Gåtfull matematik?

En brittisk matematiker…

En del av skoldebatten handlar om hur vi ska stimulera barn att intressera sig för matematik. Av en brittisk matematiker fick jag följande matematiska lek, en lek som en gång stimulerade honom att bli matematiker:

  • Ta ett valfritt 3-siffrigt tal, t ex 387, där första och sista siffrorna måste skilja sig mer än 1.
  • Skapa ett nytt 3-siffrigt tal genom att läsa det första baklänges, d v s i detta fall blir det 783.
  • Subtrahera det ena från det andra. Tack vare att första och sista siffrorna skiljer sig mer än 1 får du nu alltid ett tresiffrigt tal, i detta fall 396.
  • Genom att läsa detta 3-siffriga tal baklänges skapar du nu ett andra, i vårt fall 693.
  • Addera dem och lägg svaret på minnet.

Hmmm?

Gör nu om det hela med ett annat valfritt 3-siffigt tal.

Det var ett märkvärdigt svar…

Ta ett tredje 3-siffrigt tal och gör om hela operationen

Nä, nu djävlar!

Jo, det var sant, matematikern heter David Acheson.

  3 kommentarer for “Gåtfull matematik?

  1. Hans Andersson skriver:

    Anders P!
    Du lyfter fram något viktigt som i hög grad saknas i svensk matematikundervisning. Lek med siffror men även motsvarande varianter när det gäller geometri och andra moment inom matematiken.

    Detsamma gäller för övrigt i språkundervisning som exempelvis att bilda nya ord utifrån morfem d v s ordens minsta betydelsebärande delar som i polisbil där rotmorfemet är bil. Bilda sedan nya ord utifrån rotmorfemet ex. bildörr, dörrvakt, vaktmästare osv tills det tar stopp.

    I det här avseendet brister det mycket i svensk undervisning, inte minst i matematik. Allt för ofta kan lärarna bara undervisa utifrån en eller möjligen två metoder vilket inte räcker för att få med alla eleverna på banan och undervisningen blir urtråkig.

    Dessutom kommer det ut nya lärare med såväl bristande pedagogisk förmåga som grundläggande matematiska kunskaper. Träffar ibland på gamla elever i stan som har gått Lunds Tekniska Högskola med bra resultat. Inte sällan får dessa elever rycka in som extralärare på högskolan för elever som kommit in men inte har tillräckliga baskunskaper. Detsamma gäller ofta på Lärarhögskolorna.

    Allt detta och även andra faktorer återspeglas i Pisaresultaten. Pinsamt senast med det stora jublet över förbättringen i den senaste mätningen, som likafullt var det näst sämsta resultatet någonsin.

    Ett mycket viktigt inslag är varianter av det du visat oss för utvecklandet av var och ens matematiska sinne, det är alltför många elever som tror att de är urusla i matematik, när de i själva verket ibland under hela sin skolgång fått undermålig undervisning.

    Detta har jag erfarit då jag även har behörighet som speciallärare där jag genom åren mött säkert mer än 100 elever, mest flickor för övrigt, som uppfattat att de är usla i matematik, vilket gör det extra trevligt att överbevisa dem att de faktiskt kan matematik med rätt pedagogiskt upplägg.

  2. Anders Persson skriver:

    Det senaste svenska Pisaresultatet är ett exempel på vad man i matematisk statistik kallar “regression to the mean”. Den positiva tolkningen är att om Zlatan i medeltal gör två mål per match, men en dag plötsligt gör fem, så är det inget att oroa sig för om han i ytterligare nästa match ger tre, eller “bara” två.

    Den negativa tolkningen är att Sverige i allmänhet (“the mean”) lyckas “dåligt” på Pisa. Om vi något år får “mycket dåliga” resultat, så behöver en “förbättring” nästa gång till bara “dåligt” inte innebära att något gjorts åt undervisningen i mellantiden.

    “Regression to the mean” håller sportjournalister sysselsatta:
    – Varför gjorde Zlatan bara två mål? Håller hans äktenskap på att paja? Är han osams med lagledaren? Har han blivit sjuk? Har han ekonomiska problem? osv osv

  3. Bengt Svensson skriver:

    Matematikundervisningen verkar ha kopplats bort från det konkreta och sinnliga. Ännu i slutet av 60-talet satt vi och plottade och handritade ellipser, hyperbler etc fram till studentexamen. Den kopplingen mellan hand, öga, hjärna tycks borttappad.

    Den yttersta abstraktionen tillhandahålls av den där trollerilådan, som kallas miniräknare. Slå in några tal, och ut poppar ett nytt tal. Precis som efter en lyckad trolleriföreställning går man hem imponerad men begriper inte vad som hände.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.