Historieförfalskning

ekberg_520

Gunnar Ekberg – IB-agenten som begick brott för att skaffa bevis för att vänstern var våldsam och farlig. Denne nolla ska nu ha upprättelse. I dagens Nordegren i P1 konfronteras han med Vanna Beckman, en av dåtidens vänsterprofiler. Ord stod förstås mot ord, men sanningen ligger nu liksom så ofta inte någonstans i mitt emellan. 36 år efter IB-avslöjandet då Ekberg togs av banan fabulerar han nu ihop en passande version som knappast går att kontrollera. Det blir en fråga om trovärdighet.

Som part i målet är jag åtminstone lika trovärdig som Ekberg. Jag jobbade med FiB/Kulturfront i Umeå och hade till och med ett hemligt uppdrag för redaktionen inom ramen för IB-affären. Jag skulle försöka locka fram ett vykort från överste Carol Bennedichs frånskilda fru. Vykortet skulle bevisa att han varit i Kina på 60-talet (om jag minns rätt), vilket han kategoriskt förnekat. Hon ville nämligen hämnas på gubben. Se FiB/K nr 1973-17. Det gick nu inte, men IB-affären rullade vidare ändå. Värre terrorister än så var vi inte.

Eftersom vänsteraktivisterna i KFML och Palstinagrupperna inte var några terrorister – möjligen trodde den fantasifulle Ekberg det från början – fick han själv fixa lite terror så att cheferna blev nöjda. Men allt fick ett snöpligt slut för Ekberg i och med IB-avslöjandet. Är du intresserad av Gunnar Ekbergs agentverksamhet kan du läsa FiB/K 1973-10.  Allt som står i den artikeln är sant.

Ekberg sa i dagens radioprogram att det fanns en hårdför och farlig kärna i KFML. Det är nonsence. Namnen är kända på alla ledande personer. Jag kände bland andra Rolle Pettersson, en fackligt aktiv och mycket omtyckt byggnadsarbetare från Norrköping. Andra namn var historieprofessorn Bo Gustafsson och läkaren Gunnar Bylin. Svenska mediaseniorer som Gunnar Ohrlander, Peppe Engberg, Göran Rosenberg, Robert Aschberg och Vanna Beckman som sagt, stod nära den här organisatonens ledning. Farliga var dessa personer inte. De var politiskt engagerade och idealistiskt kämpande människor på vänsterkanten.

Många unga människor idag har bibringats en mycket skev bild av denna vänster. Ekbergs bok förstärker detta. Auktoritär underkastelse för kulturrevolutionen i Kina och Pol Pots Kampuchea är vad som smetats fast på hela denna rörelse. Visst var det naivt att tro att något gott skulle kunna komma ur kulturrevolutionen och på Pol Pots Kampuchea, men att idag ta detta för belägg för att hela rörelsen lydigt sprattlade som Stalins, Maos och Pol Pots marionetter är platt historieförfalskning. En bild som i sanning hänger upp en ny generation i andras marionettrådar.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Bloggar om Gunnar Ekberg: Svensson, Gudmundsson, Jinge, Dagens Kotka, Esbatis kommentarer

  13 kommentarer for “Historieförfalskning

  1. 2009-08-27 kl. 22:56

    Jag var lite för ung för att ha upplevt 68-rörelsen och det tidiga 70-talets radikalism. Kom in långt senare genom fackligt gräsrotsarbete. Mina kamrater i kampen var hårt arbetatande arbetare och jobbade fackligt och politiskt.

    Huruvida jag var en nyttig idiot för en maoistisk konspiration är inte lätt att veta. Vi demonstrerade mot Sovjets socialimperialism och Vietnamns ockupation av Kambodja. Det minns jag och skäms inte för. Att det fanns ett gäng virrpannor på vänsterkanten som trodde sig veta mer än alla andra är nog sant. Men jag lärde mig mycket om hur samhället fungerade på den tiden. Dessa erfarenheter glömmer man inte. Skillnaden mot idag var att det då, för 20-30 år sedan fanns en framtidsoptimism. Den ser jag inte mycket av idag. Sannolikt har man blivit för gammal och luggsliten.

    Rolle Pettersson träfffade jag några gånger och minns honom som en osedvanligt sympatisk person som dock inte alltid hade det så lätt när han blev utfrågad i teve inför riksdagsvalen.

  2. 2009-08-28 kl. 8:57

    Till och med undertecknad fanns med på en perifer ytterkant i denna IB-affär.. 🙂 fast min medverkan inskränkte sig till att försöka ta en bild på den nya IB-chefen åt en aktad vänstertidning, tyvärr utan resultat. Ska väl ngn gång berätta om det snöpliga slutet på det fotojobbet.

    Nej, Ekberg ljög ju bland annat om när Vanna arbetade på Ekot, det där hade han inte kollat upp. Och ringer man in bombhot för att ha något att rapportera så förlorar man all trovärdighet. All …

  3. DZ
    2009-08-28 kl. 21:06

    Trots att min bror redan kommenterat vill jag nog ändå gå i svaromål. Bra att du lägger ut Nordegrens intervju med Ekberg. Den är väldigt bra, just för att den är så omedelbar och förmedlar Ekbergs drivkrafter och vad som motiverade honom. Därför blir den anklagelse om ”historieförfalskning” på samma gång korrekt och otillräcklig.

    Det framgick i intervjun att Ekberg fortfarande har agentromanens delvis förenklade perspektiv på tillvaron. Han blir än i denna dag en fantastisk illustration på Palmes karaktäristik (..förläst sig på pojkböcker..) och även om det till viss del kanske hade sin poäng var ju detta inte vad det i grunden handlade om.

    Ekberg berättar ju EN ANNAN HISTORIA. Den där svensk underrättelsetjänst gör sin drängtjänst åt det amerikanska monopolkapitalet och understödjer dess (ofta via ombud) bedrivna s k ”kalla krig” mot Sovjetunionen. I det perspektivet blir PFLP, med sina kontakter med KGB (vilket Ekberg naivt i intervjun avslöjar som EGENTLIGT MÃ…L för intresset), ”flygkaparligan i Mellanöstern”, som agerar på Sovjetunionens uppdrag. Där får Ekberg i dag klart för sig att han ”gjorde nytta” när han kan kolla med STASI-arkiven i gamla DDR.

    Vad denna ”nytta” består i framgår dock inte av intervjun och (skulle jag kunna sätta en lusentapp på) klargörs heller inte i Ekbergs bok. Där tar den större (läs: USAs) säkerheten över och det viktiga är att behålla den gängse beskrivningen av intressena i ”kalla kriget”.

    Så snöa inte in på Jinges snedskär kring Vanna Beckmans tid som reporter på Ekot. Det här rör olika SYNSÄTT på historien, där frågan om ideologin måste rensas bort för att vi ska komma fram till de verkliga rötterna för det ena eller andra förhållningssättet.

  4. 2009-08-30 kl. 6:25

    Det här är väl en del av den verkliga svininfluensan. När jag på nytt läser FiB-artiklarna blir jag mörkrädd. Vågar vi skriva i bloggar. Vågar vi använda internet. Vi vet ju att ”Storebror ser oss”.

  5. 2009-08-30 kl. 9:24

    Bror!
    Vore jag 25-30 som då, skulle jag tänka mig noga för. Men nu på gränsen till pensionering sprätter jag ut mina uppfattningar helt utan eftertanke. Men unga påverkas säkert. De testas i liksom i vindtunnel innan de släpps loss. Mot strömmen går bara en och annan käring.

  6. Carin Ã…berg
    2009-08-31 kl. 17:07

    Alltså!Varför är det så viktigt att misskreditera vänstern på 70-talet? Att legitimera de övergrepp som skedde mot en i stort demokratisk rörelse? Ekberg i Nordegren i P1, Bosse Lindquists ”dokumentärer” om SKP etc, som nu går i repris. Varför det så jävla viktigt – farligt, hotfullt – det vi gjorde på 70-talet att ”man” fortfarande måste demonisera oss?

    Vi borde kanske fundera på det, dra lärdom och gå till attack igen…

    Tänk om vi hade rätt!!!?

  7. DZ
    2009-08-31 kl. 22:17

    Bästa Carin!

    Att Ekberg söker ”misskreditera” de han spionerade på är väl knappast att förvånas över. Det finns mycket information att hämta i det Ekberg sade i radiointervjun. Lär känna din fiende!

    Sedan förstår jag inte riktigt vad du menar var ”demoniserande” med Bosse Lindquists dokumentärer. De tretton som finns på SRs hemsida (varav 6 är repriserade i etern under sommaren) handlar om många olika saker. En av dessa (som sänts i repris) handlar om den s k rebellrörelsen våren 1968. Vid den tiden var KFML nybildat sedan ett år och även om det fanns några stycken i denna sektbildning, som också var medlemmar däri, var det inte någon av KFML initierad eller styrd företeelse. Den var ju geografiskt begränsad till Stockholm och Uppsala och till vissa personlighetstyper.

    En annan handlade om den resa som fyra medlemmar i vänskapsförbundet med Kampuchea gjorde dit 1978 och sedan gav ut en broschyr om. Vid tidpunkten hade dåvarande SKP (som KFML bytt namn till 1973) inlett sin avveckling i och med uppgörelsen med de s k högeravvikarna på partiets 2a kongress 76 och ”mass”-flykten av medlemmar, som blev följden av denna. Någon av de fyra kan väl fortfarande ha varit medlem i SKP, men det är väl osäkert om alla hade varit det. Och vad som i alla fall är säkert är att det inte var någon partiresa för SKP de var med på.

    Så min stilla undran är varför du känner dig ”demoniserad”?

  8. Carin Ã…berg
    2009-09-01 kl. 12:00

    Hej!

    Kul med någon som kan nyanserna. Hittar du samma nyanser i ”dokumentärerna” också? Sen, snälla, gör inte frågan till något för mig personligt! Diskussionen blir så tråkig då. Personlig liksom …

  9. AE
    2009-09-04 kl. 9:36

    Det som är viktigt att påpeka, och som inte alls kommit fram i debatten runt Ekberg, är att han använde sitt medlemskap i olika vänsterorganisationer som en språngbräda för att infiltrera palestinska befrielseorganisationer och där verka som agent för israeliska Mossad. Det innebär att det han gjorde över huvud taget inte hade med ”rikets säkerhet” att göra. Organisationer som IB, SÄPO, MUST ska verka för att skydda svenska säkerhetsintressen, men i detta ingår definitivt inte att vara arbetsförmedling för andra nationers motsvarande organisationer. I själva verket är sådant i sig ett konkret hot mot rikets säkerhet. T ex. genom att, i detta fall, Ekberg även lämnade information om svenskar och svenska organisationer till en främmande makts underrättelsetjänst. Som jag ser det borde detta faktiskt räknas som spioneri. Ännu allvarligare blir det då förstås att en svensk underrättelseorganisation finansierar en agent som för främmande makts räkning spionerar på enskilda svenskar och svenska politiska organisationer. När det gäller den interna svenska säkerheten framgår det ju dessutom t.o.m. av Ekbergs egna beskrivningar att inga, varken individer eller organisationer, utgjorde några som helst hot mot svensk säkerhet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *