Har regeringen tappat förtroendet för USA?

Utrikesminister Margot Wallström

Utrikesminister Margot Wallström (verkar just ha svalt en besk karamell)

Utrikesminister Margot Wallström varnar för att Sveriges säkerhetspolitik kan domineras av Donald Trump om Sverige går med i Nato. “Vi vet inte vem som blir amerikansk president i höst”, skriver hon i ett uttalande.

Så skriver Aftonbladet 2016-05-06.

Sverige bygger alltså sin utrikespolitik, säkerhetspolitik och försvarspolitik på vilken president som kan komma att väljas i USA i november. Med en Trump i Vita huset kan vi inte följa USA i hasorna längre. Det är anmärkningsvärt (rent formellt) att utrikesministern uttalar sig till förmån för eller emot en kandidat i ett annat lands val av president. Det är ju inblandning i annat lands inre angelägenheter. Sådant gör en regering inte utan att ha synnerligen goda och mycket speciella skäl. Vilka kan dessa vara?

  • Har svenska regeringen slutat se USA som ett demokratiskt land?
  • Har svenska regeringen börjat tvivla på förnuftet i att ytterligare närma sig Nato?
  • Har svenska regeringen börjat vackla i frågan om riksdagen bör ratificera värdlandsavtalet med Nato den 25 maj?

För det kan väl ändå inte vara ett utslag av ren inkompetens och klanteri av Margot?

  26 kommentarer for “Har regeringen tappat förtroendet för USA?

  1. Martin Kullberg
    2016-05-12 kl. 6:37

    Det är en fråga om “Om”. Vilket gör medlemskap i Nato omöjligt i samtliga fall, eftersom man hänvisar till frågor man inte kan styra över. Vad Margot säger är att det inte finns någon president som duger för ett Nato-medlemskap, eftersom USA kan få knäppgökar till presidenter i framtiden.

    Problemet med USA är just att det är demokratiskt och vilar på “demokratiska värderingar” (det skall förstås som, vilka värderingar som helst). En organisation som kan fundera över om Chang Frick är en god kraft att alliera sig med, sitter och kritiserar en Socialdemokratisk som säljer deras fråga om Nato-motstånd, är en skum organisation.

    Trump gnäller mest om kostnaderna, han vill att de andra skall betala, han vill ha ett rikt land med som kan bära kostnaderna. Det finns ingen möjlighet för honom att avveckla det vapenindustriella komplexet i USA, ett arbetsmarknadspolitiskt projekt som bär upp så enorma mängder arbete kan man bara tala om att avveckla, utan att förklara hur det skall gå till så är det bara tomt snack. Men vissa lapar ju i sig det, tydligen.

    Regeringar av alla färger i Sverige har haft åsikter om demokratiskt valda presidenter i alla länder, Putin och Erdogan är väl exempel som ligger denna blogg nära.

    Att prata om en bred front för att få med konservativa krafter i Nato-motståndet och sedan gnälla över mindre konservativa allierade, säger att det är några andra värderingar som står över Nato-motståndet. Det vore klädsamt om de värderingarna redogjordes tydligt och offentligt så man slapp lista ut dem på grundval av vilka vänner man kritiserar respektive undviker att kritisera.

  2. Christer Lundgren
    2016-05-12 kl. 6:40

    Bra att detta uttalande uppmärksammas, men kan man inte tänka sig att det inte är uttryck för regeringens ståndpunkt, utan ett uttryck för motsättningar INOM regeringen?

  3. Anders Persson
    2016-05-12 kl. 6:53

    Kanske klarnar det när Stefan Löfvén och alla hans nordiska kollegor ska träffa Obama i Vita Huset i morgon, fredagen den 13:e(!).

    Ett vidare grävande på nätet visar att inbjudan kom redan 18 mars och syftar till att, enligt Löfvén, prata om allt från extremism och terrorism till klimatfrågan. “Vi behöver tillsammans, Norden och USA.”

    Hade Margot glömt resan när hon yttrade sig?

  4. Leif Stålhammer
    2016-05-12 kl. 7:18

    Nja, det är nog snarare så att hon stöder Killary. Hon är visst också feminist, sägs det. Men kompetensen å UD har nog sjunkit betänkligt under den tid då Calle XII Bildt skötte det hela personligen via telefon i samråd med Condolezza och hennes gäng.

    Eliten tycker Trump är plump.

    Om Trump till äventyrs blir president har han naturligtvis att följa den ordning som bestäms av Pentagon och oligarkerna, liksom Obama och hans företrädare. Allt annat är otänkbart.

  5. Martin Kullberg
    2016-05-12 kl. 7:28

    Den där “enhetsfronten” du talade om börjar bli tydligare och verkar ha väldigt lite med motstånd emot Nato att göra.

  6. Knut Lindelöf
    2016-05-12 kl. 8:01

    Martin K!
    Jag förstår inte …

  7. Hans Andersson
    2016-05-12 kl. 9:04

    Stålhammar är på rätt spår. Detta är ett aktivt stöd för Hillary Clinton och den retorik hon saluför, om fortsatt aktivt amerikanskt ledarskap gällande Nato i Europa.

    Donald Trumps utrikepolitiska grundsyn har efterhand blivit tydlig och innebär om den skulle omsättas i praktiken en kursändring mot mer försiktighet och protektionism med exempelvis skyddstullar i förhållande till Kina. Därutöver förespråkar Trump en annan roll för USA när det gäller Nato och Europa. Europa får i framtiden räkna med att mer eller mindre ta fullt ansvar för Natos roll i Europa. Såväl ekonomiskt som i aktiva insatser. USA:s roll blir mer passivt som rådgivare och samtalspartner, som i pågående krig i Jemen, Saudiarabien agerar militärt och USA har en mycket liten grupp militärer på plats, som rådgivare.

    Regeringen med Wallström i spetsen är naturligtvis oroliga för signalerna från USA om ett mindre engagemang och aktivt stöd i Europa innebär en kursändring. Värdskapsavtalet är ju tänkt att innebära ett aktivt militärt skydd i händelse av hot mot Sverige. Nu kommer från olika håll i USA signaler om att Europa inte kan räkna med det utlovade aktiva stödet från amerikanarna.

    Att det finns ett splittrat budskap från amerikanskt håll är ett resultat av att det finns olika uppfattningar i de ledande skikten i landet.

    I grunden finns en enkel med mycket starkt bidragande orsak till detta. USAs katastrofala ekonomi, med gigantisk statsskuld, grava problem med handlesbalansen. Skatteinkomster är anledningen. Enkelt uttryckt, de har inte råd att spela en mer aktiv roll i Europa.

    Detta styr processen oavsett om nästa president heter Trump eller Clinton. Även med Clinton vid rodret blir resultatet detsamma, en minskad aktiv roll gällande insatser i Europa via Nato. Processen kan få ett annat förlopp gällande i detaljer, med det som avgör och styr verkligheten är den grundläggande strukturella ekonomiska kollapsen.

  8. 2016-05-12 kl. 15:31

    Antingen har regeringen en dold agenda eller så kör hon ett eget race som hon visade prov på tidigare i kontakterna med Saudiarabien, som sedan hindrades från vapenköp. Men Wallenberg tryckte på och Kungen skrev förlikningsbrev.

    Lever vi i en demokrati eller under en politisk fascism som ger politiker fri lejd i alla rättsinstanser i sin identitespolitik. Samtidigt som vi som betalar för den humanitära stormakten tvingas betala varje korvöre.

    När politiker lever som en egen adel över folket, som gett dem förtroendet för en representativ makt, visar det sig allt mer uppenbart att den här formen av demokrati snarast för tankarna till det forna DDR.

    Om det är utveckling anser jag i alla fall att angreppet på alla med en annan åsikt, än den vänstern reglerat, visar på precis samma argument.

    Varje minister borde vara ansvarig för respektive budget precis som i näringslivet, annars blir det lätt några som snattar lite i kassan och svågerpolitiken tar sig nya uttryck utanför oss vanliga dödas perspektiv.

  9. Anders Persson
    2016-05-12 kl. 21:18

    Ett av våra svenska “troll” i USA, professorn Anders Åslund skriver idag i SvD om vad Sverige bör göra inför hotet från Trump: “Vi bör intensifiera svensk utrikespolitik så att Sveriges viktigaste utrikespolitiska mål kan säkras före det amerikanska presidentvalet. Under det närmaste halvåret är två frågor centrala för Sverige säkerhetspolitik och handelspolitik.

    Sveriges främsta intresse inför den allt mer aggressive Vladimir Putin är förstås militär säkerhet. Sverige behöver göra tre ting. Först och främst behöver Sverige upprusta, så att det svenska försvaret återigen blir trovärdigt. Vi bör snabbt öka försvarsutgifterna till två procent av BNP, Natos mål. För det andra bör Sverige, helst tillsammans med Finland, sträva både efter att komma allt närmare och snart nog ansluta sig till Nato. För det tredje, behöver EU rudimentära utrikes- och försvarspolitik utvecklas.”

    Kan man hinna med detta “före det amerikanska presidentvalet”?

  10. 2016-05-13 kl. 8:56

    Kanske har Wallström begripit det Vindskupan varnade för redan för flera år sen – att det är livsfarligt (ur rent egoistisk synvinkel) att stödja sig på en oberäknelig och konkursmässig stormakt. Läs här!

    Även den allra mest konstlat fördummade kanske kan se när en avgrund öppnar sig. Eller är det att hoppas på för mycket?

  11. Hans Andersson
    2016-05-13 kl. 22:46

    Redan vid säkerhetskonferensen i München 2012 redogjorde den amerikanska administrationen, genom dess representanter, försvarsminister Leon Panetta och utrikesminister Hillary Clinton en kommande “ombalansering” av sin roll i Europa.

    Pentagon hade redan gett signaler om besparingar tio år framåt i försvarsbudgeten motsvarande 500 miljarder dollar. På grund av den gigantiska statsskulden, kraftigt negativt finansnetto, låga skatteintäkter samt dålig handelsbalans under lång tid tvingades man även mycket drastiskt att börja skära även i försvarsbudgeten.

    Försvarsutgifterna är av tradition alltid höga i den federala budgeten, men långt ifrån den största. Såväl utgifterna för hälsa och sjukvård som för socialförsäkringsutgifterna är mer än dubbelt så höga.

    Signalerna om en omsvängning i den amerikanska politiken väckte kraftiga reaktioner vid konferensen. Två världskrig och ett kallt krig och hundra års prioritering av Europa i sin säkerhetspolitik var över. Det var budskapet. Under perioden hade USA stått för 75% av Natos militära budget.

    Huvudskälet till omprioriteringen är den nu snabbt eskalerande konflikten med Kina kring kinesiska havet. Ordkriget mellan Kina och USA blir allt intensivare och tonen allt mer spänd. I oktober 2015 patrullerade amerikanska flottan i det omstridda området kring Spratleyöarna vilket väckte kinesernas vrede.

    Vid en videokonferens mellan höga amerikanska och kinesiska befälhavare, varnade den kinesiska sidan att minsta lilla incident kan betyda krig. Kravet var att den amerikanska provokationen omedelbart bör upphöra. USA tvingades backa.

    Kineserna har de senaste åren konsekvent förstärkt sina anspråk i området. Små atoller och korallrev har byggts ut med sand och andra förstärkningar och idag finns på några av dessa öar landningsbanor för flyg.

    Området har gott om fiske i stora volymer, troligen fossilt bränsle och är en av världens viktigaste färdleder för handel och sjötrafik. Kineserna bevakar och har kontroll över området och symboliskt använder de sin flotta frekvent, inte minst den helt nya gigantiska kustbevakningsskeppet CCC 3901, troligen världens största och effektivaste i sitt slag.

    Professor emeritus Carl ThagerAustralian Defensce Academy uppger att amerikanarna är för sent ute, kineserna har tagit kontroll över det viktiga maritima området.

    Amerikanska flottan backade ur den här gången. Detta inte utan orsak. Militära bedömare som Thager, men även från den ryska sidan och även amerikanska analytiker gör bedömningen att just i detta konflitfyllda område riskerar man att förlora en öppen militär konflikt. En potentiell förlust skulle få katastrofala konsekvenser för synen på den imperialistiska supermakten.

    På grund av den väl kända strukturella ekonomiska härdsmältan i amerikansk ekonomi klarar man heller inte av att utmana Kina i samverkan med Ryssland och deras kommande upprustning militärt i området.

    Man brukar ju säga att Reagan rustade Sovjet sönder och samman, nu är situationen raka motsatsen.

  12. Anders Persson
    2016-05-14 kl. 6:55

    Det var i alla fall skönt att höra statsministern säga i gårdagens Rapport att “det inte utgör något självändamål att ha dåliga relationer med Ryssland – tvärtom”. Men jag är rädd för att det finns krafter kring kvällens Eurovisionsfestival som vid den ryska sångerskans framträdande vill ta tillfället i akt att provocera eller förödmjuka Ryssland.

    För övrigt kan man lägga märke till att redaktionen klippte bort Obamas första välkomsthälsning som var till president Niinistö: “Tervetuloa!”

    Vidare hade Obama fel om solen. Om man bortser från de klimatologiska molnighetsförhållanderna har alla platser på jorden lika många soltimmar, ja faktiskt har 67:e breddgraden (norra polcirkeln) lite mer på grund av brytningseffekter.

  13. Leif Stålhammer
    2016-05-15 kl. 13:28

    I dagens Aftonblad räknar Guillou upp en del sossar som gått direkt till näringslivet men glömmer, eller låtsas glömma, superkonsulten Ingvar Carlsson, som tillsammans med Calle XII Bildt lirkade in Sverige i kapitalets våta dröm, EU. Snacka om att sila mygg och svälja dromedarer.

  14. Hans Andersson
    2016-05-15 kl. 20:31

    Anders P!
    Förödmjukade och provocerade blev ryssarna i Eurovisionsfinalen. Trots regler om förbud mot politiska laddat innehåll inom ramen för tävlingen, vanns densamma av Ukraina, med en känslosam låt som handlade om övergreppen på tatarer utförda av ryssar i de båda ländernas gemensamma historia. Ett tydligt politiskt ställningstagande – trots förbud mot sådant.

    Ryssarna överlever nog detta, egentligen är det bara ett av många uttryck för att hetsen mot den ryska nationen sker på alla möjliga plan. Från melodifestivaler till paranoida tankar att det finns strategiska bulvaner som gör tjänst hos rysk säkerhetstjänst, för att i svensk massmedial miljö spridda negativa och vinklade artiklar för att påverka opinionen i Sverige till ryssarnas fördel.

  15. Erik Skogh
    2016-05-16 kl. 20:26

    USA internerade 110 000 japaner och amerikaner med japanskt ursprung under andra världskriget. Japansk trupp stod inte på amerikansk mark. Tatarerna på Krim hälsade de tyska trupperna som befriare. Vilket land hade under angrepp från en fientlig armé inte förhindrat att en befolkningsgrupp agerar som femtekolonn? I Sverige sågs kommunister och vissa socialdemokrater som presumtiva förrädare och regeringen lät internera kommunister och vänstersossar. I den tidsanda som råder nu rehabiliteras samarbetsmän i Ukraina och deras barnbarn strider åter för nazister.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.