Gustaf Janson (1866-1913)

Gustaf Jansson [Bild: Wikipedia]

Boken Affären Costa Negra, publicerad 1910, hittade jag som grabb i min fars bokhyllor och läste som den äventyrsbok den också är. Firman Harrison & Brown i New York har gett sig in i en riskfylld affär med förväntade stora vinster. Man har med ett lastfartyg skickat stora mängder vapen till det lilla landet Costa Negra, någonstans i Sydamerika, och väntar på betalning efter en utlovad statskupp. Men inget händer, man förlorar kontakten med fartyget och firman står inför konkurs när betalningen uteblir.

Tidens bokklubb, 1958

Den unge George Harrison, femte generationen i firman, beger sig till Costa Negra för att reda ut situationen. Han konstaterar snabbt att den person som utlovat en statskupp har lagt de planerna på hyllan. Blivit inrikesminister och vägrar blankt att betala för vapenleveransen. Det är nu den rafflande äventyrshistorien börjar med ett försök till lönnmord på den unge George som dock får oväntad hjälp av en annan amerikan. Den rutinerade äventyraren Jim Cox, som varit medhjälpare under en excentrisk upptäcktsresandes expedition i det inre av landet och därvid hittat en försvunnen stad med en rik guldmalmsfyndighet.

De två börjar en äventyrlig färd norrut, för att få kontakt med oppositionen i landet och hitta det försvunna fartyget. Här får läsaren sitt lystmäte av pojkäventyr. För någon kvinna förekommer inte i handlingen förrän en underskön senorita dyker upp. Dotter till upprorsledaren Felipe Quiroga. Som också, vad faller sig naturligare, är Harrisons blivande svärfar.

Nu följer ett meningsutbyte mellan Harrison och Quiroga som är ett skolexempel på amerikansk imperialism i Sydamerika.

– Gott! Utbrast George. Ni är utan tvivel en utmärkt upprorsledare, och ni har folk.
– Men inga vapen … inga vapen, señor Harrison!
– Låt oss anta, att sådana finnas!
– Det är för absurt att utgå från ett dylikt antagande.
– Låt oss likväl göra det!
Quiroga protesterade med en åtbörd.
– Vad vill ni då betala för dem? Fortsatte George.
Det flammade till i Quirogas ögon.
– Ni syftar på något visst, señor! Sade han nästan uppbrusande.
– Vi anta även det, svarade George lugnt. Frågan blir då, hur mycket betalar ni?
– Begär, får jag höra!
Tvärsöver bordet mätte de två männen varandra med en snabb, värderande blick.
– Koncession på landets samtliga järnvägar och hamnanläggning.
– Vidare!
– Ensamrätt att förmedla alla statslån och överhuvudtaget varje större affär, som republikens regering avslutar.
George tog fram sin annotationsbok och slog upp en viss sida däri. ”Banco Garantizador de Valores”, läste han, det är ett bra namn, tycker jag.
– För all del.
– Och ni är nöjd med vad ni nu begärt.
– Nej, skogarna kräver rationell skötsel, ett bolag lett av mina landsmän.
– Det kan beviljas. Något mer?
– Landets mineraltillgångar äro måhända värdefulla.
– Tag hit kartan Cox!
George bredde ut kartan som Jim Cox räckt honom.
– Här ligger ett skogbeväxt område, på vilket enligt uppgift endast några indianstammar ströva omkring. Detta område tillfaller med full äganderätt mig och min kompanjon.

Quiroga betraktade ömsom kartan, ömsom Georges orörliga ansikte och märkte därför ej, hur oroligt Jim Cox vred sig på sin plats. Hade han givit akt på den senare, skulle han måhända tänkt närmare på saken.
– Hur mycket kontant? frågade han blott efter en kort stund tystnad.
– Ingenting. Endast säkra garantier för att dessa fyra önskemål uppfyllas.

Affären Costa Negra publicerades som följetong i Stockholms-Tidningen innan den kom ut i bokform. Den kom att bli Gustaf Jansons mest lästa roman. Mitt vackra exemplar är från 1937 och ingår i Bonniers Svensk Litteraturspegel som gavs ut under medverkan av Marika Stiernstedt. Den är ännu idag en underhållande och intressant läsning.

För att närmare beskriva Gustaf Janson som författare och person saxar jag ett stycke ur en biografi av Ragnar Amenius.

… Själv betecknade sig Janson i olika sammanhang som radikal. Hans efterlämnade papper med omfattande klippsamlingar visar, att han ansåg världen vara behärskad av egoismen och att frigörelsen därifrån främst måste ske genom fredssträvanden och avskaffande av krigens ohyggligheter, men han studerade också och upprördes av andra missförhållanden, såsom utarmningen av arbetarna å ena sidan och lyxliv, börsjobberi och bolagsvälde å den andra…

Gernandts Folkbibliotek 1901

Gustaf Jansons antimilitarism understryks av hans skildring av boerkriget. Boken Abrahams offer kom ut 1901 och skildrar stridernas förlopp men skrevs redan innan kriget var avslutat. Den börjar med de inledande framgångarna för boerna och avslutas med bakslagen när britterna infört allt större truppstyrkor. Han skildrar dock varken koncentrationslägren för kvinnor och barn eller den systematiska bränningen av boernas egendomar och bortförseln eller slakten av boskapen. Kanske var dessa grymheter ännu inte kända när han skrev boken. Det är osäkert hur många som dog i de brittiska lägren men en uppskattning är 16 000 barn och 4 000 vuxna kvinnor.

Förlaget Akriebolaget Ljus, Tredje upplagan 1916

År 1912 kom boken Lögnerna om Tripoliskriget. Italiens försök att i sista stund skaffa sig ett kolonialvälde genom att angripa de turkiska provinserna Tripolis och Benghazi. Hösten 1911 landsteg italienska trupper och erövrade kustremsan men mötte längre in i landet häftigt motstånd från befolkningen. Kriget har fått en särskild plats i historien för att det var här man för första gången i historien släppte bomber från flygplan. Det sista kapitlet i boken, Framtidsdrömmen, beskriver denna flygning och de visioner den kommenderande generalen får om bombflygets framtida användning. Generalen ser visserligen fel stad framför sig. Paris utraderad till en ruinhög av trehundra flygplan men Gustaf Jansons farhågor för framtiden är annars förskräckande korrekta.

Flera nobelpristagare, bland annat Bertha von Suttner (fredspriset 1905) yttrade sig berömmande om boken och Gustaf Janson nämndes som fredspriskandidat i både England och USA. Detta var ju en tid när man fortfarande tog hänsyn till Alfred Nobels direktiv i sitt testamente. Som för övrigt hade påverkats starkt av Nobels kontakter med just Bertha von Suttner.

Idag finns åter möjlighet att läsa Lögnerna från 2014 i en nyutgivning av Hägglunds förlag med ett informativt förord av Anders Björnsson.


Två länkar till Militärhistoria om boerkriget: www.pennanochsvardet.se 1 och www.pennanochsvardet.se 2

Läs också Framtidsdrömmen; Sista kapitlet ur boken Lögnerna, Aktiebolaget Ljus, tredje upplagan 1916

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

  1 kommentar for “Gustaf Janson (1866-1913)

  1. jan mellring
    2017-01-10 kl. 5:53

    Costa negra finns utlagd på Runeberg.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.