”Hysteriska människor (som) tror att ”planeten” brinner upp om korna pruttar, rapar och idisslar. Hysteriska människor (som) vill stoppa klimatåterhämtningen från den lilla istidens kyla, fukt, svält och hungersnöd medelst koldioxidreduktion.” Så skrev Ulf Carlsson i en kommentar häromdagen. Han utvecklar här vidare sin syn på ”klimathotet”.
Mycket forskning om de komplicerade klimatprocesserna samlas hos IPCC. Den av människan, genom förbränning av fossila bränslen förorsakade ökningen av atmosfärens koldioxid leder, enligt IPCC:s synsätt, till mängder av problem, varav flera av sådan tyngd att det ger återverkningar på jordens ekologiska balans och att därmed också människans livsbetingelser hotas.
Alla dessa problem, som alltså kan ses som ett stort antal, eller till och med ett otal frågeställningar, är en följd av komplexiteten i allt det som påverkar klimatet.
De förändringar i klimatet, som sedan ”förindustriell tid” skett, och som väntas ytterligare förstärkas framöver har – enligt den klimathypotes som sedan ett antal år basunerats ut (av nämnda organisation och alla de som ansluter sig till föreställningarna) – sin grund i människans olika verksamheter. Industri, transporter, bostadsuppvärmning med mera, säges alla förorsaka en ökning av koldioxid i atmosfären. Världen håller därför på att bli så varm att denna värme ger upphov till katastrofala väderhändelser som torka, översvämningar, sveda, värk och brand. Detta återverkar i sin tur på molnbildning, solljusinsläpp, grödors tillväxt, glaciärsmältning etc.
Hela denna, för en lekman oöverskådliga röra av komplexa samband mellan olika delar av mätbara och omätbara faktorer, som ofta dessutom tillhör olika vetenskaper som sinsemellan måste kopplas samman till en oändlighet av enskilda faktum, gör att man utmattad – av att ens tänka tanken på att skaffa sig en överblick – ens på det mest övergripande och förenklade plan, frestas sätta sig ned vid sin skomakareläst, med avsikt att förbli där.
Och istället för att plåga sig med ett helt ogörligt sisyfosarbete sätta sin lit till den vetenskap och de experter – som genom olika politiska påbud, åtgärder och diktat – redan påbörjat genomförandet av den frälsning och återställning som går under namnet ”den gröna omställningen”. Begränsningar kontroller och förbud skall rädda vår jord, eller som jorden numera heter; ”planeten”.
Man kanske också, trots att man alltså redan lämnat över – och ifrån sig – ansvaret för det hela, tycker att det ändå skulle vara skönt att kunna göra sig av med den sista ångesten och stoppa alla de problem och frågeställningar som tillhör denna härva av klimatologiska samband och konsekvenser i en speciell låda, i vilken alla obesvarade frågor kan nedstoppas – en ”frågelåda” – låsa locket, slänga nyckeln i sjön och därefter likaså lådan?
Men så enkelt är det inte, för man måste själv med i lådan, eftersom människan är en så väsentlig, för att inte säga avgörande, del av problemet.
Annars kan man ju försöka inta lite distans till lådan och tänka utanför boxen. Jag skall exemplifiera:
När jag gick på grundskolans mellanstadium fick jag lära mig ett antal intressanta fakta som jag sedan inte kunnat glömma:
Under den allra äldsta tid – före statsbildningarnas tid, ja ända tillbaks till bronsåldern och, än mer tidigare än så: under stenåldern – hade Sverige ett betydligt varmare klimat än nu. Så varmt att det växte ekar långt upp i norra Sverige, klängde vindruvsrankor på trädens grenar och i luften svävade, som i dagens Florida, pelikaner. Denna tid kallas ”romerska värmeperioden”
Människorna hade under vikingatiden, som tog vid efter bronsåldern, varit i stort sett lika långa som idag. Men därefter hade ”den lilla istiden” alltmer tagit sitt grepp om oss och vi hade blivit allt kortare, krokigare och mindre, och samtidigt allt oftare dött av sjukdomar och svält. Kulmen – eller botten – skulle ha infallit under 1300-talet, varefter vi skandinaver under några hundra år sakta blev allt längre och fick en allt längre livslängd, innan återhämtningen tog större fart under senare delen av adertonhundratalet.
Att det hade varit både så kallt att människornas levnadsstandard hade sänkts till den grad att de blivit både korta och kortlivade, men att dessförinnan och tidigare än så hade varit så mycket varmare än nu – att det, för bara ett par tusen år sedan, hade inneburit en annorlunda fauna och flora än idag – var fascinerande för en pojke med intresse för paleontologi, som bodde i det ständigt småregnande, dimmiga och råkalla Göteborg. Och denna fascination är ju också en bra förklaring till minnets styrka.
I ljuset av dessa mina lärospån från mellanstadiet, där vi kan konstatera att flera hundra år av kyla innebar svåra umbäranden, medan en flertusenårig period av värme, högre än idag, uppenbarligen inte var till någon nackdel för Skandinaviens innevånare, och framför allt att den högre temperaturen under stenåldern och senare bronsåldern, ju inte kan ha haft något som helst samband med människans industriella verksamhet, eller med kornas rapande, så är det för min del svårt att sätta tilltro till hypoteserna om de nuvarande klimatförändringarnas grund. Att man bytt ut det fram till helt nyligen dominerande klimatologiska begreppet ”lilla istiden” till ”förindustriell tid” och dessutom siktar på att ta oss tillbaka till dessa nödår och ofärdstider, kan tyckas säga en hel del om agendan bakom, om än inte allt.
En del av poängen i det jag vill säga är att jag tycker mig, med ovanstående resonemang, ha visat att man inte måste sätta sig in i den klimatologiska forskningens alla teorier, de data som är underlag, eller de algoritmer/simuleringar som matats in i forskningsdatorerna, för att ta ställning i frågan. Det är alltså inte nödvändigt att ansluta sig till föreställningen att olika överstatliga organisationer såsom exempelvis och framför allt IPCC, FN, WEF, skall äga ett problemformuleringsprivilegium som tycks utnyttjas för att få oss – som drabbas av vad de är i färd med att ställa till med – att tiga.
Så när jag sitter här vid min skomakarläst tar jag tag i närmsta sko, och räcker åt IPCC, ut dess tunga.
Jag slutar här, och ber samtidigt om ursäkt att den ton som genomsyrat texten, inte varit alltigenom allvarlig, i viss mån har den tvärtom varit raljerande på ett sätt som kanske tycks förringa frågeställningen. Men i själva verket tycker jag att det hela, till sina politiska, juridiska, och sociala konsekvenser tycks kunna bli, och redan är, allvarligt och mycket obehagligt.
Om varmt klimat är bra eller dåligt kanske inte är det viktigaste? I Latinamerika inföll den medeltida globala uppvärmningen ungefär år 800 och varade till ungefär 1200. Högkulturerna föll som käglor speciellt vid början och slutet på perioden, vilket indikerar att det mänskliga samhället är dåligt på att hantera förändringar. Kaos, svält och krig uppstod innan två militärdiktaturer kom runt 1200 som ordnade upp kaoset, inkas och aztekas.
Oavsett orsaken till det varmare klimatet så tror jag därför att det är fel att helt inrikta sig på att stoppa processen istället för att förbereda oss på ett mer nyckfullt väder med översvämningar, torka, stormar, extrem kyla eller värme. Och att vara förberedda på förändring är inte det mänskliga samhällets starkaste sida. I den processen tappar folken sin tro på både gudar, ideologier och ledare, en process som vi är inne i nu.
De förändringar som jag studerat i mitt eget lilla forskningsprojekt rörande Latinamerika har även beröringspunkter med förändringar i resten av världen. Exempel är vikingarnas erövringar, ett grönt Grönland, islams expansion och mongolernas erövringar. Själv tror jag att även digerdöden är ett resultat, även om den inföll efter den varma perioden, mongolerna förde med sig råttor som spred sjukdomar i Europas städer som var överbefolkade p g a folkökningen som i sin tur berodde på den varma periodens ökade skördar.
Kanske drar jag det för långt men tycker ändå att det är tankeväckande. Samtliga förändringar skedde inte exakt 800 och 1200 beroende kanske på att klimatförändringarna inföll under lite olika perioder i olika delar av världen.
Bifogar inga källhänvisningar just nu, sitter och väntar på ett flyg.
Det är ingen mening att bemöta, vad Ulf R C och Sven A skriver. Man får ta det som underhållning. Inget kan som klimatet förmå farbröder att skriva skojiga texter.
Jan Arvid G!
De här var väl ändå varken att hålla god ton eller att undvika personangrepp; att klumpa ihop vissa tydligt utpekade äldre manspersoner som vore de komiskt senila.
”Gammal man gör så gott han kan, han dansar fan så illa,
Hela kroppen rister han, men ändan den står stilla”
Tänk om SVT skulle börja ge lite utbildning utifrån de lärdomar som grundskolan mellanstadium gav. Då skulle vi förutom det Ulf Roland Carlsson framför (kunskaper som jag glömt bort) även få lära oss om kontinentalplattorna. T ex används idag Bangladesh som ett exempel på klimatförändringens påverkan på livsmiljön. Havet stiger, sägs det. Men att Bangladesh ligger på en kontinentalplatta som är på väg ner i havet är det ingen som nämner. Så det är inte havet som stiger, det är landet som sjunker. Hur ska experterna lösa det? 🙂
Jan Arvid Götesson!
Jag ogillar dina översittarfasoner. Du kommer nästan aldrig med något givande, något som för någon diskussion vidare. Trots detta måste du ge dina synpunkter och pekpinnar under i stort sätt varje artikel som publiceras.
När det gäller klimatet kan man se historiska temperaturskillnader på flera sätt. Man kan se hur flora och fauna förändrat sig genom årtusenden. Detta kan man se genom de spår som dessa lämnar efter sig i jordlagren.
Ska man köra en liten konspirationsteori så vill jag underhålla dig med Romklubbens skrift ’The First Global Revolution – A Report By The Council Of The Club Of Rome’ från 1991. I dess kapitel 5 argumenteras för överstatlighet och mot demokrati, i syfte att globalisterna skulle kunna genomföra sin agenda. Lösningen på att få människor och nationer att överge demokratin – för att gå med på överstatlighet – är enligt Romklubben följande:
“När vi letade efter en ny fiende som skulle kunna ena oss kom vi på tanken att föroreningar, hotet om global uppvärmning, vattenbrist, svält och liknande skulle passa in. I sin helhet och i sitt samspel utgör dessa fenomen ett gemensamt hot som kräver solidaritet från alla folk.“
För er som liksom mig har svårt att tänka på engelska har jag översatt kapitel 5 till svenska.
För att få mer på fötterna rekommenderar jag Sven Börjessons bok ’En klimathistoria’ som ger en gedigen historisk syn på klimatet och hur det i nutid används för politisk påtryckning och för lurendrejeri. Han berättar också om IPCC och att dess enda uppgift är att försöka bevisa att klimatförändringen är människans verk och inget annat.
Det finns många olika teorier om klimatförändringar, istider, framtidens temperatur och idéer kring lösningar. Samtidigt finns otvetydigt, konkreta fakta om vissa fundamentala saker. När jag var ung hade jag intressanta diskussioner med min farfar som kommer från Serbien i forna Jugoslavien om personer som kan vara värda att läsa vidare om. Milutin Milankovic, Mileva Maric och Nikola Tesla vars gemensamma nämnare är att de var serber, samtliga levde och var verksamma från 1800- till 1900-talet samt hade banbrytande idéer.
a) Långsiktiga cykler
b) Kortsiktiga cykler
c) Människan påverkar klimatförändringar och är lösningen
a) Långsiktiga cykler: Milankoviccyklerna efter Milutin Milankovic en matematiker och astrofysiker. Sammanfattningsvis innebär Milankoviccyklerna att variationer av instrålningen av solljus till jordytan påverkas av återkommande förändringar av jordens rörelse kring solen, även av riktningen på jordens rotationsaxel – vilket påverkar planetens klimat. Tillförlitlig data från borrning djupt i havets botten visade att Milankovic teorier var korrekta jämfört med nya undersökningar – som visar på 100.000-årscykel och kortare cykler mellan ca 20.000-40.000 år.
b) Kortsiktiga cykler: Om vi utgår från jonosfären som påverkas av hur mycket joniserande strålning som kommer in och som i sin tur påverkas av solen. Solaktiviteten reglerar flödet av kosmisk strålning till jorden och jonosfären förändras därmed beroende på olika solcykler – som varierar runt 10 år. Solcykeln kan påverka planetens klimat genom variation i solstrålning och kosmisk strålning. MEN solcykelns påverkan är LITEN jämfört med mänsklighetens påverkan på klimatet.
Gedigna undersökningar har i modern tid gjorts kring temperaturvariationer som INTE matchar solaktivitetsvariationerna. Det finns INGEN koppling mellan lilla istiden och solcykler. Istället finns mycket som pekar på intensiva vulkanutbrott, läs om ”vulkanisk vinter”. Ex den antika lilla istiden var en lång period av avkylning på norra halvklotet under 600–700-talen, senantiken. 2018 analyserades glaciärer i Schweiz där partiklar kopplas ihop med vulkaniska stenar från Island – som anses vara en av orsakerna till senantikens vulkaniska vintrar.
c) Människan är delvis orsaken till och lösningen på klimatförändringar: Gedigen forskning med moderna vetenskapliga principer och instrument visar otvetydigt att senaste tidens snabba globala uppvärmning inte orsakas av förändringar i solen. Istället för siffror låt oss använda sunt förnuft. Under pandemins drygt tvååriga lockdown hade vi i Sverige för första gången på lång tid, en ganska ”normal svensk vinter”. Under pandemin var det i alla fall snö under några månader. Vintern nyligen 2024/25 hade vi snö i någon vecka. Kan den här tillfälliga ”normala vintern” och tillfälligt kallare vintern sammanfalla med pandemins lockdown? Att det var ovanligt få transporter med bil, flyg, den globala konsumtionen minskade o s v och därmed de globala koldioxidutsläppen? Det finns i alla fall inga teorier som förklarar så stora cykliska variationer på så kort tid.
Avslutningsvis om potentiella lösningar. Mileva Maric, en matematiker och fysiker som studerade vid tekniska högskolan i Zürich tillsammans med Einstein, som hon gifte sig med. Trots att Einstein officiellt står bakom relativitetsteorin finns många bevis för att det i själva verket var Mileva Maric som gjorde jobbet bl a står det i Sovjetunionens Vetenskapsakademi. Einstein tog åt sig äran, lurade henne och de skilde sig på grund av det. Hur som helst, relativitetsteorin kan användas för att förstå universums evolution och kosmologi.
Då kommer vi avslutningsvis in på Nikola Teslas teorier om kosmisk energi som kan antas vara en lösning på dagens koldioxidproblem. Ljubo Vujovic var ledande i Teslarörelsen i USA och bildade år 1979 Tesla Memorial Society för att hylla idealen som Nikola Tesla stod för. I BBC-filmen Masters of the Ionosphere visas att Tesla som den första vetenskapsmannen i världen ville använda jonosfären för mänsklighetens bästa. Jonosfären nämndes tidigare och är den joniskt laddade delen av atmosfären. Idag är de flesta globala radiokommunikationer beroende av jonosfären. Denna tunna luft högt upp i stratosfären och bortom där atomer slits isär och elektrifieras av inkommande kosmisk och solstrålning är känd som jonosfären. Jonosfären är med andra ord den ”elektriska atmosfären” och en bra ledare av radiovågor. Tesla ville använda jonosfären för att överföra elektrisk energi utan ledningar över långa avstånd. För det ändamålet byggde han Wardenclyffe Tower i Shoreham, Long Island. Det skulle vara första sändningssystemet i världen och ett centrum för trådlös överföring av elektrisk energi.
Mycket av dagens teknik inom olika områden utvecklades från Teslas ursprungliga idéer. Om mänskligheten har kostnadsfri elektricitet genom kosmisk energi, behövs inte olja och andra fossila energikällor. Men kapitalismen förlorar på det. Frågan är vem som kontrollerar innovationerna och narrativet. Människor kan hitta lösningar om fokus är på att vara kreativa och använda innovationer till fördel för mänskligheten.
Nikola Tesla ansågs vara populist för att han inte förankrade sina idéer med det vetenskapliga etablissemanget och samhällseliten, utan ville förse folket med innovationer som kunde frigöra dem. Om en folkrörelse ska växa fram som tidigare diskuterats kring begreppet ”folkrörelsepopulism” måste folket kunna enas och kritisera oligarker och eliten – framförallt eftersom det är just den lilla klicken som står för den överväldigande majoriteten av koldioxidutsläppen! Klimatfrågan är en höger-vänsterfråga som måste vara en del av folkrörelsepopulismen!
BBC-film om Tesla och innovationer ”Masters of the Ionosphere”
Jan Arvid G!
Tack för ditt bidrag till debatten även om argumenten var lite tunna. Du kunde väl åtminstone påpeka några skrivfel? Läs gärna på om det jag presenterade så vi kan diskutera:
1. Bird, B. W., Abbott, M. B., Vuille, M., Rodbell, D. T., & Stansell, N. D. (2011). A 2,300-year-long annually resolved record of the South American summer monsoon from the Peruvian Andes. Science, 331(6017), 570–573. https://doi.org/10.1126/science.1197985
2. Vuille, M., Francou, B., Wagnon, P., Juen, I., Kaser, G., Mark, B. G., & Bradley, R. S. (2012). Climate change in the Andes: Recent past and future. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology, 281(3–4), 389–414. https://doi.org/10.1016/j.palaeo.2009.05.021
3. Haug, G. H., Günther, D., Peterson, L. C., Röhl, U., & Hughen, K. A. (2003). Climate and the collapse of Maya civilization. Science, 299(5613), 1731–1735. https://doi.org/10.1126/science.1080444
4. Metcalfe, S. E., Barron, J. A., & Davies, S. J. (2009). The Holocene environmental history of the northern Mexican Altiplano: A review. Quaternary Science Reviews, 28(7–8), 689–701. https://doi.org/10.1016/j.quascirev.2008.11.018
5. Chepstow-Lusty, A., & Winfield, M. (2000). Inca agroforestry: Lessons from the past. Ambio, 29(6), 322–328.
Magnus Berg!
Är dödligt trött på den hårda attityd som sprider sig neråt. 2019 besökte jag min födelsestad och
träffade en person jag lärde känna på 1960-talet. Frågade vad han sysslade med och sa att han
arbetat i Stockholm med EU-frågor. Men varför fortsatte du inte med det. Kolla där borta sa han och där stod en tonårsflicka. Hon satte käppar i hjulet för det ljuva livet i Stockholm. Undra på att ungdomar far illa med sådana fäder. Tänker på denna episod en gång om dagen.
Nästa chock upplevde jag för en månad sedan då en kille i grannskapet som inte har hälsat på mig
under minst ett års tid. Han upplyste mig att en gemensam bekant i Stockholm hade dött. Sorgligt. Nästa gång vi stötte på varandra var han ivrig att berätta att den döde förde ett osunt leverne och han var ivrig att visa sin mobil där man såg en bild på en nedbruten människa. Och han sade att den döende kompisen hade GRÅTIT när han besökte honom i Januari. Skadeglädje.
Vissa dagar går jag omvägar för att slippa träffa på några som inte vet vad medkänsla är.
Om Bangladesh hörde jag på Sveriges Radio om vilka problem landet står inför. Samma år som B blev självständigt, var tidigare en del av Pakistan (Öst-Pakistan), 1971 så drabbades landet av en Tsunami som föranledde George Harrison att ge ut skivan ”Bangladesh”.
Om man tittar på en karta så ser man ju omedelbart att det stora deltat från Ganges i söder är känsligt för översvämningar. Ytan är 148.000 km2 mot Sveriges 447.000 km2 och har en befolkning år 2016 på 162 miljoner och en befolkningstäthet per km på ca 1150. Sverige har 24 per km2.
Vi tycker att vi har problem i gamla Svedala, men med 162 miljoner på 1/3 av Sveriges yta… Varje gång jag hör något om B tänker jag har landet kollapsat. Kommer ihåg en gång på mitt arbete
där jag sa att Sverige skulle ju utan vidare kunna hysa 25 miljoner. Såg paniken i blicken på min
arbetskompis.
Tommy S!
När jag tidigare skrev att förbereda sig på konsekvenserna av klimatförändringarna är minst lika viktigt som att försöka stoppa processen så tänkte jag just på Bangladesh. Läste för några år sedan om ett projekt som etsade sig fast i minnet. Projektet gick ut på att hantera de årliga översvämningarna. Man odlade helt enkelt i lådor som sen flöt när översvämningen kom. Givetvis krävs det resurser för en sådan investering och resurser är det snålt med i ett fattigt land men ändå så är det ett exempel på vad som kan göras för att hantera de klimatförändringar som sker.
Magnus B!
Du skrev, att du ”ogillar [mina] översittarfasoner” ity att jag ”nästan aldrig [kommer] med något givande, något som för någon diskussion vidare. Trots detta måste [jag] ge [mina] synpunkter och pekpinnar under i stort sätt varje artikel som publiceras.”
Onödiga saker har jag skrivit, men din helhetskarakteristik är fel. Ett av mina viktiga bidrag är att skriva i vilka riktningar det INTE är är meningsfullt att ”föra diskussionen vidare”. Många idéer, som tagits upp på lindelof.nu har dessa två egenskaper: där finns inga fakta som stöder iden, och idén är så osannolik, så att det inte lönar sig att analysera uppslaget. Det är yttrandefrihet att skriva faktafria och förnuftsfria texter, med det är också nödvändigt att någon säger, att skräp är skräp. Jag avstår från att exemplifiera.
Jan Arvid G!
Du säger att ”skräp är skräp”! Svårt att förneka men totalt ointressant om du inte också visar varför det är skräp. Jag skulle uppleva det som ett stort tomrum om du fick för dig att sluta skriva här. Det skulle vara olidligt tråkigt att utbyta kommentarer med människor som man är väldigt överens med. Ditt kritiska granskande är ovärderligt. Hade du dessutom rensat bort all text som bara handlar om att visa hur intelligent och kultiverad du är så hade det varit mycket bättre. Men att förklara något som skräp utan att förklara varför är att förfalla till samma låga nivå som man ibland hittar på kommentarsfältet på t ex Facebook. Fattas bara skrattmoijen. När du t ex skriver följande:
”Det är ingen mening att bemöta, vad Ulf R C och Sven A skriver. Man får ta det som underhållning. Inget kan som klimatet förmå farbröder att skriva skojiga texter”.
Ovanstående är en totalt meningslös text som bara har syftet att förolämpa. Hade du förklarat varför våra inlägg hade varit skräp hade det varit intressant och kanske gett åtminstone mig en ny synvinkel. Det är ju lätt att låsa sig fast i ett visst tänkande när man studerat, levt med och arbetat med ursprungskulturer i Latinamerika i 40 år. Jag tycker mig genom att studera dessa kulturers historia, (tillsammans med forskningsresultat) att jag sett vissa mönster när det gäller hur kulturer hanterar/inte hanterar klimatförändringar t ex den medeltida globala uppvärmningen. Ur detta har jag själv dragit mina slutsatser när det gäller dagens klimatförändringar. Om du tycker det är en farbrors skrattretande funderingar så får du gärna tycka det, men jag vill gärna veta varför. Och gärna berätta varifrån du fått dessa djupa kunskaper om Latinamerikansk kultur och klimathistoria. Eftersom det rör sig om ett stort antal kulturer över en hel kontinent så är det kanske nödvändigt att begränsa sig. Förslagsvis kan du börja med att förklara de här tre kulturernas kollaps och hur skrattretande det är att påstå att det skulle ha något med den medeltida globala uppvärmningen att göra.
1. Mayakulturen – Kollapsperiod: ca 800–1000 e.Kr.
2. Wari-kulturen – Kollapsperiod: ca 1000 e.Kr.
3. Tiwanaku – Kollapsperiod: ca 1000–1100 e.Kr.
Tack på förhand för ditt väl underbyggda svar!