Tre saker om mordet på Gadaffi:

1) Gadaffi var inte en betydelselös tyrannisk pajas. Han betydde mycket för Afrikas avkolonisering. Att bilden av honom just nu är så endimensionell i dagens medier kan man bara beklaga.

2) Hur det gick till när han togs av daga blir nog svårt att utreda. Men NATO-bomberna gjorde nog grovjobbet. FN-systemet har fått sig ännu en knäck.

3) Hur de stridande klanerna, de så kallade rebellerna, med sina urgamla intressen att försvara ska kunna enas för att bygga någon slags samhälle för Libyens befolkning är svårt att se. Landet ligger nu vidöppet för utländska krafter med oljevittring för återkolonisering.

Bloggportalen: Intressant
Andra bloggar om: , ,

Föregående artikelSydafrika i svart-vitt
Nästa artikelBonusmaterial (från boken ”Tack för idag, slut för idag”)
Knut Lindelöf
Redaktör för lindelof.nu, skribent och författare. Pensionerad mellanstadielärare och skolledare. Bosatt i Uppsala.

6 KOMMENTARER

  1. Du har helt rätt Knut. Var och en som vill veta mer om spelet om Libyen bör läsa Kerstin Berminges blogg Motvallsbloggen. Hon har följt händelseutvecklingen i Libyen sedan kriget startade. I går rådde hallelujastämning i Studio Ett efter det blivit klart att ”rebellerna” släckt ljuset för Khadaffi. Alla talade i termer av ”vi”. ”Vi”, alltså Sverige, hade varit jätteduktiga som bidragit så förtjänstfullt i detta ”befrielsekrig”. Metoden att låta USA, Nato och andra små hjälpnationer avsätta statschefer skulle bilda mönster för framtidens humanitära krigsinsatser.

  2. Ja, det är otroligt hur många som går på MSN:s snack om ”diktatur” och ”tyrann”. Ett led i demoniseringen. Enligt uppgift som jag fick häromdagen var Libyen det första land som Nelson Mandela – p.g.a. av Libyens stöd – ville besöka som president. Men han övertalades att inte göra det av Margaret Thatcher. Och som realpolitiker är det svårt att vara självständig, när ett av världens ekonomiska centrum kommer med krav.

  3. I maj 1994, då Nelson Mandela blev president, hade Margret Thatcher varit borta från 10 Downing St i fyra år och jag tror inte att de träffades då, än mindre att hon då skulle ha något inflytande på Mandela. Möjligen kan du avse hans besök i London efter frigivningen, då han träffade MT.

Välkommen, du är nu inloggad! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.