Sven Andersson bor i Santa Marta i Colombia, några mil ifrån Venezuelas gräns. Han följer utvecklingen i Venezuela även på nära håll. Han skickade följande text.

Venezuela är ett land där kapital ackumuleras via kontrollen över inkomster från mineraler och olja. Hela Venezuelas ekonomiska historia, sedan början av 1900-talet, kretsar kring det som ofta kallas ”djävulens avföring”, olja.

Olja utgjorde 95 procent av exporten under åren med höga priser (fram till 2013). Dessa exportinkomster användes till massiv import bl a av livsmedel. Med hög växelkurs blev det billigare att importera mat än att producera inom landet.

Oljepriserna började sedan sjunka 2014, ett år efter Chavez död, och ekonomin visade redan då tecken på att vara i kris. Hårda sanktioner infördes hösten 2017, av Trump, när den venezuelanska ekonomin redan var i kris. Tidigare hade Obama infört punktvisa sanktioner mot utvalda personer som inte påverkade ekonomin i någon större utsträckning. T ex så var USA Venezuelas största handelspartner fram till 2017.

Mellan 2014 och 2017 hade ekonomin minskat med nästan 30 procent. Lönerna hade dessutom sjunkit med 83 procent. I slutet av 2018 hade ekonomin förlorat ytterligare 20 procent i BNP räknat, en av de värsta kriserna i Latinamerikas historia.

År 2021 hade ekonomin totalt krympt med 80 procent jämfört med 2013, detta att jämföra med den stora depressionen 1929 i USA och Europa då BNP hade minskat med 27 procent från 1929 till 1932.

Maduro hade otur

Maduro hade otur att tillträda presidentposten precis när oljepriserna var på väg ner. Den venezolanska modellen visade då sina svagheter. Inte bara hade man levt glada dagar före 2014 då regeringen skänkte gratis bostäder, AC, TV, gratis el och gas och nästan gratis bensin till vanligt folk. Eliten inom stat och parti hade samtidigt blivit stormrika. Men värst av allt så hade man underlåtit att investera i bl a underhåll av el och oljeanläggningar. Som mest ledde detta till ett produktionsfall från 3 miljoner fat olja per dag till 0,3 miljoner fat (90 procents fall). Likaså drabbades man av ständiga strömavbrott. Regeringen reagerade tyvärr på fel sätt och avskedade kritikerna istället för att åtgärda problemen.

BNP när Maduro tog över och Trump slog till med sanktioner.
USA var Venezuelas största handelspartner före Trumps sanktioner hösten 2017. Det är vanligt bland vänstersinnade att påstå att sanktionerna är orsaken till Venezuelas kris, men problemen började långt innan. Orsaken var Venezuelas egen kasinoekonomi som givetvis blev mycket värre när Trump slog till med nästan totala sanktioner.

Landet hade dessutom bara några månaders valutareserver för att parera det sjunkande oljepriset medan oljeländer som Saudiarabien hade valutareserver för fem års konsumtion.

Det venezolanska folket har nu avkunnat sin dom över 10 förlorade år. För närvarande är minimilönen mindre än 4 dollar per månad. Om Maduro får godkänt eller inte lär vi inte veta förrän opposition och valobservatörer fått granska vallokalernas röstprotokoll som valmyndigheten lovat överlämna men hittills inte uppfyllt nu 14 dagar efter valet. Maduro har istället lämnat över röstprotokollen till Högsta Domstolen som styrs av medlemmar av Maduros parti. Oppositionen menar att det inte är en fråga för HD, där man handskas med brott mot konstitutionen och inte med valresultat som är valmyndighetens ansvar.

Maduro måste redovisa öppet

Respekteras inte valresultatet väntar svåra år, kanske med ännu fler flyktingar. Vinner högern väntar inget paradis heller, landet är totalt nedgånget. Valet står i praktiken mellan att släppa in USA-bolag eller BRICS för att rusta upp oljeanläggningarna från grunden. Själv klarar man det inte. Kina och Ryssland har sedan länge tröttnat på att ge mer lån och kommer säkert att kräva närvaro av sina egna företag för att ge mer stöd.

Politiskt hoppas folk kanske att högern skall erbjuda en något öppnare form av demokrati, Maduros styre har inneburit hård repression både mot oppositionen från höger och vänster. Bl a så är kommunistpartiet i praktiken illegaliserat. De mest närstående regeringarna i regionen, Colombia, Brasilien och Mexiko arbetar hårt för att Maduro öppet skall redovisa röstprotokollen men för varje dag som går minskar möjligheterna att Maduro skall acceptera. För grannländernas vänster är Venezuelas öde kanske den främsta valfrågan, viktigare än inrikespolitik.

Sven Andersson i Santa Marta.
– Befolkning ökade i Santa Marta med kanske 10% när venezolanerna kom. De bodde på gator, torg, stränder och framför mitt hus. Det ledde till många samtal om politiken i Venezuela. I Venezuela säger man, de första lämnade med flyg, sen med buss och sen gående till fots. Mina ”grannar” hade oftast kommit gående på stigar för att korsa gränsen till Guajira, min grannprovins.
– Jag har under en följd av år följt den venezolanske marxistiska ekonomen Manuel Sutherland och hans kritik av Venezuelas ekonomi, så artikeln är inspirerad av hans texter.

Ingen vänster kommer till makten i fria val i Latinamerika som inte håller åtminstone armlängds avstånd från skräckexemplet Venezuela. Alla är medvetna om problemen eftersom alla känner någon av de 7,7 miljonerna flyktingar som lämnat Venezuela på kort tid.

För egen del – som bott några mil från Venezuelas gräns i 17 år – så gäller det om gatorna åter skall fyllas med venezolaner som med hela familjer bor, äter och sover på gatan. Och inte alla är laglydiga, det sägs att priset för ett beställningsmord sjönk till 150 kronor när den stora strömmen flyktingar kom för 5-6 år sedan. Vinner högern vinner USA, men vinner Maduro med hjälp av valfusk vinner kanske BRICS inflytande i Venezuela på kort sikt, men förlorar i resten av Latinamerika p g a folks rädsla för att gå Venezuelas väg. Argentina är redan förlorat bl a p g a detta.

Föregående artikelSkam för mänskligheten
Nästa artikelDen antifascistiska skyddsvallen
Sven Andersson
Lärare, konsult och reseledare med Latinamerika som specialitet. Har bott i Santa Marta Colombia i 17 år. Har även arbetat i Venezuela och har länge levt med Venezuelas kris.

40 KOMMENTARER

  1. Sven A!
    Ett klarläggande. Jag bär ansvaret för tipset men innehållet där delar jag din tveksamhet.

    Klippet hittades hos en grannblogg som du finner på höger sida där du hittar flera. Nyhetsbanken och 8 Dagar, steigan.no. Upptäckte för sent att klippet fanns redan.

    För ca 10 år sedan var jag och lyssnade 2 gånger på en journalist bosatt i Latinamerika som var insatt i förhållandena i Venezuela. Problemet är att jag kommer inte ihåg vad han heter, tror han medverkat på lindelof.nu (minns någon?)

  2. Tommy S,
    ja Dick Emanuelsson är en flitig skribent med lång erfarenhet från Latinamerika. Vet inte om han tillhör något parti men han skriver som om han hade partipiskan över sig. Själv har jag struntat i vilka jag kritiserar sedan jag lämnade partiväsendet. För mig går vägen till socialismen över demokrati och kritik/självkritik, det som är ruttet och reaktionärt skall hängas ut och kritiseras även om det gör ont. Jag försöker ha två tankar i huvudet samtidigt. Å ena sidan kan jag kritisera länder som Nicaragua, Venezuela, Kuba, N-Korea mm mm för deras politik speciellt inrikespolitik. Å andra sidan försvarar jag dessa länders rätt till nationellt oberoende och rätt att välja sin egen väg. Där skiljer vi oss åt Dick och jag. När Dick adopterat en regering eller gerilla så köper han hela paketet.

  3. Nytt från venezuelavalet. Tre veckor efter de kontroversiella presidentvalet i Venezuela har Högsta domstolen (TSJ) gjort framsteg i den tekniska granskningen av det material som lämnats in av vissa politiska organisationer i landet och det nationella valrådet (CNE), med målet att utarbeta en slutrapport som påstås skingra tvivel om processen den 28 juli.

    De politiska partierna i MUD (Mesa de la Unidad Democrática) förnekar dock att de kallats att delta i denna granskning. Experter och tekniker fortsätter i varje fall utvärderingen av valdokumenten enligt uppgift. Det är dock fortfarande okänt vilken metodik de använder, och det finns lite information om vilka dessa personer är som hanterar materialet iförda speciella uniformer och masker. Bland de ”internationella observatörerna” finns medlemmar av Council of Electoral Experts of Latin America (Ceela) som av oppositionen anses ha nära kopplingar med Venezuelas regering.

    Så misstroendet är totalt inför Högsta Domstolens granskning, internationella observatörer som inte oppositionen litar på, oppositionen deltar inte i granskningen och ingen vet vilka som deltar eftersom de bär ansiktsmask som om det var mitt i covidpandemin. Så hoppet om en granskning av resultatet som de flesta litar på minskar drastiskt.

    Vad innebär detta i förlängningen? Möjligtvis fortsatta och på nytt hårdare sanktioner och att Chevron återigen drar sig ur med risken att oljeproduktionen åter faller. Detta kan i sin tur leda till att Venezuelas tillväxt åter avstannar. Maduro har i o f hotat att överlämna Chevrons investeringar till BRICS, men det lär dröja innan något eller några BRICS-länder åter får fart på produktionen. Ingen vet om det leder till att ännu fler venezolaner lämnar Venezuela.

    Vad som är tydligt är att de regeringar som förordat en diplomatisk lösning t ex Colombia, är under stark press på hemmaplan där även de nu anklagas för att försöka bita sig fast vid makten. Latinamerikas folk gillar definitivt inte att presidenter försöker bita sig fast vid makten, samtliga konstitutioner som ursprungligen skrevs med USA:s konstitution som förlaga (även om korrigeringar senare skett) sätter en gräns.

    En sak att fundera över är varför Bolivia lyckats där Venezuela misslyckats, trots att länderna är politiskt närstående. Inte så att det saknats problem. Pandemin slog hårt mot Bolivias ekonomi och den politiska kris som uppstod när Evo Morales mot sin egen införda konstitution försökte bli omvald var allvarlig. Men bolivianerna fortsatte att rösta på MAS, Evos parti men eller utan Evo.

    Länk till källa

  4. Efter alla oklarheter kring presidentvalet i Venezuela där fortfarande insyn saknas när det gäller röstsammanräkningen så lanserar nu Maduro sin modell av demokrati ”vi är i ett ögonblick av revolutionär offensiv, i skapandet av den nya demokratin”. Modellen verkar inspirerad av Kuba där Maduro gick i kaderskola i tonåren efter att ha gjort en sväng inom maoismen i Liga Socialista. Det var Liga Socialista som kaderförflyttade honom till jobbet som busschaufför i Caracas, ett jobb som han snabbt lämnade för en facklig karriär. I Sverige sysslade maoismen med samma strategi, en del kallade det för ”politisk värnplikt”.

    Men åter till Maduros demokratisyn, som där det verkar som om det går att rösta på allt utom på andra partier. Inte helt olikt USA och Sverige där ”enhetspartiet” råder, d v s rösta på vad du vill bara du röstar på samma högerpolitik.

    Enligt Telesur: ”Venezuela förbereder sig för den andra folkomröstningen om samhällsprojekt.

    Medborgarna prioriterade under lokala möten de projekt som kommer att godkännas i den nationella folkomröstningen som äger rum den 25 augusti.

    De initiativ som valts ut genom röstning kommer att finansieras av centralregeringen och administreras av lokalsamhällena. Lokala folkomröstningar i Venezuela ”garanterar skapandet av ett nytt regeringssystem”.

    Enligt officiella siffror kommer 4.505 lokala församlingar över hela Venezuela att delta för att välja de projekt som ska genomföras i varje samhälle.

    ”Detta är ett direkt deltagande av samhället”, betonade Conchita Isturiz, talesperson för Kommunal Planering, i en intervju med teleSUR.

    Denna aktivitet är en form av organisation som stöds av lagen, där initiativ inom social välfärd som väljs ut genom röstning kommer att finansieras direkt av centralregeringen och administreras av lokalsamhällena, som kommer att vara ansvariga för att se till att dessa projekt genomförs.

    I sitt program **Con Maduro +** som sändes i måndags, uppmanade Venezuelas president Nicolás Maduro hela folket att delta i den kommande söndagens valfest.

    ”Vi är i ett ögonblick av revolutionär offensiv, i skapandet av den nya demokratin. För att fortsätta förbättra samhället har ni möjlighet att delta denna söndag från kl 8 på morgonen i folkomröstningarna 2024”, uttryckte han.

    I ett färskt uttalande värderade statschefen den första folkomröstningen som hölls i april i år som ”mycket positiv” och klargjorde att det kommer att hållas fyra sådana val varje år.

    Under sin medverkan i programmet **Con Maduro +** framhöll talespersonen Vanessa Pérez, medlem i kommunen ”Fem Fortsättningar av Revolutionen” i byn Cumanacoa, Montes kommun i Sucre-delstaten, att tack vare den första folkomröstningen den 21 april, kunde de installera dricksvattenförsörjning till husen i två lokala församlingar, som hade varit utan tillgång till vatten i 74 år.

    ”Tack vare detta projekt som håller på att genomföras i området, förser vi dessa familjer med denna tjänst. Detta är en prestation för oss, en prestation för hela landet, för det är folket som räddar folket, det är folket som utför”, förklarade Pérez.

    Talespersonen Freddy Espinoza från kommunen ”Ruta de la Mandarina” i Simón Bolívar församlingen i Miranda-delstaten, sa å sin sida att de i sin lokala församling prioriterade rehabiliteringen av vägnätet, eftersom en del av vägen hade varit avstängd i 12 år, vilket gjorde att det endast fanns en körbana för lastbilarna som transporterar mandariner. Han förklarade att för att detta projekt skulle bli möjligt, höll de fem samhällsmöten där de diskuterade vilka åtgärder som skulle vidtas av varje invånare i det lokala området, så att finansieringen skulle användas effektivt. ”Vi startade processen och blev överraskade av det stora antalet människor som hjälpte till att bygga vägen”, påpekade han.

    Talespersonerna uppmanade även till medborgardeltagande i den nationella folkomröstningen som äger rum nu på söndag. Jag är absolut inte emot att en by får dricksvatten efter 74 år men eftersom finansieringen kommer från staten så är det uppenbart att det inte räcker med lokal direktdemokrati. Och i staten bestäms det hur prioriteringarna görs, enligt den ena eller andra ideologin förutsatt att de är tillåtna.

  5. Dagens skämt, efter att ha dragit in presstöd åt fria media i Sverige skall nu Sverige stödja fria och ”oberoende” media i Venezuela. Oberoendet består i att de får skriva vad de vill så länge de skriver ”rätt” saker, annars ryker pengarna. Pengarna tas från Sveriges vanliga bistånd vilket innebär att någon blir utan vatten och mat det här året också. Se där dagens demokratisyn i ett nötskal, tyck vad du vill bara du tycker rätt. Allt annat är ”påverkansåtgärder”.

  6. Sven A!

    Idag publicerades på SVT-text att nästan hela Venezuela är mörklagt. Stämmer det med din verklighet?

    sida 137-01

    137 SVT Text fredag 30 aug 2024
    UTRIKES PUBLICERAD 30 AUGUSTI

    Venezuela är utan el

    Elnätet ligger nere i hela Venezuela,
    säger kommunikationsminister Freddy
    Nanez, rapporterar AP. Han menar att
    det är ett resultat av sabotage.

    -Strax innan 11 svensk tid på fredagen
    ägde ett elektriskt sabotage rum,
    säger kommunikationsministern till den
    statliga tv-kanalen VTV.

    Enligt honom påverkar strömavbrottet
    nästan hela nationen och alla
    delstater rapporterar helt eller
    delvis bortfall av elen.

    Venezuela har tidigare drabbats av
    omfattande strömavbrott.
    Inrikes 101 Utrikes 104 Innehåll 700

  7. Jag tror det är ganska vanligt med strömavbrott och det är ett problem de dragits med länge. De som påpekat bristerna har ibland drabbats av förföljelse och de typiska förolämpningar om ”landsförrädare” och ”förrädare” eller, ännu värre, misstankar om sabotageverksamhet, som i det fallet med Elio Palacios, fackföreningsledare (chavist) som anmälde bristen på underhåll och investeringar i sektorn och förutspådde möjligheten av en el-kollaps. Palacios greps och fängslades, enligt den Bolivarianska underrättelsetjänsten (SEBIN), för spridning av ”falsk information”, ”avsedd att orsaka panik och oro hos allmänheten”.

    Faktiskt så påminner ibland Maduro om Ulf Kristersson som istället för att lösa problemen med underhållet skyller på utländska makter. I Kristerssons fall så är det Putin som får tågen att spåra ur och i Maduros fall är det ”imperiet”.

    Frekvensen av strömavbrott i Venezuela är ett ihållande problem som har påverkat landet i flera år. Dessa strömavbrott är vanliga i många regioner, och deras varaktighet och frekvens kan variera avsevärt beroende på område.

    De mest drabbade områdena är vanligtvis de västra och inre delarna av landet, som Zulia, Táchira, Mérida och Trujillo, även om strömavbrott också rapporteras i Caracas och andra större städer. I vissa regioner kan strömavbrott ske dagligen och pågå i flera timmar. I andra områden kan de vara mindre frekventa, men är fortfarande ett regelbundet problem.Bara under 2023 dokumenterade OVCS hela 416 protester på grund av elavbrott. Enligt inofficiella uppskattningar registrerar landet nästan 200 strömavbrott per dag, några mycket korta, en situation som återspeglas på sociala nätverk, där venezuelaner ständigt fördömer strömavbrotten och ber myndigheterna om snabba lösningar.

    Olika experter är överens om att krisen som genererades efter kollapsen 2019 inte har lösts och är resultatet av bristen på underhåll och investeringar i systemet, som regimen, medveten om bristen, lovade att modernisera i september förra året. Den ekonomiska krisen har dessutom inneburit att många tekniker och ingenjörer lämnat landet. Även Chavez varnade redan 2010 för konsekvenserna om man inte investerar i anläggningarna.

    Självklart kan sabotage också ligga bakom både från oppositionen och från regeringens sida. Från oppositionen skulle motivet vara att misskreditera regeringen och från regeringens sida att slippa redovisa valresultatet p g a av hackers, sabotage mm.

  8. Sven A!
    Både igår och idag publicerades, på SVT-Text, notiser om Venezuela. Hur stämmer detta med din förstahandsupplevelse?

    136 SVT Text söndag 08 sep 2024
    UTRIKES PUBLICERAD 7 SEPTEMBER

    Argentinas ambassad kan stormas

    I Argentina växer oron över att polis
    i Venezuela ska storma ambassaden i
    landet. Detta efter att Argentina bett
    Internationella brottsdomstolen att
    arrestera president Nicolas Maduro.

    På Argentinas ambassad finns sedan
    mars i år sex oppositionspolitiker som
    tagit sin tillflykt dit. När Venezuela
    bröt banden med de länder som vägrade
    erkänna valresultatet tog Brasilien
    över Argentinas representation.

    På lördagen meddelade så Venezuelas
    utrikesminister att Brasilien inte
    längre får representera Argentina, och
    ambassaden har nu omringats av polis.
    Inrikes 101 Utrikes 104 Innehåll 700

    135 SVT Text söndag 08 sep 2024
    UTRIKES PUBLICERAD 8 SEPTEMBER

    Oppositionell lämnade Venezuela

    Oppositionens presidentkandidat i
    Venezuela, Edmundo Gonzalez Urrutia,
    har lämnat landet och flytt till
    Spanien där han erbjudits asyl. Det
    skriver Venezuelas vicepresident Delcy
    Rodriguez på sociala medier.

    Uppgifterna bekräftas av Spanien.
    Gonzales befinner sig på ett plan
    tillhörande det spanska flygvapnet,
    enligt landets utrikesdepartement.

    Venezuela har kastats in i en politisk
    kris efter presidentvalet i juli,
    vilket både oppositionen och den
    sittande presidenten Nicolas Maduro
    säger sig ha vunnit.

  9. Tommy S!
    Venezuela verkar alltmer måla in sig i ett hörn. Tar polisen sig in på Argentinas ambassad som är under brasilianskt beskydd så blir relationerna med Brasilien allvarligt försämrade. Sverige gjorde samma sak när Harald Edelstam tog över Kubas ambassad vid kuppen i Chile 1973 och det respekterades då av chilensk militär.

    Brasilien hänvisar till Wienkonventionen om konsulära relationer från 24 april 1963.

    Anledningen till Venezuelas agerande är enligt utrikesminister, Yván Gil, att det finns ”bevis på användningen av den diplomatiska beskickningens faciliteter för planering av terroristaktiviteter och mordförsök.” Inga bevis presenteras dock i vanlig ordning mot de ledare för Gonzales presidentkampanj som sökt asyl på ambassaden.

    Att Argentina bett Internationella brottmålsdomstolen att arrestera president Nicolas Maduro ser jag mest som symboliskt och är lika sannolikt som att Putin arresteras. Att Edmundo Gonzalez Urrutia lämnar Venezuela förvånar mig inte, åklagaren i Venezuela Saab anklagar ju Gonzales för terrorism vilket skulle ge ett straff som den 75-årige f d diplomaten Gonzales knappast skulle överleva. Inga bevis har presenterats men det förmodas att med terrorism menas den vandalisering som skett vid de stora protesterna mot Maduro. Gonzales uppmanade redan från dag ett till fredliga protester men våld har förekommit från bägge sidor vilket tyvärr nästan blivit normaltillståndet i Latinamerika. Det är inte heller ovanligt med att regeringarna i Latinamerika infiltrerar fredliga demonstrationer med betalda provokatörer.

    Åklagaren Saab lägger nu ner fallet mot Gonzales vilket jag tycker är märkligt, antingen är man terrorist eller inte och det förhållandet lär inte ändras för att man beviljas asyl i Spanien.

    Anklagelser om terrorism är enligt vad jag tror lika trovärdiga som anklagelserna om fascism. Det är helt enkelt det sättet som Maduroregimen uttrycker sig. Terrorism innebär oftast bara att man uppmanat till fortsatta protester och fascism innebär oftast bara att man är anhängare av en vanlig nyliberal högerregering. Inflationen i ordens betydelse är ungefär lika hög som prisinflationen.

    Maduro vägrar fortfarande att offentliggöra röstprotokollen (actas) och hänvisar till att det inte behövs eftersom Högsta Domstolen redan fattat beslut om att Maduro vunnit valet. Oppositionen misstror i sin tur HD som leds av två veteraner från chavismen. Alltmer hörs parollen i Venezuela: ”röster är viktigare än domar”.

    USA har återigen skärpt tonen och sanktionerat utvalda personer inom Maduros regering. Jag upplever det inte som att USA egentligen vill ha den här konflikten ovanpå alla de konflikter man redan är inblandade i. Men nästa steg blir troligen att man ger order om att Chevron återigen skall lämna Venezuela. Personligen tror jag att det skulle bromsa den lilla tillväxt som Venezuela haft under de senaste 2 åren om inte något BRICS-land snabbt kan överta de amerikanska anläggningarna.

    Venezuela är trots allt inte obetydligt på den amerikanska oljemarknaden. Man klättrade t ex upp till femte plats i junirankingen över råoljeexporter till USA under juni månad och Venezuela står för 3,4 procent av USA oljeimport eller 226.000 fat per dag. Dessutom är en av huvudfrågorna i USA-valet invandringen där Venezuela står för en stor del. Varken USA eller Venezuelas grannländer vill ha en ny stor flyktingvåg från Venezuela. Huvuddelen av flyktingarna består av människor som flyr hungern och som söker arbete för att kunna skicka pengar till de familjemedlemmar som är kvar. Men huvudstaden Caracas var för bara några år sedan världens farligaste stad med en mordstatistik c:a 100 gånger högre än den svenska. Dessa siffror har förbättrats i takt med att Venezuelas yrkesmördare lämnat landet för mer lukrativa marknader vilket istället lett till att mordstatistiken farit i höjden i grannländerna.

    Så det saknas inte aktörer som vill ha en lösning på konflikten men Maduro. Istället har han ändrat datumen för julafton till den 1 oktober vilket antagligen innebär att den traditionella julskinkan delas ut till de fattiga. Men vad händer när skinkan är uppäten?

Välkommen! Håll god ton. Inga personangrepp!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.