Henry Wallace och vädret

Henry Wallace blev kanske bortintrigerad från politiken, men han lämnade ett evigt intryck i den meteorologiska världen. Ytterst har vi Wallace att tacka för yr.no! Det berättar Anders Persson i dagens inlägg.

wallace-seeger

Fann ingen bild av Henry Wallace med meteorologer, så den här med Pete Seeger får duga.

Henrik Lindes krönika om Oliver Stones serie om USA:s nutidshistoria, där den amerikanske politikern Henry Wallace spelade en framträdande roll, väckte en del minnen. Det gäller Wallace’ inflytande på meteorologin.

I mitten på 90-talet hade jag kontakt med en amerikansk meteorolog Horace Byers som levde pensionärsliv i södra Kalifornien. På 30-talet hade han med en kollega Jerome Namias arbetat under en svensk professor Carl Gustaf Rossby, som 1926 lämnat SMHI för USA.

Missväxt i jordbruket
Under dessa år drabbades amerikanska mellanvästern av upprepade torrperioder och missväxter (jmf Steinbecks Vredens druvor och andra verk från den tiden). Rossby och hans team fick nu i uppgift från amerikanska jordbruksdepartementet att undersöka möjligheterna att utfärda fem-dygnsprognoser.

Ingen av dem var speciellt intresserad. De höll på med olika avancerade teoretiska projekt. Uppgiften verkade dessutom hopplös, berättade Byers för mig. På den tiden kunde man som bäst göra ett-dygnsprognoser, i undantagsfall upp till två dygn. Men jordbruksdepartementet hade inte bara en massa pengar, de hade också en entusiastisk och väderintresserad chef, jordbruksministern Henry Wallace.

Wallace hade själv bedrivit jordbruk (majsodling, vilket skymtar i Stones film) och blivit intresserad av vädret på längre sikt. Han lär till och med ha skrivit något om att göra väderprognoser med statistiska metoder. Och nu ville han att Rossby & Co skulle jobba med detta.

Idé av Hitlers chefsmeteorolog
Statistiska väderprognoser var vid den här tiden väldigt populära, i synnerhet i Tyskland, och Rossby, Namias och Byers började plöja igenom litteraturen. Åtminstone Rossby var flytande i tyska. Men inget imponerade på dem – utom en skrift av en Franz Baur. Denne, som inom några år skulle bli Adolf Hitlers chefsmeteorolog, hade funnit att ju större vädersystemen var desto mer lättprognoserade var de. Enskilda lågtryck kunde bara prognostiseras ett dygn i förväg, men den allmänna tendensen till lågtrycksbildningar kunde förutses flera dagar framåt.

Rossby och hans medarbetare började nu kartlägga den mer storskaliga väderbilden och fann att den betedde sig lite annorlunda än den småskaliga. Rossby härledde en formel som visade att dessa system påverkades av jordrotationen på ett lite mer komplicerat sätt än vanliga lågtryck. Hans formel c=U-beta*L^2/4pi har inom meteorologin fått samma status som E=mc^2 inom den moderna fysiken.

Politiska diskussioner
Horace Byers berättade för mig att Henry Wallace följde arbetet på nära håll. Ja, de hade en massa träffar med honom där de inte bara diskuterade väder, utan också politik. De var alla övertygade anti-fascister, men gjorde därvid en skillnad mellan regim och folk. Liksom Stalin sade de att “typer som Hitler kommer och går, men det tyska folket består”. Rossby kunde i dessa diskussioner ge substans åt denna uppfattning eftersom han tillbringat ett år i Tyskland på 20-talet. Rossby hade också varit med i den grupp av nordiska meteorologer som efter 1:a världskriget i Bergen sökte sammanföra kollegor från de forna fiendeländerna. Detta skulle sedan också bli Wallace politik när han 1940 blev USA:s vice-president.

Men som vi såg blev Wallace bortintrigerad och Rossby kände sig efter kriget inte längre lika hemma i USA, varför han återvände till Sverige 1946. Byers trodde att han också drabbats av hemlängtan – som utlandssvenskar ofta gör!

Förutom att vitalisera den svenska meteorologin kunde han, tack vare att Sverige 1953 hade världens mest kraftfulla dator (BESK), använda den matematik han utvecklat tack vare Wallaces pengar att, göra de första datorberäknade väderprognoserna. Den (långa) vägen till “Yr.no” hade öppnats!

Wallace ande lever!
Innan han dog 1957 grundade Rossby, i sin och Wallaces anda, det “Internationella Meteorologiska Institutet” vid Stockholms Universitet. Det finns fortfarande kvar och medan jag skriver det här nås jag av en e-post om ett föredrag om “Anthropocene – An important scientific, social and economic challenge for our society” hållet av en professor Paulo Artaxo, Universidade de Sao Paulo, nästa tisdag 13.00 i De Geer-rummet i den geovetenskapliga byggnaden.

Antropocen skulle kunna vara en ny geologisk era efter Holocene där vi människor är en viktig drivkraft på vår planet. Vi förändrar vår planet på många olika sätt, inbegripet sammansättningen av atmosfären, vår markyta och dess strålningsbalans. Vi förstår ännu inte vetenskapligt dessa stora förändringar på vår planet och dess konsekvenser. Temperaturökningar på 2 till 6 grader kommer att få viktiga konsekvenser för ekosystemen och vår socioekonomiska struktur.

Parisavtalet är en bra start för att minska utsläppen, men vi måste göra mycket mer, kräver ny vetenskap att ta itu med dessa utmaningar. De sociala och ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna är också enorma, och vi har fortfarande att strukturera ett styrsystem som fungerar för att ta itu med denna nya geologiska era.

Jag är säker på att Henry Wallace i sin himmel nickar instämmande och önskar att han kunde vara med!

Dela detta inlägg...
  •  
  •  
  •  
  •  

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.