Har den gångna veckan vandrat längs Sudrets stränder i vinterskrud. Sommargotland är nu mycket avlägset. Det har blåst mellan 10 och 20 sekundmeter och temperaturen han pendlat mellan några minusgrader och några plusgrader. Färjetrafiken var inställd i två dagar. Blött och fruset om vartannat och ett frustande hav kastar upp issörja på tångvallen. Längre norrut har det kommit mer snö, men idag är det praktfullt vinterväder, stilla, blek sol, tre minus och trädens grenar är som doppade i kristalliskt socker.
Glimtar från fastlandet
Känns som man befinner sig långt ifrån världen. En och annan glimt i TV av Mikael Bydén, som har ”ett privat förhållande” med Linda Staaf, som tidigare hade ett förhållande till Mats Löfving, som anställde Linda Staaf som underrättelsechef på NOA. Och Linda Staaf blir kvar på sin post och kommer inte att jobba hos justitieministern, som det var tänkt.
Vojne, vojne, tänk vad kärleken kan ställa till.
Vad gör man om förtroendet för polisledningen sviktar? Jo, man byter högsta chefen. Men justitieminister har uttalat förtroende för rikspolischefen Anders Thornberg, som inget har att säga om ”turbulensen” inom polisledningen. Vad gör man då? Man kör på som vanligt och hoppas att tågkaos, elpriser, inflation, Ukrainakriget och julfirande ska göra att kvinnan i polisledningen kan bli kvar. Det är ju ”så rätt” med en kvinna i slips och polismössa i främsta mediefronten.
En annan glimt från fastlandet är en ledare i dagens SvD av Mattias Svensson. Jag skulle gärna vilja veta om någon läsare kan hjälpa mig att att tolka följande:
”Styrkan i den europeiska ekonomiska integrationen har blivit ett vapen både genom att kunna förnekas den ryska ekonomin, och särskilt dess makthavare, och genom att den gör det möjligt att ge ett betydande militärt och civilt stöd till Ukraina. Att länder och medborgare öppnat sina hjärtan för ukrainska medborgare på flykt undan kriget har också stärkt Ukrainas motståndskraft.”
Min första tanke är att det oreserverade stödet till Ukraina – ju längre tiden lider – uttrycks allt mer kryptiskt. Den ”europeiska ekonomiska integrationen” som ”ett vapen”! Jag som trodde att EU-projektet uppifrån var tänkt som ett fredsprojekt, åtminstone var freden ett av de allra tyngsta politiska argumenten för ett svenskt EU-medlemskap. Nåja, det skulle inte bli något försvarssamarbete heller, som ni säkert minns.
Det verkar nu även vara slut på EU:s fyra heliga ”friheter”. Ursula von der Leyen är enligt Mattias Svensson ”för handfast i sin vilja att styra ekonomin”. Åter en krånglig formulering, ”för handfast i sin vilja att…” innebär förmodligen att kommissionen inskränker för mycket på den heliga näringsfriheten – för att försvara sig mot USA:s nya subventionspolitik. Man undrar nu vad som är kvar av EU:s heliga principer. Rätta mig gärna om jag har fel.
Nato mot Ryssland
Visst var det så att Ryssland invaderade Ukraina militärt och den samlade USA-världen anföll därpå Ryssland med alla till buds stående ekonomiska medel (inklusive sprängning av ryska gasledningar). Men, om man ser krig som enbart artilleri, missiler, flyg och soldater, vilket är det vanliga, blir USA-världens alla sanktionspaket till fredliga försvarsåtgärder. Men, i kombination med de enorma kapital- och vapenflödena till Ukraina-sidan i kriget är det svårt att se USA-världens insatser som enbart försvarsåtgärder. Lägger vi dessutom till Natos avancemang österut ända sedan 1990-talet är det svårt att inte se Ukrainakrigets två motstående huvudkrafter som USA/Nato och Ryssland.
Vågar man inta en sådan hållning till detta krig, blir det klarare varför USA-världen lider så svårt av inflation och energiförsörjningsproblem. Det är nämligen USA-världens handels- och sanktionskrig mot Ryssland som är grunden till Europas stora ekonomiska svårigheter denna vinter. Det är ganska enkelspårigt att skylla EU:s ekonomiska problem idag på Ryssland (eller på ”Pruttin”, som barnen nu hittat på att kalla Rysslands president, under vuxnas entusiastiska bifall). Ryssland vill gärna sälja gas till Europa, men USA-världen vill inte köpa (av bl a skenheliga miljöargument). Man slingrar sig ur sin del av skulden till Ukrainakriget. Att det är så tyst om Nord Stream-sprängningarna bär sannerligen syn för sägen. Ni minns väl Blinkens uttalande att sprängningarna ”innebär fantastiska möjligheter” (”tremedous opportunities”).
Strax utanför Gotlands natursköna men nu klimatbistra östra stränder ligger de två gasledningarna. Region Gotland valde att inte lagra rörledningarna under bygget och förlorade många miljoner i hyresintäkter och gick miste om många jobb. Jobben och pengarna gick istället till Karlshamn i Blekinge, som gjorde ett annat val. Här på kärva Vintergotland har försvaret rustat upp de senaste åren och i somras var det mycket flygaktiviteter och Natonärvaro i stora övningar. Snart har vi en Natobas på Fårö, spås det bland gotländska gräsrötter.
Men än är mycket sig likt här strax norr om Barshaga udd – längst i söder: Hoburgen, Sundre, Vamlingbo, Grötlingbo, Havdhem, Eke, Näs, Hablingbo, Hamra, Fide, Brugsvik, Öja, Skär, Kättelviken, Holm hällar, Austre och många fler ställen med sina poetiskt klingande namn.
Jag har just läst grekiske finansministern Varoufakis politiska memoarer Adults in the room. My battle with Europe’s deep establishment. Den ger en liten inblick i hur EU beter sig. Det har förvånat mig att EU fört ett sådant märkligt självskadebeteende i sin sanktionspolitik mot Ryssland, men kanske boken ger vissa svar. Under grekiska krisen 2015 fick Varoufakis en e-post från Daniel Ellsberg som skrev att ”Keep in mind that the ruling class can be self-destructively mad; not just pretending”. Kan det inte vara en passande beskrivning av det som just nu pågår i Europa med tanke på Ukrainakriget?
En finstämd inledande naturskildring som påverkade mig med behagligt intresse för att sedan övergå till en mera ”handfast” och praktisk råbarkad läsning, nämligen vad händer i krigets skådeplats Ukraina. Ett krig som till synes eskalerar mot ett ytterst farligt bråddjup, eftersom USA/Nato driver Europa mot ett allvarligt tillstånd som påverkar deras medborgares vardagliga levnadsvillkor.
Man kan fråga sig vad den etablerade rapporteringen vi i allmänhet får till oss om att mer och kraftfullare vapen är fredsskapande åtgärder och hur detta påverkar våra tankemönster när inte ett ord skrivs/sägs om att nå en förhandlingsupplösning.
Trots allt, människor som talar med varandra bråkar inte och hur man än vänder och vrider på konfliktens orsaker finns det två (tre) parter med sina angelägna intresse att försvara.
Därutöver är jag övertygad om att Europa utan inblandning från USA hade funnit ett alldeles utmärkt förhandlingsresultat och att Ukraina inom snar framtid blivit värdig medlem inom EU.
Till detta måste under nuvarande illavarslande läge berörda makter av skilda slag betänka läget och visa respekt med stöd till FN:s fredsbevarande funktion som är mänsklighetens enda värn mot krigets nedbrytande fasor.
Överbefälhavaren Micael Bydén har drivit och förespråkat att överge Sveriges neutralitetspolitik och att gå in i Nato, även att ej säga nej till atomvapen på Sveriges mark. Den politik som varit stabil och trygg för oss överges. Finns det ej en symbolik i att han nu också lämnar ett långt (ca 30 år) och tryggt äktenskap med fru och tre barn för en osäker framtid med älskarinnan som han svekfullt hade ett förhållande även under äktenskapet. Med sådan överbefälhavare vilar nu Sveriges försvar och säkerhet, som dessutom bestämmer över miljarders, miljarders kronor.
I och med Linda Staaf-affären har jag förstått hur man ska tolka ränderna på polisens axelklaffar: de visar hur många chefer bäraren legat med. 🙂
Snart kommer det att införas en ny post inom krigsmakten med titeln vice överbefälhavare… 🙂
Och nu till allvaret.
Det är förödande för ett samhälle när myndigheter bryter mot regelverk och blir till förebilder för korruption och laglöshet. Men så långt har det gått i Sverige att moral och samvete blir en belastning för en framgångsrik karriär, då blir man omsprungen av de som har en framåtanda som inte hindras av sådana gammaldax värderingar. Detta framgår med all önskvärd tydlighet i polisen och polisforskaren Stefan Holgerssons studie Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen.
Studien kom oplanerat att få en egen bilaga – bilaga 2 – som handlar om just Linda Staaf. Nedan har jag plockat ut godbitarna så att ni som inte är fullt så nördiga som undertecknad ska få en hint om hur illa situationen inom polisen är.
”Med tanke på hur underrättelseenheten under senare år marknadsfört sin betydelse och hindrat insyn uppstod ett intresse av att undersöka hur Polismyndigheten skulle agera om de uppgifter som rörde underrättelsechefens egna beskrivningar av sin yrkesbakgrund och utbildning begärdes ut.
[…]
Bilagan består av en fallgenomgång av Polismyndighetens agerade när några offentliga påståenden av chefen för Polismyndighetens nationella underrättelsetjänst skulle granskas. Hindren för att få ut till synes enkla uppgifter visade sig vara så stora att det som från början bara var tänkt att presenteras som en fotnot i en annan rapport där underrättelsetjänstens arbete analyserades växte i omfattning. Det var således Polismyndighetens agerande som resulterade i att det blev en bilaga – inte att jag själv från början hade haft en tanke på att undersöka alla de frågor jag gjorde.
[…]
Parallellt med denna forskningsaktivitet pågår en studie som är finansierad av Handelsbanken med titeln: ’Men vi har väl ingen korruption – eller? Anställdas upplevelser i en myndighet.’ Studien tar sin utgångspunkt i att forskare funnit att omfattningen på korruptionen i Sverige har underskattats genom att den svenska begreppsbildningen av korruption vilar på en snäv legalistisk definition av korruptionsbegreppet. Data som samlats in inom ramen av just nämnda studie indikerar att det förekommer beteenden som anställda inom polisen uppfattar som korruption. Det handlar exempelvis om att:
* Vissa företag har gynnats vid upphandling
* Vissa personer har gynnats vid rekrytering och befordran
* Beslut har gynnat vissa personer om vem som ska få gå en viss utbildning, tilldelas viss utrustning, beviljas ledighet, erhålla ekonomisk ersättning i form av övertid, få lönepåslag etcetera
* Personer har känt sig tvingade eller uppmuntrats att utföra/utstå sexuella handlingar
* Fackliga företrädare har agerat för att gynna sig själva eller närstående
* Beslut har påverkats i andra organisationer beroende på vänskapsrelationer med chefer i Polismyndigheten.
[…]
Det allvarliga som framkommer i denna bilaga är inte att underrättelsechefen gått ut med felaktig och missvisande information, utan att ett flertal befattningshavare var beredda att agera på det sätt de gjorde. Det bör beaktas att det som framkommer i nedanstående redovisning inte kan förklaras av ett felbeteende från någon enstaka befattningshavare. Det har varit flera olika handläggare och jurister inblandade i nedanstående beskrivna skeende.
[…]
* Underrättelsechefen började inte vid Polisen år 2004 som påståtts utan i februari 2006.
* När underrättelsechefen sökte denna tjänst hade hon arbetat drygt fem år som chef för intern service och ekonomi (35 anställda) i en länsmyndighet. Hon var civilanställd och hade inte erfarenhet av att fatta polischefsbeslut eller operativa beslut. Hon hade inte genomgått strategisk chefskurs och ingick inte i en strategisk ledningsgrupp.
* Hennes erfarenheter av bland annat arbete med grov organiserad brottslighet motsvarade inte den uppmålade bilden av hennes erfarenheter.
* Den stjärnstatus som framställningen av underrättelsechefens civila meriter förmedlade motsades av annan information.
[…]
Utifrån de handlingar som erhölls framgick att:
* Underrättelsechefen nådde inte upp till fyra av fem bör-krav i ansökningstexten.
* När den ursprungliga ansökningstiden gick ut (5 augusti 2014) nådde underrättelsechefen inte upp till ska-kravet ’Ingått i en strategisk ledningsgrupp’.
* Ansökningstiden förlängdes och den som fick tjänsten som underrättelsechef utnämndes först till Ekonomidirektör för region Öst, utan att denna tjänst lystes ut.
* Hon nådde i och med denna utnämning i kombination med att ansökningstiden förlängdes upp till ska-kravet: ’Ingått i en strategisk ledningsgrupp’. Hon hade därmed ingått i en sådan i fyra månader när hon lämnade in sitt CV.
* Rekryterande chef hade tidigare varit länspolismästare i Östergötland.
* Som utlysningstexten var formulerad – att ’stor vikt kommer att läggas på personliga egenskaper’ gavs rekryterande chef i praktiken stora möjligheter att välja den han ville utan att behöva ta hänsyn till yrkeserfarenhet och utbildningar.
* Underrättelsechefen har överdrivit sin erfarenhet av underrättelsearbete. Det förefaller osannolikt att en person på en service- och ekonomienhet utan operativ polisiär erfarenhet skulle arbeta med uppgifter kopplat till underrättelsetjänstens verksamhet eller processer. Ingenting i underlagen från regionen ger heller intryck av att detta skulle ha varit fallet.
* Underrättelsechefen har i övrigt kommit med missvisande och felaktig information i sina ansökningshandlingar.
* Vid utlysning av tjänsten som underrättelsechef framgick att det innebar att vara chef över sju organisatoriska enheter. Flera av de sökande hade omfattande erfarenhet av att vara chef över flera enheter medan den som fick chefstjänsten saknade sådan erfarenhet. Hon hade under fem år varit chef för en liten enhet – intern service och ekonomi på en myndighet.
* De enda utbildningarna utöver akademiska meriter som finns angivna i underrättelsechefens ansökningshandlingar var att hon hade körkort för tung lastbil och taxi, A-certifikat för privatflyg med mörkerkompetensbevis samt tävlingslydnadsinstruktör i svenska brukshundsklubben. Vilken relevans dessa utbildningar har för den utlysta tjänsten är oklart. Relevanta utbildningar för polisär operativ verksamhet saknas helt i meritförteckningen.
* Hon hade aldrig fattat polischefsbeslut.
[…]
Med tanke på det mönster som framkommit under datainsamlingen är det förklarligt att det verkar ha funnits ett intresse på nationell nivå att försvåra en granskning av tjänstetillsättningen och underrättelsechefens bakgrund.
[…]
Vad är det som gör att dessa aktörer samvetsgrant ser som sin uppgift att skapa dimridåer som verkar ha som syfte att hindra ett avslöjande av något så banalt som ett personligt varumärke?”
Relationen med ÖB vore också värd en egen bilaga. Relationen inleddes medan ÖB ännu var gift och bodde med sin fru. Vilket självklart måste anses vara en säkerhetsrisk. Men en risk som ÖB var beredd att ta.
När det gäller politik kan politiken förblinda såväl ekonomiska fakta som omdömen och det har hänt i EU med stora konsekvenser för medborgarna inom EU. Devisen är kosta vad det kosta vill. Minns Barbarossainvasionen 1941 kosta vad det kosta vill. Idag är Ukraina sinnebilden för ”demokrati” för Ursula van der L och EU-byråkratin. Mattias Svensson i SvD är en papegoja i den soppan, det var inte så länge sen han var en insändareskribent i Mertro.