Försvarsminister Peter Hultqvist satt med som huvudattraktion i SvT-programmet Ekdal och Ekdal den 26 maj. Man diskuterade den nya världsordningen där Kina befäster sin makt på område efter område och där USA backar och drar sig ur allt fler multilaterala sammanhang.
Alla är överens om att en ny och helt oviss situation är på väg för Europa, Norden och Sverige, som man måste orientera sig i och slå vakt om sina egna intressen. Väldigt mycket står på spel.
Men när frågan ställs om detta till Peter Hultqvist återgår allt till vad som gällde tidigare, då man ännu kunde bortse från Kinas framträdande på världsscenen och då det var Putinryssland som utmålades som det stora hotet, som man var tvungen att ta skydd emot av USA och Nato för att avskräcka Putinryssland från att anfalla Finland, Baltikum, Sverige, Norge och övriga Europa.
Men nu gäller sedan en tid alltså något helt annat – som visserligen diskuterats länge på undanskymda platser som denna blogg – men som nu plötsligt diskuteras av alla, till och med av Carl Bildt.
Men alltså inte av Peter Hultqvist. Han biter sig fast vid rollen som USA:s ståndaktige tennsoldat med rötter i 1950-talet, nu helt utan argument. Ryssland verkar han helt ha glömt bort. Inte ett ord om Krim eller Ukraina till exempel.
Det kan vara nyttigt att närstudera exakt hur han uttrycker sig idag. Som svar på allt häpnare reportrar sa han ordagrant följande:
”Vi har väldigt djupa relationer med USA, vi har haft ett försvarssamarbete under många många år, och vi har ju många avtal på framför allt materielsidan. Dessutom har vi ju ett Statement of Intent nu, där vi samarbetar kring olika frågor. Det är sånt som övningsverksamhet, internationella operationer, det är materielfrågor, forskningsfrågor, och det handlar ju också om det säkerhetspolitiska perspektivet. Och vi har också ett sådant tillsammans med Finland – Sverige-Finland-USA. Så, den transatlantiska länken är oerhört viktig för oss, och den har vi utvecklat sedan vi kom till regeringsmakten 2014. Jag bedömer att det finns i grunden en stor stabilitet i den relationen.
Det är så faktiskt att relationen har stärkts, Det vi varit överens om har levererats. Och ser vi till Europa som helhet plus Baltikum, så kan man se att under den här perioden så har faktiskt de amerikanska investeringarna på försvarssidan och leveransen, den har faktiskt ökat. Det är en annan bild, men det är en realitet…”
Men är det samma nu som under Obama (undrar en närmast förbluffad Kristofer Lundström, som i detta program ersätter en av Ekdalarna)?
”Jim Mattis var en oerhört bra person. Han förstod relationen Finland-Sverige på ett oerhört bra sätt… Det fungerar också bra med Mark Esper. Jag kan inte se egentligen någon skillnad i det grundläggande förhållningssättet när det gäller att fullfölja de överenskommelser vi har gjort på de som jag nämner nu.”
Men rapporter om att USA ska dra sig tillbaka…?
”Jag kan inte se in i framtiden, jag har ingen spåkula, men jag kan prata om det jag själv har varit med om. Och det jag varit med om är leveranser av överenskommelser på ett stabilt sätt. Sen följer jag naturligtvis nära och intensivt allt twitter, alla debatter, alla såna här oroshärdar. Det kommer upp till diskussion återkommande på försvarsministermötena i både Nato och EU och även i de informella sammanhangen. Och amerikanarna får ju de här meddelandena tillbaka, vad är det som pågår, varför säger ni så här och så vidare. Och det är klart att det är en spänst i diskussionen. De har ju ställt krav på ökade försvarsutgifter i Europa och samtidigt har det varit en rädsla för att minska engagemanget. Men sen ser vi också att ansvarstagandet och engagemanget har ju faktiskt i praktiken ökat. Så det är en annan bild. Det är inte alltid retorik och verklighet…”
Men hur ska man få det här att gå ihop? Det Trump säger… tonen, det låter ju ganska förskräckligt…
”Ja, det är ju inga muntra bilder, men jag kan ju bara relatera till den här realiteten.
Jag tycker, och det ska jag vara väldigt tydlig med. USA:s medverkan i Europa är nödvändig, den transatlantiska länken är jätteviktig för Sverige-Finland och Norden. Och hittills har vi sett att det levererats det som vi varit överens om. Utom i Corona, och det har ju sina självklara förklaringar.”
Kan det verkligen vara förenligt med svenska säkerhetsintressen att ha Peter Hultqvist som försvarsminister? Han verkar leva kvar i (eller vara fången i) en förgången American Dream.
Bra att du drar upp detta, Knut L! Men rörande din avslutande fråga kan man ju fundera på vad förre statsministern (numera Swedbank-ordförande) Göran Persson konstaterade i samband med S coronarelaterade opinionsframgångar: TINA (There Is No Alternative). Vem skulle komma i stället för Hultqvist? Pierre Schori?
Men bäster Dennis, menar du att det inte skulle gå att finna en person som på försvarsministerposten skulle kunna tillvarata svenska intressen?
”Jim Mattis var en oerhört bra person.” sa Hultqvist.
Citat av ”mad dog” Mattis:
”The first time you blow someone away is not an insignificant event. That said, there are some assholes in the world that just need to be shot.”
”I come in peace. I didn’t bring artillery. But I’m pleading with you, with tears in my eyes: If you fuck with me, I’ll kill you all.”
”Find the enemy that wants to end this experiment (in American democracy) and kill every one of them until they’re so sick of the killing that they leave us and our freedoms intact.”,
“Be polite, be professional, but have a plan to kill everybody you meet.”
“You go into Afghanistan, you got guys who slap women around for five years because they didn’t wear a veil. You know, guys like that ain’t got no manhood left anyway. So it’s a hell of a lot of fun to shoot them. Actually it’s quite fun to fight them, you know. It’s a hell of a hoot. It’s fun to shoot some people. I’ll be right up there with you. I like brawling.”, “Demonstrate to the world there is ‘No Better Friend, No Worse Enemy’ than a U.S. Marine.”
Ja Hultqvist lever i en verklighetsförnekelse, men med tanke på hur en majoritet av övriga partier ser på samarbete med Nato och USA samt hot från Ryssland är det nog inte så lätt att få fram en kandidat som kan efterträda Peter Transatlantiska länken med politisk majoritet i Sveriges Riksdag bakom sig.
Bra Knut, såg programmet och fick rysningar av hans grötmyndiga USA-försvar.
Ingen kan vara en sämre kandidat som utrikesminister!
Munkorg på Peter H vore tacknämlig!
Att ”Transatlantiska Ankan” bekläder försvarsministerposten är ett mått på tankekraften i socialdemokratin och regeringen. ”Mad Dog” Mathis fick gå men inte hans kompis i lydlandet Lövenien. ”Vi såg det inte komma”. Frågan är om de kommer se det när det går?
Knut L!
Du ställer en motfråga, som blir närmast apolitisk.
När nu större delen av riksdagen (möjligen med undantag från ytterlighetspartier, vilka JÖK hade syftet att utestänga från inflytande) är överens om att ett närmande till den av USA ledda, från försvars- till anfallspakt omvandlade, alliansen NATO är väl just din avslutande fråga knappast uppe på den politiska dagordningen.
För oss, som är av en annan uppfattning, är det väl just vår uppgift att i varje läge se till att sprida upplysning om vad våra legala företrädare säger och tycker. Så att vi senare kan få möjlighet att ändra de politiska förutsättningarna. Precis som du och vi andra läser och nyttjar din blogg!
Vänner, under ytan av vår hantering av Corona-eländet sker andra saker. Idag, fredag förs de avslutande 8-partiförhandlingarna om försvarsanslagen 2021-2030. Alla, utom möjligen V, är överens om vår pågående anpassning till det av USA styrda Nato. D v s inringningen av Ryssland, för att inte tala om allehanda sanktioner mot ”The Yellow Peril”. Nu p g a Hong Kong, samt sedan tidigare Tibet och Sinkiang.
Den bärande idén är att gradvis bromsa och bryta ned PRC:s ekonomi, i hopp om att interna oroligheter – som i Hong Kong – på sikt kan leda till ett regimskifte. Liknande tankegångar gäller Ryssland som för närvarande har en sämre ekonomi.
Om den strategin drar ut på tiden eller rentav misslyckas, återstår t ex att USA ensidigt förklarar de 1000-tals miljarder dollar i statsobligationer (= statsskuld) PRC i decennier köpt vara ”Null and Void”. Det vill säga historiens största springnota.
Jag undrar nu om Hultqvist och hans ”transatlantiska” vänner kan tänkas köpa ett sådant upplägg?
En annan variant av “transatlantiska” sanktioner kan i framtiden komma att bli frysning och/eller konfiskation av samtliga ryska och kinesiska tillgångar i andra länder (finansiella, företag, fastigheter etc.). Samt s k sekundära sanktioner mot företag som envisas med att handla eller ha verksamheter i de länderna. T ex Volvo Cars.
Just nu tvekar EU. På utrikesministermötet idag var Ann Linde den enda som krävde utvidgade sanktioner mot PRC rörande händelserna i Hong Kong. Mer lär tyvärr tima i denna politiska – och ekonomiska ryska roulett…
Lille Peter ryckte in i militärtjänsten 1978 men fick efter 57 dagar samvetsbetänkligheter emot att döda andra människor och bad om vapenfri tjänst. Lagen säger:
”En värnpliktig skall efter ansökan få tillstånd att göra vapenfri tjänst istället för värnpliktstjänstgöring, om han kan antas ha en sådan allvarlig personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan som är oförenlig med värnpliktstjänstgöringen.”
Detta är okay och länder honom till viss heder. Men uppenbarligen har han sedan inte bara ångrat sig utan velat överkompensera, nu när han börjat frottera sig med fyra-, fem- och kanske till och med sexstjärniga generaler ur USA:s militärväsen.
När han 2013 tillfrågades av Aftonbladet om orsaken till sin vapenvägran androg han konflikter med befälet. Några sådana av någon betydelse hade dock inte registrerats, och även om det hade gjorts, är det inget skäl för vapenvägran.
Hade lille Peter gjort sin värnplikt på sedvanligt sätt hade vi kanske sluppit den här överkompensationen.
I en serie artiklar under 2017 avslöjade journalisten Gustaf Tapper i tidningen Dagens Industri hur Peter Hultqvist av politiska skäl valde att gå emot experterna inom Försvarets materielverk och förorda köp av dyrare och ålderstigen amerikansk luftvärnsteknik framför ett av FMV förordat franskt system som bedömts vara såväl effektivare som 30-40 procent billigare.
Om jag förstått saken rätt är en sådan klyfta mellan FMV och försvarsminister inte bara ovanlig utan också ett tecken på hur samförstånd med USA sätts före egen försvarskraft. Av ett litet land som Sverige kan krävas försiktighet och flexibilitet, men därifrån till kryperi och underkastelse borde vägen vara lång och mödosam.
De länder som förmått bjuda stormakter besvärande militärt motstånd karakteriseras oftare av seg motståndsvilja än sofistikerad vapenteknik. Sådan insikt göder dock ingen vapenindustri, ej heller skaffar den vänner i Pentagons korridorer.
Hultqvislingen framstår alltmer som ett hot mot Sveriges oberoende.
Eftersom försvarsminister Hultqvist inte verkar ha någon som helst koll på alla de avtalsbrott, av olika karaktär, som USA på senare tid gjort, anser jag nog att det han gör och säger åtminstone gränsar till landsförräderi. Att vilja stärka den transatlantiska länken gör att Sverige utsätts för en enorm risk då USA-imperiets instabilitet bara ökar, vilket också ökar risken för att Imperiet i desperation ”gör något oerhört dumt”.
Det faktum att tre oljetankers utan problem kunde ta sig hela vägen från Iran, runt Arabiska halvön, in i Röda havet, genom Suezkanalen, tvärs över Medelhavet, genom Gibraltarsund och tvärs över Atlanten till Venezuela, gör att känslan av att ha fått ett finger måste vara mycket stor i ”djupa staten” i Imperiet.
USA har sjunkit djupt som hegemon sedan Kubakrisen i oktober 1962, då tordes ingen ge USA ett finger.
Smakprov ur tal av Hultqvist inför utländsk publik mars 2020:
”Europa står inför provokativa och destabiliserande ryska åtgärder som har sänkt tröskeln för att använda militärt våld. Avsikten att undergräva den europeiska säkerhetsordningen … har således klargjorts.
[…]
Rysslands agerande i Georgien 2008, i Ukraina sedan 2014 och i Syrien sedan 2015 visar dess vilja att använda militära medel för att uppnå politiska mål, både inom och utanför Europa.
[…]
Den ryska militära aggressionen och rysk kränkning av internationell rätt är oacceptabla. Det kan inte bli någon business as usual med Ryssland så länge detta beteende fortsätter. De internationella sanktioner som införts mot Ryssland måste finnas kvar.”
Sveriges röst till omvärlden?
Översättning: folkkampanjenmotnato.se