Högerpopulisterna måste till varje pris hållas utanför! Eller…?

I skrivarlyan

För att belägga ett mönster eller en trend ska man enligt Spanarna i radion kunna ge tre exempel. Ett tydligt mönster nu är hur hela det vänsterliberala politiska fältet står enade omkring en enda fråga: Högerpopulisterna måste till varje pris hållas utanför!

Som första exempel kan vi ta statsministeromröstningen som avgjordes i riksdagen i onsdags. En övertygande majoritet (195 mandat) stod enade kring detta. All politik försvinner och alla pratar bara om hotet från Sverigedemokraterna. En slags decemberöverenskommelse igen, som kommer att leda till ännu mer förtroendetapp för den vänsterliberala delen av riksdagen.

Exempel två är det faktum att Vänsterpartiet inför EU-parlamentsvalet 2019 ska vända sitt välgrundade EU-motstånd ryggen och pausa kravet på att Sverige ska lämna EU. Jonas Sjöstedt deklarerar detta i en artikel i ETC den 8 november.

I Sjöstedts artikel framgår tydligt att orsaken till kursändringen är att fel politiska krafter kräver samma sak som V. För V är det alltså viktigare att i alla lägen uppfattas som rätt sorts “vänster” och bli accepterad bland riksdagskollegerna som ett riktigt “demokratiskt” parti. Den saken är alltså viktigare för V än att framföra det som tidigare varit självklart; att EU är bankkapitalets gemenskap för fri marknad och fri rörlighet, som förr eller senare kommer att öppet hota demokratin, välfärden och miljön. Detta lägger man nu åt sidan. Sjöstedt skriver:

“Vänsterpartiet är helt främmande för den inskränkta nationalism och rasism som präglade Brexitkampanjen. Vi har inte samma EU-kritik och föreslår inte samma alternativ till EU.”

Slutsatsen kan inte bli någon annan än att samarbete med bankkapitalets EU nu är att föredra framför att bilda enhetsfront för ett lagligt EU-utträde. Alltså: Högerpopulisterna måste till varje pris hållas utanför!

Jag länkar här till två reaktioner på Sjöstedts artikel. En liberal röst och en vänsterröst, båda kritiska. Håkan Holmberg i UNT, som ser EU som ett försvar för en liberal demokratisk samhällsordning, är ändå inte nöjd. Han varnar istället för de gamla kommunisttraditionalisterna i V som gör Sjöstedts programförklaring opålitlig. Vänsterekonomen Kajsa Ekis Ekman i ETC, som uppmanar Sjöstedt att hålla fast i EU-motståndet kritiserar med rätta Sjöstedt för att inte diskutera EU, utan bara högerpopulismen. Ekis Ekman frågar: “…är EU bra helt plötsligt, för att det finns nationalister som är emot? Vad är det för logik? Trump lade ner TTIP, ska vi kanske lansera det igen för att visa att vi är emot honom?” Just så ologiskt är det.

Mitt tredje exempel är vad som hände när fibbarna i FiB/Kulturfronts monter på årets bokmässa lät Fria Tiders chefredaktör Vávra Suk hålla en kort appell om yttrandefriheten, som först hade vägrats tillträde till bokmässan och sedan nekats tillstånd att ordna ett eget bokevent i ett tält på annan plats (i likhet med vad ETC gjorde 2017).

Bråket om Nya Tider i FiB/K (och inom övrig vänster) började hösten 2016 med att Jan Myrdal till mångas förskräckelse lät publicera en artikel i Nya Tider och talade på en konferens för “identitärer” i Moldavien i december 2017*. Förra hösten ställde en högljudd del av svenska författarkåren till stort rabalder (författaruppropet, bojkott och alternativ bokmässa) eftersom Nya Tider – som innehåller rasistiskt och nationalistiskt material – inte motades ut från mässan. Detta provocerade i sin tur de verkliga nazisterna (Nordiska motståndsrörelsen – NMR) ut ur sina hålor till en stor demonstration till stöd för Nya Tider, vilket ledde till värsta gatukriget mellan våldshöger och våldsvänster med polisen mitt emellan. Resultatet blev att Bokmässan fick färre besökare och därför nekade NT tillträde till mässan 2018. Man böjde sig för trycket, vilket man förstås har rätt till.

Inom föreningen Folket i Bild/Kulturfront höjdes upprörda röster för att man upplåtit plats och mikrofon åt Vávra Suk. Även inom Föreningen arbetarskrivare blossade en diskussion upp om saken. Argumentet var att Nya Tider är rasistisk, nationalistisk, värdekonservativ och kvalitativt usel. Att beblanda sig med sådant slödder skämmer ut oss i alla anständiga sammanhang menar man. Alltså; Högerpopulisterna måste till varje pris hållas utanför!

Jag och andra hävdar däremot att FiB/K måste försvara den grundlagsstridigt utmotade tidningen Nya Tider och självklart låta Vávra Suk tala för sin sak i FiB:s regi. Att hindra detta vore att ta otillbörliga hänsyn. Hans åsikter i andra frågor eller om tidningen är kvalitetsmässigt usel är i princip ovidkommande. Att FiB/K av taktiska skäl skulle vända sin principiella ståndpunkt ryggen för att några nyvaknade högerpopulister anslutit sig till vår paroll Försvara yttrande och tryckfriheten vore förödande. Yttrandefriheten har inte blivit mindre viktig för att även dessa upptäckt sprängkraften i denna grundläggande demokratiska rättighet. Den gäller ju alla. FiB-styrelsen har också gjort ett klargörande uttalande om saken.

Vad kan vi nu lära av allt detta? Jo att det finns ett genomgående drag över hela det politiska fältet utanför den lilla bekännande högerkonservativa sektorn – som idag har växt sig ganska stor (154 riksdagsmandat). Alla säger med en och samma röst: Högerpopulisterna måste till varje pris hållas utanför!

Det här kommer ta en ände med förskräckelse. Majoriteten av svenska väljare, som trots allt befinner sig utanför detta svenska etablissemang (kultureliten, toppolitiker och de med dem nära förbundna inom den liberala och vänstersinnade medelklassen), denna mycket blandade men kvantitativt dominerande väljarhop imponeras inte av mantrat; Högerpopulisterna måste till varje pris hållas utanför! De kommer därför att fortsätta strömma till de partier som inte endast ägnar sig åt att övertrumfa varandra om vem som är mest emot högerpopulisterna.

Alltså, alla från den utomparlamentariska vänstern (utom FiB/K då) till Centerpartiet och Liberalerna håller på att skjuta sig själva i sina allt färre fötter och driva oss till det extraval som ingen av dem egentligen vill ha. För innerst inne vet de att det bara kommer att gynna just högerpopulisterna. För det är fullt möjligt att vår nya högersektor kommer att växa till egen majoritet efter ett extraval.

Läget är alltså allvarligt och kommer säkert att bli värre innan det kan bli bättre…


* Felaktiga tidpunkter korrigerade efter påpekande av Dennis Z i sin kommentar nedan.

  6 kommentarer for “Högerpopulisterna måste till varje pris hållas utanför! Eller…?

  1. Björn Wallgren
    2018-11-15 kl. 15:13

    Jag kan inte annat än instämma i dina synpunkter. Beröringsskräck med åsikter som man inte håller med om gynnar inte arbetet för yttrandefrihet. Dessa ständiga referenser till 30-talet som bland annat motiverar ställningstaganden mot vissa känns tveksamma som motiv.

  2. Dennis Zackrisson
    2018-11-15 kl. 15:28

    Bra rutet, Knut!

    Två frågor bara; Var det inte hösten för två (2) år sedan det hela började med Nya Tiders medverkan på bokmässan och Jan Myrdals artikel i Nya Tider? Bokmässans nedgång i besöksantalet har varat under flera år och fortsätter trendmässigt, oavsett Nya Tiders medverkan eller ej.

    Den andra frågan rör om FiB/K tillhör en “utomparlamentarisk vänster” i någon rimlig mening av ordet? Det kanske i själva verket är en av de mest avgörande frågorna inom föreningen.

  3. Knut Lindelöf
    2018-11-15 kl. 15:46

    Dennis Z!
    Du är så förtvivlat noga du. Ett år hit eller dit är väl inte mycket att bråka om ;-). Och att FiB/K är “utomparlamentarisk vänster” är förstås helt fel egentligen om man nu ska vara noga. Men i realiteten är FiB/K ända sedan starten en del av den där vänstern, trots att man naturligtvis är av helt annat slag, ja av ett slag som inte liknar något annat. Demokratiskt folkrörelsestyrda och -ägda tidningar finns det mycket få, om ens något, exempel på i historien.

  4. 2018-11-15 kl. 16:54

    Du är helt rätt ute, Knut L!

    En enhetsfront i EU-frågan måste naturligtvis vinna merparten av SD:s 1,1 miljoner väljare.

    Beröringsskräcken inom vänstern är monumental. Det verkar som om vänsterfolket är osäkra på sin egen ståndpunkt och tror att de riskerar att byta åsikt om de har kontakt med högerpopulister.

    Vi kan inte heller överlämna den nationella frågan till SD. Försvaret av nationen och det nationella oberoendet är det sista bålverket mot EU:s nyliberala strävan mot överstatlighet. Jag samarbetar gärna med alla nationalister, oavsett vad de tycker för övrigt. Det är helt nödvändigt om vi inte ska utplånas som nation.

  5. Anders Åberg
    2018-11-15 kl. 23:14

    Att V överger EU-motståndet för att man riskerar att hamna på samma sida som SD är makalöst korkat. Man låter således hellre SD skriva om det egna partiprogrammet!

    Det betyder dock inte att vi kan sluta bekämpa SD. SD är rasister och rasismen är överhetens klassiska bedrägeri för att slippa undan kritik mot sig själva. Rasismen har också den mest fruktansvärda historia man alls kan tänka sig.

    Det måste helt enkelt avslöjas att SD i själva verket är ett mycket överhetstroget högerparti med syfte att fortsätta nermonteringen av både demokratin, arbetsrätten och välfärden. Dom historiska erfarenheterna från 30-talet måste också lyftas fram. Detta kan bara göras av dom som inte själva har fingrarna i syltburken, d v s den utomparlamentariska vänstern.

    Kampen för nationellt oberoende och Svexit måste också föras av samma krafter och det oberoende av vad SD säger. V i sin nuvarande form är nog tyvärr en förlorad kraft.

  6. Leif Stålhammer
    2018-11-15 kl. 23:23

    Håller med dig Knut. Vänsterpartiets (Sjöstedts) analys leder käpprätt åt fel håll. Redan från början var, om jag inte minns fel, folk från Centerpatriet med i FiB/K. Det var en bredd i uppslutningen kring våra tre paroller och som fortfarande visar sig vara utmärkta. Naturligtvis drog vi lärdom av Vietnam. Dem bör vi hålla fast vid och de skiljer oss ( FiB/K) från den vänster som inte förstår idén med enhetsfront. Och det är tyvärr alla.

    KP:s syn i Gbg var att det var mångfald som var enhetsfront. Därför kunde fru Schyman tala om vådan av män, fru Post utbreda sig om kärleken och herr Wollter berätta om allt han visste ända tills det började störtregna… men inte ens då slutade han. Dock hörde man i och för sig inte vad han sa. Frågan om enhetsfronten är avgörande. T ex de intellektuella i Clarté betraktar Myrdal som brunaktig och är “mycket glada åt att inte ha honom som medlem” (utropat av någon professor eller liknande i Malmö). Har inte sett något avståndstagande från Clarté.

    Tänk om stackars Sjöstedt bodde i Afghanistan och ville befria sitt land från utländska trupper… vem skulle han alliera sig med?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.