Högt eller lågt valdeltagande?

“Valdeltagandet ökade, vilket kan tolkas som en mobilisering till försvar av EU-projektet.” Så står det idag att läsa i DN:s huvudledare.

“Kan tolkas” är det viktiga här. Om man strävar efter att stärka EU:s legitimitet tolkar man det just så, och något ligger det kanske i det. Men orsakerna är säkert flera.

Om man som jag däremot oroas för EU-projektets utveckling och försökt hålla mig uppdaterad på senare års politiska spel runt EU-frågan, ser jag åtminstone ytterligare tre orsaker till det ökade valdeltagandet; 1) dem massiva propagandan om att det är ett ödesval etc, 2) klimatfrågan och 3) att alla tidigare NEJ-sägare givit sig in i den interna kampen i EU-apparaten. Ytterst få har som jag uppmanat till att bojkotta valet. Kanske var det inte så smart. I alla fall fick bolkottsuppmaningar mycket liten effekt.

Men valdeltagandet är fortfarande lågt, det bör man inte tona ner. Och kanske ska man mer fundera på varför valdeltagandet är mycket lågt jämfört med i våra riksdagsval.

  4 kommentarer for “Högt eller lågt valdeltagande?

  1. Bertil Carlman
    2019-05-28 kl. 10:13

    ”PS. Har som S-medlem nu på morgonen fått ett mejl och ett telefonsamtal från Stefan Löfvén. Han ringde från ett Stockholmsnummer 08–700 26 51 som märkligt nog enligt Eniro går till Socialdemokraternas Hus AB i Östersund. Han bara pratade på, det gick inte att avbryta honom. Han ville helt enkelt inte lyssna.”

    Så skrev du ett tidigare blogginlägg, före valet Knut. Fyra frågor: 1) var det ironiskt menat? 2) om inte, hade du tänkt dig att de som ringde numret skulle kunna få personligt svar av statsministern? 3) är du bara pappersmedlem, eller anser du dig vara socialdemokrat? 4) om det senare, varför röstade du inte i valet, var inte det en mycket viktig sak för socialdemokraterna?

  2. Anders Persson
    2019-05-28 kl. 12:32

    Knut L!
    Jag vill nog, mot strömmen igen, hävda att du ska känna dig som “segrare” i detta EU-val. Du kan vara glad! Trots den intensiva propagandan ökade röstdeltagandet bara från 51 till 53 procent. Kanske kan det öka ytterligare någon procent när det totala antalet valsedlar gåtts igenom.

    Men, som jag sökt utreda på annat ställe, 2-3 procent är inte mer än vad dåligt eller bra väder påverkar röstandet.

    Minns också vad SvD:s Europareporter Rolf Gustavsson skrev i lördags:

    “Fortfarande är stats- och regeringscheferna EU:s herrar. I förhållande till dem är ledamöterna i EU-parlamentet i det närmaste helt maktlösa. EU är inte organiserat som en parlamentarisk demokrati. Ledamöterna i EU-parlamentet kan i första hand använda sin plattform för att agitera och bilda opinion, men om de långsiktigt vill påverka politiken måste de börja på hemmaplan.”

    Leve svenska riksdagsvalen!

  3. Knut Lindelöf
    2019-05-28 kl. 16:22

    Bertil C!
    1) Två gånger har Stefan Löfven ringt mig och uppmanat mig att gå och rösta. Jag finns ju i deras medlemsregister. Naturligtvis var det en uppringningsmaskin. Mycket obehagligt. 2) Naturligtvis inte. 3) Jag är betalande medlem sedan 90-talet. Har varit aktiv under en tid i Östhammar (satt några år i kulturnämnden) men även några år på denna sida tusenårsskiftet var jag aktiv i Uppsala. Emellertid har alla försök slutat med att situationen till sist blivit omöjlig varpå jag har dragit mig ur aktivt partiarbete. 4) Att vara socialdemokrat betyder inte att man nödvändigtvis följer partiledningens uppmaningar. Jag är en oberoende socialdemokrat. För, jag är inte kommunist (tror jag i alla fall). Jag vill vara med i den stora enhetsfronten med FiB:s paroller som grund. Det räcker för mig. Om den är liten beror det bara på att folket ännu inte förstått det jag förstått 😉

  4. Torbjörn Wikland
    2019-05-28 kl. 19:37

    Ta ett steg tillbaka och bortse från små förändringar i röstandelar. Då finns viktiga signaler att notera.
    – Valaffischerna till det svenska EU-valet var entydliga. Förutom Liberalerna var det inget av partierna som uttryckte något positivt om EU. Tvärtom var det tre partier som i affischerna sade nej till ett utökad EU och de övriga dolde sitt EU-engagemang bakom klimatfrågan, kamp mot främlingsfientlighet etc. D v s alla partistrategerna förstod att den svenskt patetiska EU-idealismen är ute.
    – Liberalernas ”tvärtom-strategi” d v s ”hurra för EU” var en djärv satsning för att samla ”de sista entusiasterna” för EU i valmanskåren. Satsningen misslyckades.
    – Många kommentatorer gläds över ökat valdeltagande – d v s från 51 till 53%. Det är en blygsam uppgång som antagligen döljer andra väljarströmmar, den viktigaste är antagligen klimatfrågan.
    – Jämför man EU-valet med USA:s federala val finns likheter. President- och kongressvalen upplevs lika avlägset som EU-valen. Därför lågt deltagande.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.