kina och Iran. Och alla vill dom väl ha Gotland. Gotland är fint.
Nu två timmar senare märker jag att tonen i min skrift ovan är lite konfrontativt polemisk. Ursäkta! Jag tror faktiskt att det finns folk som redan gjort ungefärliga sammanställningar på fördelningen av US-soldater på olika länder, öar, militärbaser m m. Denna varierar förstås med de politiska konjunkturerna. Om någon hittar en sådan lista, vore det intressant att se den här på lindelof.nu.
Sven A!
Du skrev att du ”kan säga att [du] inte tror [nordkoreanerna] är många i Kurskregionen”. Sådana nordkoreanska soldater existerar alltså, menar du om än inte så många?
Men finns de alls? Den vanligaste debattekniken på lindelof.nu är denna: ”Jag (som är partisk för Ryssland/Kina/Nordkorea) tycker att det är osannolikt att Ryssland/Kina/Nordkorea skulle göra något så konstigt som Ukraina/Förenta staterna/annat västland påstår; därför kan vi nog vara säkra på att Ryssland/Kina/Nordkorea INTE har gjort detta konstiga. För Ryssland/Kina/Nordkorea har ju logiskt tänkande och kompetenta ledare, som inte gör konstiga saker.”
Att Demokratiska Folkrepubliken Korea, med Ryska federationens medverkan, skulle ha ett fåtal soldater i Kurskregionen förefaller konstigt. Vad skulle ett enskilt kompani göra där? Alltså existerar nog inte koreanska soldater i Kurskregionen, inte ens de ”inte så många” som du hypotetiskt övervägde. Det är slutsatsen med lindelof.nu-logik.
Eftersom jag av princip inte skriver ironiskt vill jag tillägga, att jag gör en annan bedömning av nordkoreanernas antal än du.
Jan Arvid frågade:
Du skrev: ”förre överbefälhavaren och Bandera-anhängaren Valerij Zaluzjnyj”. Vilken är bevisningen för att Valerij Zaluzjnyj är en anhängare av Stepan Banderas idéer?
Zaluzjnyj hade ett stort inramat foto av Stepan Bandera på väggen på sitt arbetsrum finns bilder på det.
Sedan blev han avsatt p g a bland annat att han favoriserade Azov-battaljonen (i huvudsak ny-nazister) att de ej behövde göra/ta de hårdaste striderna som resulterar i många döda. Det skapade ett stort missnöje i Ukrainas armé som gjorde att han avsattes och skickades som ambassadör i London.
Osäkert om han har tagit med sig fotot på Stepan Bandera , till sin Ambassad i London, denna massmördare. I Babi Yar dödade hans organisation 33.771 st judar på två dygn. Här en artikel i Sydsvenskan.
Jan Arvid G!
Ingen skulle bli gladare än jag om du med en icke-lindelofiansk debattmetod kan visa hur din ”bedömning av nordkoreanernas antal” ser ut. Jag har nämligen letat efter de där nordkoreanerna ett tag nu. Det sista jag läste var tror jag i NYT som påstod att de åkt hem, sedan påstod Zelenskyj dagen efter att de var tillbaka. Nästan alla källor jag stött på kommer från antingen Ukrainas säkerhetstjänst eller dito Sydkoreas. Jag tror inte de är neutrala i sin information. Jag väntar…
Sven A!
Där finns olika typer av möjlig bevisning för frågeställningen ”Var, och i vilka antal, har nordkoreanska soldater befunnit sig i Ryska federationen 2024–2025?”
1) Språkprov och förhör med tillfångatagna soldater. 2) DNA-test på stupade soldater (med felkällan att personer med koreanskt påbrå bor i Ryssland). 3) Soldaters tillhörigheter och utrustning, särskilt tryckt och handskriven koreansk text. 4) Uppsnappade hemliga dokument från Ryska federationen eller Nordkorea. 5) Spionrapporter inifrån Ryssland och Nordkorea. 6) Inspelningar från eller bakom fronten som tydligt identifierar personer som koreaner. 7) Ögonvittnen.
Västliga (inklusive ukrainska och sydkoreanska) statliga organ kombinerar (eller förfalskar) olika slags bevisning. Vi medborgare ser slutresultatet av bevisningsbearbetningen i media. En rapport från CNN innehåller påtagliga detaljer. Är det framlagda materialet en bluff? Förfalskad handskriven koreanska? Kanske det. Finns där skäl att tro att de filmade tillfångatagna soldaterna är en bluff?
Om mitt liv hängde på att jag hade rätt, skulle jag säga, att fångarna, och materialet från västliga och västallierade stater, tyder på att ett fyrsiffrigt antal nordkoreanska soldater befunnit sig vid eller nära fronten. Hur kommer jag fram till det? Jag ställer upp, som motvikt, kunskapen om tidigare falska uppgifter från västliga stater, och väststaters motiv för att rapportera om nordkoreaner: skapa stöd för Ukrainahjälp. Trots denna motvikt står jag för tillfället kvar vid min gissning. Jag kan ha fel på grund av min grundinställning till konflikten.
Det som jag väder mig emot i många av dina inlägg är mängden av ovidkommande bedömningar. Tag till exempel detta: ”En svensk legosoldat påstod dessutom att de går på långa led så att de lätt kan mejas ner, enligt vår hjälte slåss man så i Nordkorea” och ”alla vill dom väl ha Gotland. Gotland är fint.” Vad är det för mening att hålla på på det viset? Varför vore ”legosoldaten” Christopher Forsbäcks frivilliga stridsinsats med vanlig ukrainsk soldatlön föraktlig? Mitt intryck är att du är mer styrd av din proryska förutfattade mening än jag är av min nuvarande grunduppfattning om kriget.
Kamrater, debattdeltagare!
Låt Er inte luras in på ett nordkoreanskt stickspår av den gode Jan Arvid G. Fråga Er bara en sak: Vad gör nordkoreanerna (om de nu finns) i den ryska Kurskregionen? Svaret kan ju enbart bli det självklara: FÖRSVARAR SITT BRODERLANDS GRÄNSER! Det är för mig uppenbart nu att legitimiteten i Ukrainas ”försvarskrig” för sitt eget territorium tagit väsentlig skada av det (måhända taktiskt försvarbara) klara angreppet på Ryssland utanför Ukrainas gränser. Om det har det varit förbluffande lite diskussion både här och i gängse regimmedia (DN, AB, SvD, SVT, SR, Expressen m fl). Tidigare hade vi bara bombardemanget mot de boende i Donbass och andra rysktalande regioner i sydöstra Ukraina som tydligt bevis på Kievs avsikter. Nu finns mycket mer att ifrågasätta Ukrainas agerande med!
Jan Arvid G!
Kan ge dig en glädjande nyhet, det har verkligen tagits DNA på en av alla dessa nordkoreaner enligt CNN (som ju är en väldigt icke-lindelofiansk källa): ”Ukrainian troops have taken DNA samples – saliva swabs and locks of hair – from the dead, which they said showed them to be of East Asian extraction”
Östasien håller nära 25 procent av världens befolkning och brukar inkludera, Kina, Japan, Sydkorea, Nordkorea,Taiwan och Mongoliet. Så vi närmar oss, nu vet vi alltså att den döda soldaten tillhör 1/4 av jordens befolkning.
Artikeln visar också vad som påstås vara nordkoreanska trupper vid Sergeyevka vid kinesiska gränsen. Och Sergeyevka lär väl ligga ett par tidszoner närmare Ukraina så om något så visar det att nordkoreanerna är på väg, fattas bara 9 tidszoner så är de framme i Kursk.
Tyvärr delger CNN magert med bilder på nordkoreaner just i Kursk, de borde ju vara lätta att fotografera för enligt artikeln har de inga hjälmar (för att kunna springa fortare) och springer rakt fram enligt koreansk taktik (mer högstående folk springer i zigzag) så något enstaka foto borde väl gå att få fram? Kanske borde nästa sändning med stöd till fortsatt krig i Ukraina innehålla några begagnade mobiltelefoner? Länk
Dennis Z!
I ett legitimt försvarskrig kan en stat överskrida den anfallande statens gräns. Ditt argument är obegripligt. Skulle Iran ha gjort halt vid Iraks gräns?
Sven A!
Jaja. Dina livsval är din sak. Jag har inget mer att säga om det.
Dennis Z!
Jag ser det inte så konstigt naturligtvis om nordkoreaner deltagit i striderna i Kursk, eftersom de har en militärallians med Ryssland. Frågan är bara viktig eftersom den gjorts viktig i västmedia och tidigt kopplades till mer långdistansvapen till Ukraina, som i sin tur hotade att passera de ryska ”röda linjerna”. Dessa vapen sågs som omöjliga av Biden tidigare, eftersom de kunde provocera rysk användning av kärnvapen.
På Koreahalvön har dessa trupper setts som ett hot mot Sydkorea. Som jag ser det är valet av nordkoreaner i propagandan perfekt, p g a av världens syn på Nordkorea, som en regim bortom vansinnets gräns. Från Ukrainas horisont är det också ett bra val eftersom speciellt Västukraina med sitt arv från Stepan Bandera har en klar rasistisk slagsida. Ryssar är asiater som per definition är ett lågstående folkslag, och vad är då bättre än att kunna presentera asiater som har sitt ursprung ännu längre bort i Asien. Och för att bevisa hur lågstående och galna de är så presenterar man alla dessa historier om nordkoreaner som springer med brända ansikten, utan hjälm och skyddsväst rakt mot döden på rak linje.
Jan Arvid G, jag vet inte vem den här Forsbäck är, men måste erkänna att jag är lite misstänksam mot en del av våra legosoldaters motiv.
Fredrik Hallström, chef för kontraterrorism på Säpo varnade tidigt för svenska extremisters intresse för att delta i kriget i Ukraina.
Nu kultur: ”När de stora träffas och kommer överens… huka dig lille man”, men jag hittar inte om det var Brecht som skrev det.
Andreas F! (Alltså den första kommentaren av alla ovanstående.)
Förtroende och väljarstöd är olika saker, Ebba Busch hade exempelvis förtroende bland 18 procent av svenska väljare men bara 2,6 procent skulle rösta på KD om det vore val i dag, enligt Novus januarimätning. Så Zelenskyj kan nog ha 16 procents väljarstöd och ändå förtroende från 57 procent. Efter Trumps utfall mot honom rapporterade ett annat institut, Rejting, häromdagen att förtroendet hade ökat till 65 procent.
Zaluzjnyjs förtroende är enligt samma mätning uppe i 76 procent, vilket kanske tyder på att den inte är skräddarsydd för att behaga Zelenskyj?
Jag ser ingen anledning att lita på någon av de här mätningarna men samtidigt vet jag inte riktigt på vilken grund man skulle kunna hävda att de har fel.
Torgny F!
Tack för att du svarar i stället för Tobias L. Eftersom jag är noggrann med att svara vill jag säga, att jag skall skriva en artikel som bland annat tager upp det du skriver om högerextremism i Ukraina.
Någon annan kanske vill svara åt Tobias L även på min andra fråga: ”Du skrev: ’Volodymyr Zelenskyj, vår tids pulverspeedade inkarnation av all mänsklig dygd’ – vilken är bevisningen för att Volodymyr Zelenskyj signifikant drivs av psykoaktiva preparat, eller använder psykoaktiva preparat i någon större utsträckning? Finns där någon bevisning för tidigare eller oviktig användning av olagliga psykoaktiva preparat som är relevant i dagens läge?”
Personers eventuella knarkande är oftast oviktigt, men jag tycker sådana källkritiska frågor är viktiga i allmänhet av trovärdighetsskäl, och i detta fallet är det viktigt på grund av den hets mot Volodymyr Zelenskyj och Ukraina som jag har påtalat i flera kommentarer.
Jan Arvid G!
Vill i så fall tipsa om en bok av Grezgorz Rossolinski-Liebe, Stepan Bandera: The Life and Afterlife of a Ukrainian Nationalist: Fascism, Genocide, and Cult, Stuttgart: Ibidem Verlag, 2014, 656 pages
En artikel
https://www.wsws.org/en/articles/2022/10/04/kmmk-o04.html
Samt
Moss Robeson is a young independent researcher in New York City who has run a prominent blog, “Bandera Lobby,” about the history and contemporary political role of the movement associated with the Ukrainian Nazi collaborator Stepan Bandera. He has documented the ties of both the Republican and Democratic parties to the Ukrainian Banderites and neo-Nazis and their role in the Ukrainian state apparatus and military.
En Artikel
https://www.wsws.org/en/articles/2024/09/13/czgh-s13.html
Lite att bita i om om du vill skriva om högerextremism i Ukraina.
Herr redaktör!
Varken artikelförfattaren eller någon annan har svarat på min fråga. Tobias L skrev: ”Volodymyr Zelenskyj, vår tids pulverspeedade inkarnation av all mänsklig dygd”. Jag frågar vilken bevisningen är för att Volodymyr Zelenskyj använder olagliga eller olämpliga psykoaktiva preparat, eller använder psykoaktiva preparat i någon större utsträckning? Kan någon belägga beroende eller nämnvärd konsumtion? Vänligen bortse från gammal och irrelevant konsumtion av den typen som Barack Obama sagt att han ägnat sig åt.
Om ingen kan belägga detta, vill redaktören då beklaga, att desinformation från Ryska federationen publicerats i lindelof.nu?
Jan Arvid G!
Klara bevis för att Zelenskyj är kokainmissbrukare går inte att frambringa. Ord står mot ord. Gogglar man ”Zelensky kokain” radar ett oändligt antal artiklar upp sig som alla säger samma sak, nämligen att det är ”fake” att Zelensky missbrukar kokain. Sådant är Internet (och AI), man silar materialet på ett politiskt lämpligt sätt. Att dementierna så våldsamt dominerar tar åtminstone jag som ett tecken på att det kanske kan ligga något i påståendena att Zelenskyj missbrukar kokain. Men säker kan man alltså inte vara.
Knut L!
Tack för det slutliga klargörandet. Nu vet jag vem du är.
I krigets inledningsskede för tre år sedan uppmanade Putin ukrainarna att inte följa ”narkomaner och nazister”. Konfunderad över vad han menade med narkomaner letade jag på nätet och fann att Zelenskyj tidigare hade utmålats som kokainist. På Youtube hittade jag en video där en (anonym) ukrainsk läkare hade satt samman videomateriel med Zelenskyj i olika sammanhang, där denne uppvisade ett annorlunda beteende som enligt läkaren tydligt visade på omfattande kokainmissbruk. Jag fann det ganska övertygande. Särskilt med tanke på Zelenskyjs bakgrund i showbusiness där sådant nog är mycket vanligare än i politiken. Dock inte så vattentätt att jag hittills valt att luta mig mot den här omständigheten i mina texter. Litet handlar det väl också om att inte i onödan stöta bort läsare med alltför snaskiga påståenden. Men efter att nu i januari ha genomlidit två timmar av Lex Friedmans intervju med den sedvanligt fladdrige Zelenskyj kunde jag inte riktigt hålla mig längre, och i min text ”Överge krigsmålen” skrev jag då så här:
”Zelenskyj lyckas aldrig hålla en röd tråd, aldrig riktigt fokusera på något, tappar oförklarligt enkla ord som barnhem och massgrav, och har sin tröttsamt raspiga röst. Ändå är han gränslöst beundrad i vår offentlighet. Liksom av Friedman.
Är det hans energi som gör det? Flödar den ur kokain? Eller har han bara ADHD?”
I den här texten återkom alltså ämnet. Är det relevant att uppmärksamma detta? Som uttryck för en allmän ansvarslöshet från Zelenskyjs sida tycker jag att det är det. Hans person har idealiserats så mycket att det blir nödvändigt att försöka erbjuda en nykter motbild.