GRÖNLANDSISEN VÄXER NU SEDAN ETT PAR ÅR TILLBAKA(?)

I alla fall ser Grönlands istäcke – enligt den danska webbsajten Polar Portal – inte ut att minska de senaste åren. Självklart säger dessa mätningar lika lite om det globala klimatet som mycket annat vi matas med. Men ta er själva en till.

... är läst 544 gånger!

  15 kommentarer for “GRÖNLANDSISEN VÄXER NU SEDAN ETT PAR ÅR TILLBAKA(?)

  1. Dennis Zackrisson skriver:

    Ja, snart blir det istid igen!

  2. Gunnar Eriksson skriver:

    Vi inom klimatsans vet att 30-perioder av kyla inträffar och att 30-perioder av värme är realiteter. Solen har olika humör att leverera energi till jorden från tid till att annan. Det är solen som styr jordens medeltemperatur. Någon emot min uppfattning?

  3. Lise Blomqvist skriver:

    Klimatförnekare, rasister och antivaxare har två saker gemensamt: Låg utbildning och begränsad livserfarenhet. Dessa egenskaper minskar förmågan till källkritiskt tänkande.

  4. Dennis Zackrisson skriver:

    Gunnar E!
    Vad har jordens medeltemperatur med Grönlandsisen att göra?

    Lise B!
    Vad är ”klimatförnekare” för något släkte? Vad är ”antivaxare” för något? Vilka vetenskapliga studier stödjer ditt påstående om ”två saker gemensamt”?

  5. Gunnar Eriksson skriver:

    Lise Blomqvist säger klimatförnekare, vad nu det innebär. Ingen människa kan förneka att det finns klimatologiska faktorer. Men Lise B kopplar samman olika egenskaper bland befolknings åsikter, vilket inte har med ämnet att göra. Begränsa dig Lise B!

  6. Gunnar Eriksson skriver:

    Dennis Z!
    Jordens medeltemperatur har stark koppling till om Grönlandsisen ökar eller minskar. Tendensen är att Grönlandsisen ökar i volym i och med att solen i nutid minskar sin aktivitet.

  7. Lise Blomqvist skriver:

    Dennis Z!
    Det handlar inte om släkten eller genetik utan om förvärvade egenskaper. Mycket forskning stödjer mina påståenden, följ nationella och internationella medier! Själv började jag följa forskningen på området i början av 1980-talet.

    Det skrämmande är nu är att dessa egenskaper breder ut sig. Allt fler människor låser in sig själva i bubblor där all information likriktas. I stället för att t ex läsa en dagstidnings alla sidor (vilket ger belysning från olika håll och olika åsikter kring det som sker) skaffar dessa människor information via konton på sociala medier – där starka krafter presenterar avgränsat material från t ex stora medier på ett sätt som skapar en särskild bild av tillståndet i världen.

    Vi har fått detta illustrerat ett flertal gånger genom extrema våldsdåd där gärningsmannen (ja, alltid en man) isolerat sig under lång tid med sin dator och ”vänner” med liknande extrema åsikter kring ”främlingar” och könsidentiteter. Samma fenomen finns givetvis också bland mindre våldsbenägna personer och graden av likriktning finns av olika styrka.

    I Sverige finns en särskilt stark koppling mellan främlingsfientlighet och förnekande av människans negativa påverkan på miljö och klimat vilket t ex många Sverigedemokrater anser vara fake news från högutbildade och storstadsbor.

    För att nyansera bilden och inte låta sig luras av snedvridna förenklingar krävs ofta bara ett par minuter vid varje tillfälle. Den sida som Redax nu hänvisar till, polarportal.dk kan, som alla andra, misstolkas om man bara dyker ned mitt i en text och därifrån drar vida slutsatser. Ett bättre tillvägagångssätt är att gå till sitens sida ”om oss”, där man hittar förutsättningarna, vem som står bakom sidan och i vilket syfte den drivs. I fallet danska Polarportalen hittar man då bl a följande text:

    ”Arktis har oplevet dobbelt så store temperaturstigninger som resten af verden. Effekterne af temperaturstigningerne er målbare.

    Det gælder for alle dele af det, man kalder ”den arktiske kryosfære” (”den kolde sfære”): Grønlands indlandsis, de landbaserede gletsjere, permafrosten og havisen.”

    Jag har inte närstuderat hela sitens innehåll, men uppenbart drar Redax och Polarsidans redaktör helt olika slutsatser av materialet.

    Obs!
    Den kurva som lagts i inledningen av den här diskussionen finns inte i den anvisade länken i samma inlägg. Hänvisningen till Polarportalen i bilden är också placerad på ett sätt som kan ge misstankar om att någon laborerat med bilden.

    En troligen mer rättvisande kurva får man genom att klicka här.

  8. Gunnar Eriksson skriver:

    För övrigt sjönk jordens medeltemperatur från år 1940 till 1970 med 0,3 grader. Vi pensionärer minns ju vintrarna på 1960-talet med minus 20 grader i månaderna januari och februari. Men det får man väl inte säga idag, ty då är jag väl klimatförnekare?

    Det normala är istider i norra Europa. Dessa istider har en tidsperiod på 100.000 år. Då är istäcket minst 2 km tjockt i Stockholm. Interglaciära tidsperioder är maximalt 20.000 år. Då har all is försvunna i norra Europa. Vi svenska medborgare lever nu i slutet av ett isfritt Sverige.

  9. Jan-Peter Stråhle skriver:

    Redax bör nog studera innehållet på objektet för sidhänvisningen bättre. Det finns vad jag kan se inget på sajten polarportal.dk som säger att isen på Grönland ökar i volym. Inte heller det ovan förevisade diagrammet visar detta. Tvärtom säger diagrammet att massan nu minskat med 100 Gton senaste året. Mindre än föregående år men likafullt en minskning. Isförlusten har enligt samma diagram minskat senaste årtiondet, men en lägre minskningstakt ger som bekant inte en ökning.

    Lise Blomqvist släpper lös en mängd märkvärdiga påståenden. Sanningshalten bör styrkas eller åtminstone underbyggas med referens till källor av något slag.

  10. Lise Blomqvist skriver:

    Ännu ett exempel på den gravt felaktiga tolkningen av polarportalen.dk som ges i inledningen till den här diskussionen. Frågan är om detta är ett exempel på oförmåga eller medvetet ljugande hos den källa Redax använder sig av.

    I denna länk kan man läsa följande:

    Danska:
    ”Højt på den centrale indlandsis viser GRACE-satellitterne til gengæld, at der er en mindre tilvækst i isens masse. Andre målinger tyder på, at det skyldes en mindre vækst i nedbør/snefald. (…)

    Ud fra disse data ses det, at den grønlandske indlandsis i perioden 2003-2011 har mistet i gennemsnit 234 km3 vand årligt, og det svarer til et årligt bidrag til den gennemsnitlige havstigning på 0,65 mm.”

    Engelska:
    ”High on the central region of the ice sheet, however, the GRACE satellites show that there is a small increase in the mass of the ice. Other measurements suggest that this is due to a small increase in precipitation/snowfall. (…)

    Based on this data, it can be seen that during the period 2003-2011 the Greenland Ice Sheet has lost 234 km3 of water per year, corresponding to an annual contribution to the mean increase in sea level of 0.65 mm.”

    Istäcket på Grönland har alltså givit ifrån sig 234 kubikkilometer vatten per år de senaste 18 åren samtidigt som tillväxten minskat vinter för vinter. Detta medverkar starkt till höjningen av havsytan globalt.

    Och nej, det finns inget tecken på att minskningen av isens volym är på väg att avstanna.

  11. Redax skriver:

    Vill redan nu tacka för era engagerade inlägg efter närläsning av polarportal.dk. Om sajtens syfte är att vilseleda eller upplysa kan jag inte säkert veta, men den ger åtminstone ett seriöst intryck (vilket inte är en garanti). Meningen med den lilla notisen under ”MISSA INTE” var just att öva oss i att diskutera dessa svåra ting utan förutfattade meningar och otillbörliga tillmälen. Och jag tycker det gått ganska bra. Jag hoppas också att ni observerat frågetecknet efter rubriken, vilket signalerar att jag inte satt mig in i sajtens alla detaljer eller tagit ställning i frågan om Grönlands istäcke ökar eller minskar.

  12. Knut Lindelöf skriver:

    Googlade ”Greenland mass Balance” och fick fram följande graf som visar den grönländska ismassans förändring på en i mina ögon seriös sajt.

    Grafen visar Grönlands ”Mass balance” (istäcke) och dess huvudsakliga komponenter.
    (a–översta diagrammet) Blå linje: årlig medelnivå
    Grå tjock linje: variationsområde
    Svart linje: summa mass balance

    (b–undre digrammet) Samma som ovan under åren 2019 och 2020.

    Vad ser man här? Växer eller krymper istäcket?

  13. Dennis Zackrisson skriver:

    I dagens epidemiologiska läge är dessa kurvor intressanta. Om vi gör som dessa epidemiologer brukar göra, d v s rensar bort några lämpliga mätvärden på lämpliga platser, så kan vi säkert hitta något så när raka kurvor, vilka kan beskriva den lutning man vill och således peka på tilltagande eller avtagande trend, allt efter behag.

    Sedan kan vi ju för en stund begrunda det faktum att is- och värmetider växlar med perioder på 10-100.000 år och således rör sig över betydligt större tidsvidder än föreliggande lätt fjuttiga perioder på något hundratal år.

    Är detta vetenskap eller hjärnspökestolkning?

  14. Jan-Peter Stråhle skriver:

    Anders Persson är saknad. Jag kan på inget vis träda i hans ställe, men anser mig vara tillräckligt intresserad av naturvetenskap och matematik för att kunna utläsa en trend i den senaste av Knut L förevisade grafen (a). Den är nedåtgående, d v s indikerar en massförlust inom den angivna tidsramen 1840-2020. Men det finns naturligtvis en mängd frågor kopplade till en redovisning som täcker ett tidsspann om 180 år och en handlar om mätmetoder. Dagens metoder är inte absolut säkra och mätningarna för bortåt tvåhundra år sedan var varken omfattande eller precisa.

    Därtill som sagt många andra frågor om vi ska beröra den s k klimatkrisen. Det vore komplicerat att lista dem alla och än mer komplicerat (försiktigt uttryckt) att här i detta forum påbörja en lekmannautredning av desamma.

    Om alarmister tycker jag inte; bättre då om Björn Lomborg och hans resonemang i denna fråga. Sök gärna på ex.vis Youtube!

  15. Mats Larsson skriver:

    För den som tycker att den populärvetenskapliga bakgrunden till årets Nobelpris i fysik (klimatet) är för kortfattad, och att den vetenskapliga bakgrunden är för svårläst, så finns Lennart Bengtssons bok (Karneval 2019). Lennart Bengtsson är en av Sveriges främsta klimatforskare. Dessutom innehåller boken klimataspekter Vad händer med klimatet?” rel=”noopener” target=”_blank”>som inte ryms i ett fysikpris, som areosoler och molnbildning, som är av mer kemisk karaktär. Molnbildningen är f n den största osäkerheten i dagens klimatmodeller, och här pågår intensiv forskning: laboratorieexperiment, simuleringar och fältstudier. Sverige ligger långt framme med flera unga, briljanta forskare.

    Sista meningen i hans bok, som naturligtvis är hans egen, personliga uppfattning, lyder: ”Med andra ord: det finns ingen anledning till framtidsdyspoti.”

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.