God Jul!

julkortstomte

För andra året i rad står den här lilla tomtgumman (eller -gubben) alldeles stilla och tittar på mig varje gång jag kliver ut ur dörren från min bostad, eller när jag kommer ut ur hissen på väg in, från 1:a advent till min namnsdag.

Det är min grannes skapelse. Den (hen) står på dörrmattan för att inte skräpa ner, vilket vi uppskattar mycket, och den gör absolut inget väsen av sig, annat än att den tar lite plats. Men det gör inget. Bara stövlarna får flytta på sig i juletid.

Den är ett uttryck för sann kreativitet och originalitet. Något liknande i tomteväg har jag aldrig skådat. Av sten, av pinnar, av kottar … Ja. Men aldrig en så här stor tomte av björnmossa med kottenäsa och lavskägg – av skägglav!

Jag ska erkänna att jag inte är någon älskare av tomteprydnader och julgirlander. Men denna är ett undantag. Den tycker jag om på något ogripbart sätt. Den uppmanar mig – varje gång vi ses med sitt ytterst diskreta tilltal – att tänka att även den finns och har en roll att spela. Och denna påminnelse kan vara på sin plats i julbrådskan när klappen ska klappas, skinkan ska skivas och även bloggen ska matas med nya väsentligheter.

Jag blir faktiskt glad nästan varje gång jag ser den, och ibland säger jag något vänligt, ja kanske lite uppmuntrande.

Så lägger jag nu ut min tomtefundering som en väsentlighet till alla mina trogna läsare, men även till er andra och en önskan om en …

stilla och eftertänksam God Jul,
och förstås …
minst ännu ett Nytt År!

... är läst 313 gånger!

  17 kommentarer for “God Jul!

  1. Ulla Wennberg skriver:

    Den är ju jättefin! Hej tomten och god jul till dig Knut!

  2. Ditt inlägg gladde mig, Knut. Jag håller med dig och finner att även på avstånd blir jag förtjust i och över tomten. Undrar om den har något namn.

    Hälsa gärna grannen också.
    God Jul till er!

  3. Björn Nilsson skriver:

    Som varande naturväsen är väl tomten helt logiskt hopsatt av kottar, mossa och annat löst just från naturen!
    God jul & Gott nytt år!

  4. Bengt Svensson skriver:

    Jag tycker det liknar mer ett troll med röd luva. Kanske även trollen klär ut sig till jultomtar?

  5. Leif Strandberg skriver:

    Apropå naturväsen – eller inte. Jag tror det var Simone de Beauvoir som sa: Man föds inte till tomte – man blir det. All mossa till trots – tomten utanför din hiss, Knut, ÄR en social konstruktion (with a little help from najtråd). Alltså – God Jul från Leif i Hälsingland.

  6. Monica Löfberg skriver:

    Tack Knut för alla dina inlägg under hela året. Och tomten skulle nog också passa in i mitt alldeles nyöppnade lilla galleri på Drottninggatan i Östhammar för konst, konsthantverk och hantverk och som heter Handgjort … Välkommen in och Trevlig helg!

  7. Anders Persson skriver:

    Läser i Thomas Lundéns 1993 bok om Språkens landskap i Europa (s. 51) om en sekulär judinna från USA som kraftigt stördes av det “religiösa förtrycket” i Sverige, d v s alla dessa religiösa helger som firas inte bara i hemmen (det var OK) utan också i offentliga skolor och statliga och privata arbetsplatser – och ändå med nästan ingen religiös inlevelse. Kunde ingen tala om för henne och andra att vad gäller julen är det den ursprungliga Midvinterblotet som kommit tillbaka efter att ha varit shanghajat av kyrkan i sådär 1000 år. Ty Jesus var ju född om sommaren.

  8. Skvitt skriver:

    God jul!

    /Skvitt

  9. Knut Lindelöf skriver:

    God Jul Enn! Jag såg dig och Birgitta på OD-konserten 5 december, men gav mig inte till känna. Minnesvärd konsert med bland andra Nils Landgren, eller hur?

  10. Mats Larsson skriver:

    …och Gott Nytt År!

    kändisjournalistik är knappast mitt specialområde, men när det gäller Ryssland så tror jag mig kunna ge ett bidrag.

    Jag minns från sovjettiden att Alla Pugatjova var en mycket populär sångerska. Nu, i Ryssland, är hon enormt stor.

    Man kan höra henne sjunga in sovjettidens “Grevinnan och betjänten”, alltså i “Ödets ironi”, som vevas i Pervjyj Kanal hela nyårshelgen (muskiktemat i “Ödet” används ohämmat i rysk reklam.)

    Mitt intryck är att alla i hennes närhet också blir kändisar. En av hennes ex, betydligt yngre, syns ofta i rysk TV, för mig helt oklart varför, förutom hans koppling till Alla. Hennes barnbarn verkar vara kändisartister. Hon får enorm exponering i Pervyj Kanal.

    Alla Pugtajova tycks mig som ett fenomen som vi i Sverige borde försöka förstå, om vi ska förstå Ryssland (vilket vi måste). Kanske något för “Svensk Damtidning”, ett bidrag till svensk säkerhetspolitik.

  11. Anders Persson skriver:

    Nja Mats, vi har ju Lill-Babs. Men hon kvalificerar kanske inte i samma division som Pugtajova?

  12. Mats Larsson skriver:

    Jag tänkte naturligtvis på Lill-Babs som en möjlig svensk motsvarighet, men som sagt, Lill-Babs spelar inte i samma division. Dessutom har Pugatjova klarat övergången från Sovjetunionen till Ryssland tillsynes utan problem.

  13. Bo Persson skriver:

    Mats L!
    Din Pugatjova måste vara den ryska sångerska, som var i Piteå mitt under det ryska kriget i Afghanistan på 1980-talet. Vi hade en russofil kulturchef under de åren. I solidaritetsrörelsen tyckte vi att det var olämpligt att bjuda in henne just då. Och som jag minns det blev det en diskussion i Piteå-Tidningen om detta. Leif Strandberg får rätta mig om jag har fel.

  14. Anders Persson skriver:

    Liten tuva (i det här fallet Nederländerna) kan, återigen, stjälpa stort lass “Merkelland” eller EU som det kallas. Men när ska svenska massmedier uppmärksamma galenskaperna som kommer ut ifrån Polen?

  15. Anders Persson skriver:

    Motsättningarna inom EU kommer också fram i frågan om South och North Stream Tyskland och Nederländerna är gärna med och blockerar en gasledning från Ryssland som de sydeuropeiska länderna skulle välkomna, bara Tyskland och Nederländerna via en alternativ rutt själva kan få gas från Ryssland.

  16. Mats Larsson skriver:

    Bo P!
    Det är samma Pugatjova som tydligen var i Piteå under 1980-talet.

    Min frus jämnåriga manliga vänner skickades till Afghanistan och de som återkom gjorde det som mer eller mindre psykfall. På krigsmuséet i Kiev finns en särskild avdelning för kriget i Afghanistan. Fullt med bilder på unga ukrainska män som Kreml skickade till Afghanistan och som aldrig återvände. Det torde vara lika svårt att hitta en ryss som kan förklara vad Sovjetunionen gjorde i Afghanistan som att hitta en amerikan som kan förklara vad USA gjorde i Vietnam.

    I dramaserien “Brezjnev” finns en scen där Sovjets högsta militärledning ska föredra situationen i Afghanistan för den åldrande Brezjnev. Denne orkar lyssna en knapp minut innan han tröttnar och flyr till sin privata bio, där han beställer fram filmen från segerparaden på Röda torget den 24 juni 1945.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.